Totalförsvar

Sverige har tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland ingått ett avtal om skydd av civilbefolkningen i Östersjöområdet och Norden.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella strategi för cybersäkerhet (Skr. 2024/25:121). Regeringens vision är ett motståndskraftigt Sverige med en hög nivå av cybersäkerhet, där samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas även vid cybersäkerhetsincidenter. Strategin består av tre pelare som anger inriktning för Sveriges cybersäkerhetsarbete.

Sverige har tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland ingått ett avtal om skydd av civilbefolkningen i Östersjöområdet och Norden. Avtalet gör det möjligt att tillfälligt förflytta människor över gränserna i händelse av kris eller i värsta fall krig.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet 2026–2030. Visionen är att Sverige år 2030 har god motståndskraft mot alla typer av samhällsstörningar, både i kris och krig. Det är nödvändigt i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder.

Det övergripande syftet med strategin, med tillhörande handlingsplan, är att ge en tydlig riktning för det arbete som krävs för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet i Sverige och i Europa.

Regeringen föreslår en ny lag om uppgiftsskyldighet som ska gälla för myndigheterna som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret. Regeringen föreslår också en ny lag om Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter inom ramen för centrets verksamhet och en sekretessbestämmelse till skydd för enskilda för uppgifter som förekommer hos centret.

För att stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig eller väpnat angrepp har regeringen beslutat om en proposition med flera nya förslag, däribland en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Syftet är att säkerställa att Sverige har ett modernt och robust skydd av civilbefolkningen.

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats över tid och det pågår en återuppbyggnad av det civila försvaret. För att åstadkomma ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap krävs moderna och ändamålsenliga skyddsrum men också att det finns andra slags effektiva skyddsutrymmen. Det är även av stor vikt att det finns tydlig planering och ansvarsfördelning vad gäller utrymning och efterföljande inkvartering vid höjd beredskap. Regeringen föreslår därför en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt ändringar i den lag som gäller utrymning och inkvartering under höjd beredskap.

Den 12–15 februari äger den årliga säkerhetskonferensen Munich Security Conference (MSC) rum i tyska München. Från den svenska regeringen deltar statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden.

Regeringen satsar på att stärka blodförsörjningen. Under 2026 tillförs medel till regionerna för att införa nya tester i hela landet som gör det möjligt att upptäcka smitta tidigare och öka säkerheten för både givare och patienter.

Regeringen reglerar myndigheters verksamhet i Nato genom bland annat denna raminstruktion.

Regeringen ger i uppdrag till 24 myndigheter att se över behovet av avtal för att upprätthålla försörjningen av nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen har också beslutat att förstärka och förtydliga det ansvar som landets samtliga beredskapsmyndigheter har kopplat till försörjningsberedskap.

I dag, den 15 januari, träder den nya cybersäkerhetslagen och cybersäkerhetsförordningen i kraft. Det är en del av regeringens arbete för att stärka Sveriges cybersäkerhet på bred front.

För att Sverige ska ha en stark beredskap så behövs en välutvecklad totalförsvarsplanering. Regeringen har därför beslutat att förstärka och förtydliga det ansvar som Myndigheten för civilt försvar har.

Det privata näringslivet är viktigt för svensk motståndskraft och har haft en prioriterad roll i uppbyggnaden av totalförsvaret. Myndigheten för civilt försvar har därför på regeringens uppdrag tagit fram en broschyr med information om hur Sveriges företag kan förbereda sig inför kris och krig.

Regeringen har beslutat att satsa över fyra miljarder kronor till anskaffning av olika typer av obemannade system till Försvarsmaktens krigsförband. Regeringen satsar också 1,3 miljarder kronor på en utökad rymdförmåga. Satsningen på obemannade system innehåller bland annat patrullrobotar, spaningsdrönare, luftburen telekrigsförmåga och marina drönare vilket ökar krigsförbandens förmåga på bredden. Rymdsatsningen består av anskaffning av flera satelliter för spaning och övervakning.

Tal av försvarsminister Pål Jonson på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 12 januari 2026. Det talade ordet gäller.

(Ny tid) Tisdag den 13 januari bjuder minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin in till en pressträff tillsammans med Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, och Jan-Olof Jacke, VD för Svenskt näringsliv.

Folk och Försvars årliga rikskonferens äger i år rum den 11–13 januari. Statsminister Ulf Kristersson inleder konferensen med ett tal om att bygga trygghet och handlingskraft i Sverige. På konferensen talar även justitieminister Gunnar Strömmer, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Vid konferensen deltar även energi- och näringsminister Ebba Busch.