Ukraina

Rysslands krig mot Ukraina inleddes våren 2014 med den olagliga annekteringen av Krim, aggressionerna i östra Ukraina och försök att destabilisera andra delar av landet. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina. Sedan dess har Sverige och EU beslutat om omfattande ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina. Sverige bidrar också aktivt till EU:s sanktioner mot Ryssland och olika initiativ för att säkerställa ansvarsutkrävande för brott mot den internationella humanitära rätten som begåtts under invasionen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vann presidentvalet 2019 stort, liksom hans parti Folkets tjänare gjorde i parlamentsvalet senare samma år. Det var första gången sedan självständigheten 1991 som ett parti fick egen majoritet i parlamentet. Under sina år vid makten har president Zelenskyj och hans regering visat god reformvilja. Ett antal steg har tagits för att minska korruptionen och öka transparensen i den offentliga förvaltningen. Flera institutioner är under reformering.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, har EU stärkt sitt stöd till Ukraina. Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i landet. EU:s relationer med Ukraina har fördjupats betydligt de senaste åren, inom ramen för Östliga partnerskapet och i synnerhet genom det associeringsavtal mellan EU och Ukraina som undertecknades 2014. Avtalet trädde formellt i kraft den 1 september 2017 och är det mest omfattande samarbetsavtal som EU har med något partnerland. I februari 2022 lämnade Ukraina in en officiell ansökan om medlemskap i EU. I juni 2022 erhöll Ukraina EU-kandidatlandsstatus tillsammans med Moldavien.

Sveriges relationer med Ukraina är goda. Relationerna har utvecklats ytterligare under senare år, inte minst med anledning av den politiska utvecklingen i landet och den ryska aggressionen. Detta har återspeglats i ett ökat svenskt stöd till Ukraina och ett intensivt bilateralt besöksutbyte. Sverige har stöttat Ukrainas långsiktiga utveckling genom det svenska biståndet sedan 1998 och är idag en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Fram till 2021 uppgick Sveriges breda stöd till Ukraina till drygt 4 miljarder kronor. Sedan Rysslands fullskaliga invasion har stödet ökat kraftigt och uppgår till drygt 22 miljarder kronor. Det omfattar bland annat försvarsmateriel, ekonomiskt och humanitärt stöd, stöd till Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete samt civil hjälp.

Den 13 juli 2023 antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor under perioden 13 juli 2023 till 31 december 2027. Det innebär att strategibeloppet per år i genomsnitt uppgår till 1,2 miljarder kronor, vilket gör strategin till Sveriges största strategi någonsin till ett enskilt land. Strategin utgör en del av Sveriges samlade bistånds- och utrikespolitik och ska bygga vidare på den positiva utveckling som Sveriges långsiktiga reformsamarbete med Ukraina bidragit till. Uppbyggnads- och reformsamarbetet är två ömsesidigt stärkande komponenter som tillsammans utgör strategins inriktning och bidrar till det övergripande målet om EU-integration.

I och med att strategin antogs lyfts det bilaterala biståndet till Ukraina ut ur den regionala strategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa 2021–2027. Den regionala strategins volym blir oförändrad: 6,6 miljarder kronor, där Ukraina kan ingå i regionala insatser tillsammans med Moldavien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Belarus. Syftet med det regionala reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd till ekonomisk utveckling, stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, fredliga och inkluderande samhällen samt miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser.   

Före Rysslands fullskaliga invasion hörde Sverige till de tio största investerarna i landet och cirka 90 svenska företag verkade aktivt i Ukraina. Flera svenska företag har eller hade produktion i Ukraina – bland annat SKF, Lantmännen, Seger och Electrolux. Inom tjänstesektorn ligger svenska IT-företaget Beetroot i framkant. Problem med avfallshantering, energiförbrukning och låg vattenkvalitet har bidragit till intresse för svensk energi- och miljöteknik.

De flesta svenska företagen finns kvar i Ukraina, några har flyttat sin personal till angränsande länder. Det går i nuläget inte att säga hur den svenska företagsnärvaron kommer att gestalta sig efter kriget, men fortsatt handel och privata företagsaffärer med Ukraina är viktiga för att bekämpa fattigdomen och lidandet som kriget fört med sig. Privata företag och investeringar kommer att spela en mycket viktig roll för landets uppbyggnad. Regeringen arbetar för att underlätta handelsutbytet – politiskt genom bland annat EU, och mer handgripligt genom bland annat Business Sweden.  

Sverige har en ambassad i Kiev. Sveriges ambassadör i Ukraina är Martin Åberg sedan 2023.

Ukraina har en ambassad i Stockholm. Andrii Plakhotniuk är Ukrainas ambassadör i Sverige sedan 2020.

Visum

UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.

Sveriges stöd till Ukraina

Om regeringens stöd till Ukraina med anledning av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022:

Innehåll om Ukraina

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 182 träffar.