Regeringens prioritering: Migration och integration

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag som kommer göra det lättare att utvisa personer som inte är svenska medborgare och som begår brott, även vid mindre allvarlig brottslighet.

För att integrationen ska fungera bättre behöver kommunerna få större inflytande över mottagandet av nyanlända. Det behöver också bli tydligare att nyanlända har ett eget ansvar att försörja sig och hitta ett långsiktigt boende. Regeringen har därför beslutat om propositionen Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning.

I propositionen lämnas förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare som ska ersätta lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Förslagen syftar bl.a. till att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende. Dessutom syftar förslagen till att förstärka incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration.

Måndag den 30 mars tog Adam Alfredsson, statssekreterare hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, emot betänkandet Tolkavgift och förbud mot barntolkning. Betänkandet överlämnades av den särskilda utredaren Lise Tamm. Det innehåller bland annat förslag på hur en tolkavgift kan införas och förslag om förbud mot att använda barn som tolkar.

Betänkande av Utredningen om tolkavgifter och förbud mot barntolkning

Utredningen har haft i uppdrag att se över vissa tolkfrågor. Översynen har omfattat införandet av en tolkavgift och frågan om förbud för myndigheter att använda barn som tolk.

Sedan regeringen tillträdde har återvändandet ökat med över 60 procent. Nu har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med flera förslag som syftar till att ytterligare öka återvändandet och minska skuggsamhället.

Måndagen den 23 mars beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag som skärper reglerna om uppsikt och förvar. Syftet med lagförslagen är att upprätthålla en ordnad och effektiv migrationsprocess vilket även kan förhindra att människor far illa i skuggsamhället.

Ändamålsenliga förutsättningar för uppsikt och förvar av utlänningar är en viktig del i en välordnad och effektiv migrationsprocess.

Migrationsminister Johan Forssell, debattartikel, Aftonbladet, 13 mars 2026.

Det är viktigt att det svenska medborgarskapet tillmäts stor betydelse. Värdet av det svenska medborgarskapet måste respekteras och värnas i högre grad än i dag.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag som skärper kraven för att förvärva svenskt medborgarskap. Syftet med förslagen är att stärka medborgarskapets status och att öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Regeringen har överlämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av förvar i migrationsprocessen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat.

Fredag den 6 mars bjuder statsminister Ulf Kristersson, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, energi- och näringsminister Ebba Busch och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson in till en pressträff för att presentera nyheter på migrationsområdet.

I lagrådsremissen lämnas förslag som möjliggör fler beslut om utvisning av utlänningar som begår brott.

I dag, onsdag den 25 februari kl. 13.30, bjuder migrationsminister Johan Forssell in till pressträff tillsammans med Ludvig Aspling, (SD), Ingemar Kihlström, (KD) och Patrik Karlson, (L). På pressträffen kommer skärpta regler för utvisning till följd av brott att presenteras.

Propositionen innehåller förslag om en ny ordning för vissa utlänningar när det finns ett hinder som inte är bestående mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Den nya ordningen omfattar bland annat utlänningar som förekommer i säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller som har utvisats på grund av brott. Syftet är att skapa förutsättningar för ett effektivare återvändandearbete och att stärka statens förmåga att hantera individer som utgör ett hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten och som under viss tid inte kan avlägsnas från landet.

Under regeringssammanträdet den 12 februari fattade regeringen beslut om ett bidrag på drygt 580 000 euro till Seefar Foundation för projektet Reluctance to Readiness for Return. Migrationsprojektet syftar till att öka antalet frivilliga återvändanden bland afghanska medborgare som saknar rätt att stanna i Sverige. Projektet syftar även att förbättra återintegrationen i hemlandet och minska antalet personer som stannar i Sverige utan laglig grund. 

För att integrationen ska fungera bättre behöver kommunerna få ett större inflytande över mottagandet av nyanlända. Det behöver också bli tydligare att nyanlända har ett ansvar för att komma i egen försörjning och hitta ett långsiktigt boende. Regeringen har därför beslutat om lagrådsremissen Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning. Syftet är att skapa bättre möjligheter för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna.

I lagrådsremissen lämnas förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare som ska ersätta lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Förslagen syftar bland annat till att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende. Dessutom syftar förslagen till att förstärka incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration.

Medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Det är viktigt att det svenska medborgarskapet tillmäts stor betydelse. Värdet av det svenska medborgarskapet måste respekteras och värnas i högre grad än i dag. Regeringen föreslår därför ändringar i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap som syftar till att skärpa reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap.