Studiefinansiering

Regeringen vill att skolan går tillbaka till grunderna med mindre skärmtid och mer fokus på att läsa, skriva och räkna. Det ska också bli mer ordning i skolsystemet men bättre insyn i kommunala och fristående skolor samtidigt som betygsinflationen ska stoppas. Prioriteringar görs för att möjliggöra fler platser på yrkesutbildningar i bristyrken. Sverige ska stärkas som ingenjörsland med satsningar i hela utbildningskedjan. Satsningar görs också på forskning och på Sverige som rymdnation.

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet till 57 300 kronor för år 2024. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipensionen, omvårdnadsbidraget samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs, då de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit större än väntat vilket har lett till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). I höständringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen därför att anslaget till CSN ökas med 10 miljoner kronor i år. I budgetpropositionen för 2024 föreslås att anslaget ökas med 50 miljoner kronor per år 2024 och 2025.

Arbetsmarknaden förändras i allt snabbare takt, och kontinuerlig kompetensutveckling blir därför allt viktigare. Omställningsstudiestöd kan enligt nuvarande regler lämnas under högst 44 veckor. I en promemoria som Utbildningsdepartementet nu skickar ut på remiss föreslås att den som har använt minst hälften av sin tid med stödet 15 år senare ska kunna få ytterligare 22 veckor.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Fler veckor med omställningsstudiestöd – för stärkt konkurrenskraft, säkrad kompetensförsörjning och livslångt lärande.

– för stärkt konkurrenskraft, säkrad kompetensförsörjning och livslångt lärande

Denna promemoria innehåller förslag till de ändringar som behövs i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd och förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd.

Regeringen vill höja kunskapsresultaten i skolan, stärka tryggheten och ge goda förutsättningar för högre utbildning av hög kvalitet. Kompetensförsörjningen ska tryggas i hela landet. Vetenskaplig excellens är en nyckel för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft och ställning som ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Här följer en genomgång av regeringens föreslagna satsningar i budgetpropositionen för 2023.

Regeringens omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden har sin grund i ett förslag från fack och arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden. Det handlar om en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Här kan du ta del av frågor och svar om de olika delarna.

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet till 52 500 kronor för år 2023. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipensionen, omvårdnadsbidraget samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs, då de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.

Här kan du ta del av till vilka instanser som Utbildningsdepartementet har remitterat Centrala studiestödsnämndens redovisning av regeringsuppdrag om att ta fram en ny modell för beräkning av räntan på studielån.

I propositionen lämnas förslag på en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

I lagrådsremissen lämnas förslag på en reformerad arbetsrätt.

I lagrådsremissen föreslås att ett nytt omställningsstudiestöd införs genom en ny lag om omställningsstudiestöd. Stödet är ett komplement till det reguljära studiestödet och syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Regeringen ger Centrala studiestödsnämnden (CSN) i uppdrag att ta fram en ny modell för beräkning av räntan på studielån.

Här kan du ta del av svaren från de instanser som har ombetts att svara på remissen av departementspromemorior om genomförande av principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd (Ds 2021:16, Ds 2021:17, Ds 2021:18). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen uppdrar åt Centrala studiestödsnämnden (CSN) att förbereda införandet av ett sådant statligt offentligt studiestöd (omställningsstudiestöd) som föreslås i departementspromemorian Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:18) så att sådant studiestöd ska kunna hanteras digitalt av myndigheten från och med den 1 oktober 2022.

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Denna promemoria har utarbetats inom Utbildningsdepartementet. I promemorian föreslås ett nytt parallellt offentligt studiestödssystem.

I propositionen föreslår regeringen att åldersgränser inom studiestödssystemet höjs för att bland annat anpassas till en förändrad arbetsmarknad och justerade pensionsrelaterade åldersgränser. Ändringarna ska bidra till att möjliggöra ett längre yrkesliv och minska risken för personer att hamna i arbetslöshet.

Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK), IF Metall Kommunalarbetareförbundet, och Svenskt Näringsliv har förhandlat om anställningsskydd och omställning. Parternas förhandlingar har resulterat i en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Regeringskansliet har beslutat om tre interna bokstavsutredningar för att genomföra partsöverenskommelsen.