Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Socialdepartementet

Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi

Publicerad

Regeringen har föreslagit en ny lag om estetiska kirurgiska ingrepp för att skydda individers liv och hälsa. Den nya lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar träder i kraft den 1 juli 2021.

Här finns svar på några av de vanligaste frågorna om den nya lagen.

Frågor och svar

Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer.

Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers.

Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.

I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.

Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.

För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar.

I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.

Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga.

Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.

Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2.

I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är:

  • tatueringar,
  • behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och
  • behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden.