Artikel från Finansdepartementet

Statlig förvaltning i Sverige

Publicerad · Uppdaterad

Statens myndigheter ansvarar för att förverkliga riksdagens och regeringens beslut. Den statliga förvaltningen ska vara effektiv och rättssäker och till nytta för medborgare och företag.

Grundlagar

Grundlagarna innehåller reglerna för Sveriges statsskick och kan helt enkelt sägas vara samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället.

Sveriges grundlagar på riksdagens webbplats

Alla myndigheter ansvarar själva för sina verksamhetsområden.

Myndigheter på regeringen.se

Service och effektivitet i statsförvaltningens utveckling

Arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen utgår bland annat från innehållet i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt och programmet En statsförvaltning i förnyelse. Riksdagen fattade den 2 juni 2010 beslut om propositionen. Programmet stödjer myndigheternas chefer och medarbetare i utvecklingen av service och effektivitet i verkens verksamheter och organisationer.

Prop.2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt

Promemoria: En statsförvaltning i förnyelse

Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet

Länsstyrelserna ansvarar i allmänhet för den statliga förvaltningen i länet.

Länsstyrelsen samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser i länet. Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länen.

Länsstyrelsen främjar länets utveckling, följer tillståndet i länet och underrättar regeringen om sådant som det är viktigt för regeringen att känna till. Länsstyrelsen ser till att riksdagens och regeringens mål uppnås i länet.

Staten är en stor arbetsgivare

Arbetsgivarverket ansvarar för och utvecklar den statliga arbetsgivarpolitiken. Myndigheterna är fria att själva utforma organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning utifrån de krav verksamheten ställer.

Anställningsvillkor för i chefer i staten

Regeringen anställer myndighetschefer. Lönen är individuell och sätts i förhållande till befattningskraven och på myndighetschefens kvalifikationer och erfarenheter.

Myndighetscheferna anställs på begränsad tid, vanligtvis i sex år, med möjlighet till förlängning i tre år. De kan inte sägas upp före anställningstidens slut. Men regeringen kan flytta en myndighetschef till en annan anställning.

När regeringen utser nya chefer ska den bara bedöma den som söker utifrån dennes förtjänst och skicklighet. Regeringens utnämningspolitik ska vara förutsägbar, öppen och spårbar.

Grundläggande regler om statlig tjänstepension

Utöver den allmänna pensionen får statligt anställda statlig tjänstepension. Statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar regleras främst av kollektivavtal mellan de centrala parterna på det statliga avtalsområdet.

Förordning (SFS 2003:55) avgångsförmåner för statlig chefsanställning reglerar villkoren för statsråd och generaldirektörer med flera chefer i statsförvaltningen.

Förordning (SFS 2003:56) tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning reglerar även tjänstepensionen för anställda inom främst det statsunderstödda teater-, dans- och musikområdet samt vissa utlandsskolor med mera.

Statens tjänstepensionsverk ansvarar för att administrera den statliga tjänstepensionen för över 500 000 anställda och pensionärer och 400 arbetsgivare.

Staten förvaltar fastigheter

Staten förvaltar fastigheter när det av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl är lämpligt att staten är fastighetsförvaltare. Exempel på sådana fastigheter är regeringsbyggnader, länsresidens, ambassader, de kungliga slotten, museer, teatrar, monument, försvarsfastigheter, markområden och vissa fastigheter som har donerats till staten. Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket är de myndigheter som förvaltar statens fastigheter.

Myndigheters beslut går att ompröva

Den som är missnöjd med beslut som en statlig myndighet fattat kan vända sig till myndigheten och begära att den omprövar beslutet. Är man också missnöjd med omprövningsbeslutet går det att överklaga till förvaltningsrätten, därefter kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen.

Anser man att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan man klaga också hos Justitieombudsmannen (JO).