Möte med pensionärskommittén

Den 21 maj mötte äldreminister Lena Hallengren regeringens pensionärskommitté. De organisationer som sitter med i kommittén är: Pensionärernas Riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna (SPF), Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund (SKPF), Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG), Sverigefinska pensionärer och Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige.

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Äldreminister Lena Hallengren talade på mötet om regeringens äldrepolitik och framtida prioriteringar. Även arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson och civilminister Ardalan Shekarabi deltog.

─ Vi lever allt längre och det är bra. En av regeringens viktigaste uppgifter är att öka tryggheten och förbättra för de äldre. Det är också viktigt att utjämna de skillnader som finns, det kan gälla i frågor som äldreomsorg och hemtjänst, säger äldreminister Lena Hallengren.

Den demografiska utvecklingen

En tydlig förändring i befolkningsstrukturen är en ökning av antalet äldre. Livslängden har ökat, och antas fortsätta öka, vilket medför fler äldre.
Antalet personer över 65 år var 1,9 miljoner år 2014. År 2050 väntas antalet ha ökat till 2,9 miljoner. Majoriteten kommer att vara kvinnor, cirka 1,5 miljoner och cirka 1,4 miljoner är män. Den största ökningen återfinns i gruppen 80 år och äldre, där antalet väntas fördubblas fram till år 2045.

Återstående medellivslängd vid 65 år

Den förväntade återstående medellivslängden har ökat kraftigt sedan början av 1960-talet. En kvinna som fyllde 65 år 1961 kunde räkna med att leva ytterligare 16 år. Motsvarande siffra för män var nästan 14 år. Svenska kvinnor som var 65 år 2015 kunde förvänta sig att leva ytterligare 21,5 år. Motsvarande siffra för män var 18,9 år.

Det är en positiv och glädjande utveckling. Dagens äldre har vuxit upp under andra och bättre förhållanden jämfört med tidigare generationer och många har även högre utbildning och högre materiell standard. Många personer över 65 år fortsätter att arbeta och de flesta kan fram till 80-årsåldern klara sig på egen hand. Att de äldre är mer aktiva även högre upp i åldern än tidigare generationer medför också att de kan ha andra förväntningar på äldreomsorgen jämfört med tidigare generationer.

Behov av äldreomsorg

Det är framför allt kvinnor och män över 80 år som har insatser av äldreomsorg. 35 procent av kvinnorna över 80 år bor hemma i ordinärt boende med insatser från hemtjänsten, medan motsvarande siffra för män över 80 är 26 procent. Drygt 19 procent av kvinnorna över 80 år har plats i särskilt boende. Drygt 12 procent av männen över 80 bor i särskilt boende.

Utvecklingen det senaste decenniet har varit att allt fler äldre bor hemma i ordinärt boende med hemtjänst, medan färre bor i särskilt boende. Antalet äldre över 65 år som hade plats i särskilt boende har minskat det senaste decenniet – från 97 494 år 2007 till 88 208 år 2017.

Rekryteringsbehov inom äldreomsorgen

I takt med att andelen äldre ökar kommer allt fler äldre att behöva insatser från äldreomsorgen. Det framtida rekryteringsbehovet är stort inom äldre- och funktionshindersomsorgen, där antalet anställda var 284 000 år 2016. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning är att antalet bör öka till 351 000 personer fram till 2026. 67 100 personer behöver rekryteras på grund pensionsavgångar, medan 78 900 personer behöver anställas till följd av de demografiska förändringarna.

Satsningar under mandatperioden

Under åren 2015–2018 har regeringen bland annat satsat på investeringsstöd för bostäder för äldre, bemanning i äldreomsorgen och förenklad hemtjänst.

Investeringsstöd för bostäder för äldre

I november 2016 trädde förordningen om ett nytt investeringsstöd för bostäder för äldre ikraft. Stödet syftar till att öka antalet bostäder för äldre och därigenom förbättra tillgängligheten samt öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre personer. Från den 15 november 2016 fram till och med den 12 maj 2017 har det enligt Boverket beviljats ansökningar motsvarande ett värde av 387 miljoner kronor.

Bemanningssatsningen

Satsningen på 7 miljarder kronor 2015–2018 har bidragit till ökad trygghet och kvalitet för enskilda äldre samt enbart under 2015 finansierat 5 000 årsarbetare. En stärkt bemanning kan bidra till bättre äldreomsorg, eftersom det kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också större möjlighet för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. Det kan till exempel bidra till att man kan förebygga psykisk ohälsa, bryta isolering och öka kvaliteten på måltiderna.

Förenklad hemtjänst

En ny bestämmelse föreslås införas i socialtjänstlagen som ger socialnämnden möjlighet att erbjuda hemtjänst till äldre personer utan föregående behovsprövning. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjligheten att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldreomsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för självbestämmande. Bestämmelsen är frivillig för kommunerna att tillämpa. Rätten att ansöka kvarstår alltjämt. Med hemtjänst menas i detta sammanhang både service och personlig omvårdnad. Trygghetslarm är också en insats som innefattas i begreppet hemtjänst.

Biståndsbedömt trygghetsboende

Denna boendeform vänder sig till äldre kvinnor och män som i dag har svårt att få en plats i ett särskilt boende och som har ett omvårdnadsbehov som understiger heldygnsvård, men där kvarboende i det egna hemmet inte längre upplevs tryggt. Skillnaden mellan ordinärt boende och biståndsbedömt trygghetsboende är att den äldre får möjlighet att komma till ett boende som till exempel kan erbjuda gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Stöd och hjälp i form av hemtjänst ska kunna erbjudas efter sedvanlig biståndsprövning. Förslaget bedöms förbättra livskvaliteten väsentligt för de äldre som idag upplever otrygghet och känner sig isolerade i sina hem.

Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Förra året lämnades betänkandet "Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer" (SOU 2017:21) till regeringen. Utredaren skulle föreslå åtgärder som bland annat syftar till högre kvalitet och ökad effektivitet, bättre förebyggande och rehabiliterande insatser, tryggad personalförsörjning och användning av välfärdsteknologi. Beredning pågår i Regeringskansliet och beslut om skrivelsen väntas i juni 2018.

Fakta om pensionärskommittén:

Pensionärskommittén bildades 1991. Kommitténs syfte är att fungera som ett forum för överläggningar mellan regeringen och representanter för organisationer som företräder pensionärerna i frågor som är av särskilt intresse för pensionärerna. Kommittén sammanträder vanligtvis fyra gånger per år. Sedan den 3 april 2018 är statsrådet Lena Hallengren ordförande i pensionärskommittén.