Regeringens politik

Här hittar du regeringens politik och satsningar inom olika områden.

Projekt, satsningar och frågor inom olika områden

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 101 träffar.

  • Samlat grepp mot rasism och hatbrott

    Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Regeringen tar med en nationell plan ett samlat grepp om det viktiga arbetet i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige.

  • Regeringens strategi för romsk inkludering

    ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Så lyder målet för regeringens strategi för romsk inkludering under 2012–2032. För att nå dit krävs insatser på nationell, regional och lokal nivå som involverar romska företrädare.

  • Nationell godstransportstrategi

    Regeringen presenterade under förra mandatperioden en nationell godstransportstrategi för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter – den första i sitt slag. Alla trafikslag inom godstranportssystemet ska användas mer effektivt tillsammans. I godstransportstrategin pekas riktningen ut och konkreta åtgärder för att modernisera godstransportsystemet i Sverige vidtas. Konkurrenskraft, klimat och kunskap står i fokus.

  • Nationell strategi för klimatanpassning

    Den nationella strategin för klimatanpassning har tagits fram för att hålla ihop arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Regeringens mål för klimatanpassning är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

  • Trygghet och livskvalitet för äldre

    En av regeringens viktigaste uppgifter är att öka tryggheten och förbättra för de äldre. Sverige ska vara ett bra land att åldras i. Regeringen har börjat ett långsiktigt förändringsarbete för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. För att bibehålla en äldreomsorg av god kvalitet måste tillgången till personal med rätt kompetens säkras. Äldre ska kunna leva ett gott och aktivt liv efter pensionen och har rätt till ekonomisk trygghet och en bra pension efter ett långt arbetsliv.

  • Nationella innovationsrådet

    Innovationsrådets uppgift är att med innovation bidra med lösningar på de stora samhällsutmaningarna och verka för ett långsiktigt konkurrenskraftigt och hållbart Sverige. Innovationsrådet har en rådgivande funktion och tillför nya perspektiv på frågor av betydelse för innovationspolitiken. Statsminister Stefan Löfven är ordförande i Innovationsrådet. Innovationsrådet arbetar framför allt med att förbättra förutsättningar för det svenska innovationssystemet och samhällets förmåga att möta utmaningar med innovation.

  • Digitaliseringsstrategin

    Strategin anger inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitalt kompetenta och trygga människor har möjlighet att driva innovation där målmedveten ledning och infrastruktur är viktiga förutsättningar.

  • Nationell infrastrukturplan

    En fungerande infrastruktur är en viktig hörnsten i ett modernt samhällsbygge. I maj 2018 fattade regeringen beslut om en nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för planperioden, 2018–2029. Infrastruktursatsningarna i den trafikslagsövergripande planen bidrar till en omställning till ett fossilfritt välfärdsland, ett Sverige som håller ihop, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet. Regeringen har inlett arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Infrastrukturpropositionen ”Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige” överlämnades till riksdagen i april 2021. Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om ny nationell plan planeras till 2022.

  • Världsutställningen Expo 2020 i Dubai

    Den 1 oktober 2021 slås portarna upp till världsutställningen Expo 2020 i Dubai, där uppemot 190 länder deltar under temat ”Connecting Minds – Creating the Future. Utställningen har tre områden: möjligheter (opportunity), mobilitet (mobility) och hållbarhet (sustainability). Sveriges paviljong är i området hållbarhet. Expo 2020 är regeringens enskilt största satsning inom export- och investeringsfrämjandet. Följ Expo 2020 på www.expo2020.se

  • EU:s framtida relation till Storbritannien

    Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020. Samtidigt trädde ett utträdesavtal i kraft som bland annat reglerar villkoren för den berörda gruppen medborgare från EU respektive Storbritannien att fortsätta bo och arbeta i Storbritannien och EU. Från och med den 1 januari 2021 gäller även ett nytt handels- och samarbetsavtal mellan och EU och Storbritannien. På denna sida beskrivs vad utträdesavtalet och handels- och samarbetsavtalet innebär. För den som söker mer information återfinns vidare länkar till andra berörda myndigheter.

  • Fakta om mänskliga rättigheter

    Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. Regeringen har även ett ansvar att göra information om de mänskliga rättigheterna tillgänglig för allmänheten.

  • Barnkonventionen som svensk lag

    I juni 2018 röstade riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter träder i kraft den 1 januari 2020. Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

  • Nordiska ministerrådet

    Sverige fortsätter att prioritera det nordiska samarbetet högt. De nordiska länderna står inför flera utmaningar som vi kan lösa bättre tillsammans än var och en för sig. Det återspeglas inte minst i den vision som statsministrarna antog för det nordiska samarbetet vid sitt möte i Reykjavik den 20 augusti 2019: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Visionen ska uppnås genom satsningar på ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden.

  • D9 – driver digitaliseringen framåt

    Med sikte på att stärka den europeiska konkurrenskraften på en global marknad genom att ligga i digital framkant tog Sverige initiativet till D9 i september 2016. Syftet med gruppen är att driva EU:s digitala agenda framåt och att skapa en konkurrenskraftig digital inre marknad. Sverige representeras av utrikeshandels­minister och ­minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg.

  • Arbete för ökad delaktighet i EU

    Sverige både påverkar och påverkas av de beslut som fattas gemensamt i EU. För att kunna vara delaktig i dessa beslut behövs kunskap om hur EU fungerar, information om vilka politiska beslut som fattas på EU-nivå och insyn i olika beslutsprocesser. Regeringen arbetar för att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige. Arbetet kan delas in i tre områden: satsningar för ökad kunskap och information om EU, stärkta former för samråd och ökat engagemang.

  • Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

    Den 2 juli 2015 beslutade regeringen om gemensamma åtaganden med svenska civilsamhällesorganisationer för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet. De gemensamma åtagandena ligger till grund för UD:s förhållningssätt till svenska civilsamhällsorganisationer och vilar på sex principer om självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn, samt mångfald.

  • Rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i världen

    Mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer ska genomsyra utrikespolitikens alla delar. Regeringen har sedan början på 2000-talet publicerat rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i enskilda länder. Sedan 2017 ingår avsnitt om demokrati och respekten för rättsstatens principer. Rapporterna är en viktig del av Sveriges bredare arbete för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer globalt. Regeringen publicerar landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer regionvis ungefär två gånger per år för de länder där Sverige har permanent närvaro. Rapporter tas fram utifrån en fast publiceringsordning för varje region med cirka två års mellanrum.

  • Transportsektorn ställer om för klimatet

    Transportsektorn står för nära en tredjedel av de fossila utsläppen i Sverige i dag. Det är den sektor som har störst förutsättningar att snabbt kunna ställa om till att bli fossilfri. För att det ska ske krävs det att hela transportsektorn går samman och, att såväl offentlig som privat sektor gör sin del. Regeringen vidtar kraftfulla åtgärder inom många områden. Att vi lyckas är avgörande för att säkra en hållbar framtid och bibehålla Sveriges konkurrenskraft i världen i dag.

  • Internationell granskning av mänskliga rättigheter i Sverige

    Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna granskas av ett flertal internationella organ. Det finns två typer av granskningar: Återkommande rapportering och prövning av enskilda klagomål. På denna sida publiceras granskningar inom dels FN-systemet och dels Europarådet.

  • Försvarsberedningen

    Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat.