Gunnar Strömmer

För att göra miljöområdet mindre attraktivt för brottslig verksamhet behöver samhällets förmåga att effektivt upptäcka och arbeta mot miljöbrott stärkas. Därför ger regeringen Polismyndigheten i uppdrag att, tillsammans med Brottsförebyggande rådet, Naturvårdsverket och Åklagarmyndigheten, föreslå hur samverkan kan stärkas och att vidta åtgärder för att kartlägga miljöbrottsligheten.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag på lagändringar som ska stärka tryggheten i och kring bostadsrätter.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över myndigheters möjligheter att behandla personuppgifter för att motverka felaktiga utbetalningar. Syftet är att se till att myndigheter kan motverka felaktiga utbetalningar av offentliga medel och missbruk av myndigheters processer på ett effektivt sätt.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka Polismyndighetens tillväxt och bidra till fler poliser. Utredaren ska också föreslå åtgärder som kan öka den lokala närvaron av andra trygghetsskapande aktörer. Syftet är att motverka brottslighet och ordningsstörningar samt därigenom öka tryggheten i samhället, särskilt på gator och torg.

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att belysa kulturens roll i det brottsförebyggande arbetet och i arbetet för att förebygga våldsbejakande extremism. Syftet är att öka kunskapen om hur kultur kan bidra till ökad trygghet och minskad brottslighet.

Regeringen har beslutat att utse Ola Sjöstrand till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 september 2026. Förordnandet gäller i sex år.

Regeringen ger Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet kring barn och unga i häkte och verkställighet. Syftet är att minska risken för återfall i brott och stärka förutsättningarna för barn och ungas återintegrering i samhället efter tiden i Kriminalvården.

Regeringen har beslutat att Kriminalvården ska få ingå hyresavtal för utökning av häktet i Umeå och anstalterna Tidaholm och Sörbyn. Avtalen innebär att 378 nya platser beräknas kunna tas i bruk i takt med att om- och tillbyggnationerna färdigställs.

Regeringen ger ett bidrag på 2 miljoner kronor till Ecpat Sverige för arbetet med Ecpat Hotline, en webbaserad anmälningssida där allmänheten kan anmäla material som misstänks visa sexuella övergrepp mot barn.

Regeringen har beslutat att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att införa ett nationellt system för analys av narkotikasubstanser i avloppsvatten. Systemet ska inledningsvis genomföras som ett pilotprojekt och utvecklas i samverkan med Polismyndigheten. Syftet är att stärka samhällets kunskap om narkotikaanvändning och narkotikamarknadens utveckling samt ge bättre underlag för brottsförebyggande, brottsbekämpande och folkhälsofrämjande insatser.

För att möta en alltmer gränsöverskridande brottslighet tillsätter nu regeringen en utredning som ska göra en samlad översyn av regelverket om utlämning för brott. Utredningen ska även föreslå åtgärder för att stärka det internationella rättsliga samarbetet.

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att skapa ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Samtidigt får Domstolsverket ett nytt uppdrag gällande förberedelser inför oberoendereformen.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att utreda om och i så fall hur rätten till domstolsprövning bör grundlagsskyddas. Syftet är att stärka skyddet av rätten till domstolsprövning. Arbetet omfattar både en analys av nuvarande ordning och överväganden om framtida reglering.

Justitieminister Gunnar Strömmer har tagit emot ett delbetänkande från en statlig utredning med förslag som ska ge brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att ingripa mot brott i cybermiljö. Förslagen innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket i vissa fall ska kunna stoppa och störa pågående brottslighet genom åtgärder i digitala system. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förhindra och avbryta brott som i dag i hög grad sker online.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter och andra aktörer att använda kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att använda kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

Regeringen har tagit emot ett delbetänkande med förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud i lokaler som är öppna för allmänheten. Förslagen innebär bland annat att fler typer av verksamheter, som restauranger och hotell, ska kunna omfattas och att tillträdesförbud oftare ska kunna beslutas efter brott. Polismyndigheten föreslås också få möjlighet att besluta om tillfälliga förbud direkt på plats. Syftet är att motverka brott och ordningsstörningar.

Regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att föreslå en särskild gänglagstiftning med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa personer och verksamheter med koppling till kriminella sammanslutningar. Utredningen ska också se över hur kronvittnesregleringen kan utformas för att fler ska medverka i utredningar av annans brottslighet. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

Regeringen har lämnat en ny proposition om skärpta regler för unga lagöverträdare till riksdagen. Förslagen innebär bland annat att straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott och att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år. Sänkningen av straffbarhetsåldern ska vara tidsbegränsad och gälla under fem år.

Regeringen har beslutat en proposition som innehåller centrala delar av förslagen från betänkandet En straffreform (SOU 2025:66), som regeringen tog emot i juni 2025. Förslagen syftar till att skapa ett mer rättvist straffrättsligt påföljdssystem där straffen bättre speglar brottens allvar och det tas större hänsyn till brottsoffer samt samhällets behov av skydd.

(Ny version) Regeringen ger en utredare i uppdrag att se över straffansvaret för allvarliga kränkningar av gravfriden, så som obehöriga åtgärder med lik. Uppdraget syftar till att säkerställa att lagstiftningen i tillräcklig utsträckning speglar allvaret i sådana gärningar, särskilt när de begås i syfte att försvåra utredning och lagföring av allvarlig brottslighet.