Annika Strandhäll har entledigats, socialförsäkringsminister

-
Artikel från Socialdepartementet

Hållbara pensioner: Förbättrat grundskydd för pensionärer och ett successivt längre arbetsliv

Publicerad

Regeringen vill att pensionerna ska höjas. Regeringen och pensionsgruppen föreslår därför ett antal åtgärder på pensionsområdet i propositioner som lämnats till riksdagen den 28 maj. I pensionsgruppen ingår regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Foto: Pernille Tofte

Grundskyddet för pensionärer

Grundskyddet för pensionärer består av garantipension, bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Garantipensionen och bostadstillägget omfattar i särklass flest individer. De olika stöden är behovsprövade i olika grad och riktas också delvis mot olika grupper av pensionärer.

Regeringen föreslår ett förbättrat grundskydd

För att förbättra grundskyddet för de sämst ställda pensionärerna föreslås flera olika förslag som förbättrar den ekonomiska situationen för cirka 830 000 pensionärer.

Grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor för alla med garantipension. Garantipension kan en pensionär få som inte har arbetat eller av någon annan anledning har låg pension. Den föreslagna nivåhöjningen innebär vidare att personer kan ha en något högre inkomst jämfört med tidigare och få garantipension.

Bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor för den som är ogift och till 3 500 kronor per månad för den som är gift. Höjningen av taket innebär att bostadstillägget bättre täcker dagens bostadskostnader och kan samtidigt underlätta för äldre att flytta till anpassat boende. Höjningen kan också underlätta för äldre att kunna bo kvar vid till exempel en renovering som gör att hyran går upp.

En likabehandling av inkomster som härrör från eget arbete införs i bostadstillägget för pensionärer. Det innebär att arbetsrelaterade inkomster behandlas på samma sätt vid ansökan om bostadstillägg och tas upp till 93 procent i reduceringsinkomsten medan inkomster som inte härrör från eget arbete fortsatt tas upp till 100 procent. En sådan utformning föreslås för att det ska löna sig att ha arbetat.

Ett fribelopp för arbetsinkomster upp till 24 000 kronor per år införs i äldreförsörjningsstödet. Om en person som har äldreförsörjningsstöd får en inkomst genom arbete minskar äldreförsörjningsstödet med samma summa enligt nuvarande system. Det nya förslaget innebär att det kommer att finnas möjlighet att tjäna upp till 24 000 kronor per år utan att äldreförsörjningsskyddet minskas.

Förslagen föreslås gälla från den 1 januari 2020.

Inkomster under hela livet och grundskyddet

Huvudprincipen i pensionssystemet är att pensionen grundar sig på individens förvärvsinkomster under livet, den så kallade livsinkomstprincipen. Grundskyddet för pensionärer är ett avsteg från den principen. Den som inte har arbetat eller har arbetat i liten grad kan genom grundskyddet, garantipension och bostadstillägg, få en högre pension. Syftet med förslagen är att förstärka den ekonomiska situationen för de sämst ställda pensionärerna.

Kvinnor gynnas av de nya förslagen

Pensionssystemet är i sig könsneutralt och de skillnader som finns mellan kvinnor och mäns pensioner beror till största delen på tidigare arbetsinkomster. Att kvinnor i genomsnitt har lägre pension än män förklaras av att kvinnor generellt sett har lägre lön än män, arbetar mer deltid, tar ett större ansvar för obetalt hemarbete och är i högre utsträckning sjukskrivna. Kvinnor lämnar i snitt även arbetslivet tidigare än män. Detta medför i sin tur att kvinnor i större omfattning får ta del av pensionssystemets grundskydd, vilket förklarar varför förslaget om förbättrat grundskydd i högre grad gynnar kvinnor. Omkring 80 procent av dagens pensionärer som får garantipension och bostadstillägg är kvinnor. Förslaget att höja grundnivån i garantipensionen med 200 kronor per månad beräknas öka den individuella disponibla inkomsten för närmare hälften av dagens kvinnliga pensionärer. Satsningen på att förstärka grundskyddet beräknas sammantaget kosta cirka 2,2 miljarder kronor.

Ökad medellivslängd

Vi lever allt längre. Under de senaste 50 åren har medellivslängden ökat med cirka 7 år för kvinnor och 8,5 år för män. Vi äter bättre, lever mer sunt och det finns nya läkemedel som förebygger och botar sjukdomar som tidigare var dödliga.

Sedan det nya pensionssystemet infördes i mitten av 90-talet har medellivslängden ökat med knappt 3 år. Det är positivt, men innebär att pensionerna som andel av slutlönen blir allt lägre eftersom de måste räcka längre.

Ett successivt längre arbetsliv är nödvändigt

För att kunna garantera tillräckliga pensioner i dag och i framtiden behöver därför arbetslivet successivt förlängas och samtidigt bli mer hållbart. Regeringen föreslår att det ska införas ett nytt begrepp som ska kallas riktålder för pension. Riktåldern ska fungera som ett riktmärke för när man bestämmer sig för att gå i pension. Riktålderns främsta syfte är att ersätta dagens starka 65-årsnorm med en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.

Avsikten är att alla pensionsrelaterade åldersgränser och motsvarande åldersgränser i andra trygghetssystem, som till exempel sjukförsäkring och a-kassa, på sikt höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden.

I det svenska pensionssystemet finns ingen fast pensionsålder och det kommer fortfarande vara möjligt, som i dag, att bestämma när man vill gå i pension, så länge man uppnått lägsta åldern.

Ett första steg som nu föreslås är att den lägsta åldern när det går att ta ut allmän pension höjs med ett år 2020, från 61 till 62 år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2019.

Redan tidigare har regeringen föreslagit att rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, den så kallade LAS-åldern, ska höjas i två steg med ett år 2020 och ytterligare ett år 2023 till 69 år. Detta innebär att anställningsskyddet för arbetstagare förlängs. Arbetstagaren får rätt att stanna kvar i anställningen till 69 år.

Ett hållbart arbetsliv

För långsiktigt trygga och hållbara pensioner krävs en större omställning än bara förändringar i pensionssystemet. Det krävs att arbetslivet blir mer jämställt, hållbart och flexibelt. Det är nödvändigt att människor inte slits ut på arbetsmarknaden utan orkar hela vägen. För att nå ett hållbart arbetsliv, klara framtidens kompetensförsörjning och långsiktigt hållbara pensioner är möjligheten att ställa om under arbetslivet central. Det måste vara möjligt att byta bana flera gånger under livet. Man kan kanske arbeta med något annat eller kanske gå ner i arbetstid. Även vid vilken ålder man börjar arbeta är viktig. Vi studerar allt längre och det ger också som följd att inträdet i dag i arbetslivet sker senare i Sverige än i till exempel våra nordiska grannländer.

Satsningar på bättre arbetsmiljö

Regeringen föreslår och genomför flera åtgärder för att få ett mer hållbart arbetsliv. Höga krav på arbetsplatsen ökar risken att lämna arbetslivet i förtid. Även fysiskt påfrestande och ergonomiskt bristfälliga arbetsmiljöer ökar risken. Det påverkar särskilt kvinnor som har högre sjukfrånvaro, större hälsoproblem och lämnar arbetslivet tidigare än män.

I januari 2016 beslutade regeringen om en nationell arbetsmiljöstrategi för 2016–2020 som pekar ut en riktning för arbetet under de närmaste fem åren. Regeringens arbetsmiljöstrategi är uppdelad i tre prioriterade områden, varav ett av dessa prioriterade områden är Ett hållbart arbetsliv. Inom de tre prioriterade områdena finns konkreta åtgärder.

Under strategiperioden har regeringen inrättat ett dialogforum för arbetsmiljöfrågor tillsammans med arbetsmarknadens parter. Syftet med dialogforumet är att löpande diskutera pågående, planerade och framtida åtgärder inom arbetsmiljöområdet. För 2016-2020 har regeringen en nationell arbetsmiljöstrategi som pekar ut en riktning för arbetet under de närmaste fem åren.

För att stärka det nationella och internationella arbetsmiljöarbetet har regeringen inrättat en ny myndighet för arbetsmiljökunskap, Mynak. Myndigheten är ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöfrågor.

Vid halvtidsavstämningen 2018 av strategin fick Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett regeringsuppdrag om att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser. Dessutom fick Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett uppdrag tillsammans med Arbetsmiljöverket om att sammanställa och redovisa friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid. Friskfaktorerna ska kunna bidra till en hållbar och hälsosam arbetsmiljö.

Regeringen har också genomfört flera åtgärdsprogram för minskad sjukfrånvaro, ökat stöd till forskning om arbetslivet, slutit en överenskommelse med arbetsmarknadens parter om friskare arbetsplatser och tillfört mer medel till företagshälsovården.

Utredning om avgiften till pensionssystemet

De politiska partierna i Pensionsgruppen är överens om att pensionernas nivå i första hand ska upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att avgiftens nivå till pensionssystemet behöver och ska analyseras. Avgiften är det som betalas in till pensionssystemet under den tid vi arbetar.

I pensionsgruppen finns Socialdemokraterna Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna representerade.

Första pensionerna 1913

När beslutet om de första pensionerna kom 1913 var medellivslängden under 60 år. Pensionsåldern sattes då till 67 år. 1976 sänktes pensionsåldern till 65 år. I det nya pensionssystemet som infördes för ungefär 20 år sedan finns ingen fast pensionsålder. Trots det är det många som fortfarande tänker att den tidigare pensionsåldern, 65 år, gäller även i dag.

Inkomstpension, premiepension och garantipension

Inkomstpensionen är den huvudsakliga delen av den allmänna pensionen och grundar sig på den sammanlagda inkomsten under hela livet. Ju längre man arbetar desto mer pension får man. Som inkomst räknas löner, sjukpenning, a-kassa med mera.

Premiepensionen räknas också på hela livets inkomster. Premiepensionen placeras i fonder och var en får själv välja vilka fonder pengarna ska placeras i.

Garantipension finns för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Den är kopplad till prisbasbeloppet som Statistiska Centralbyrån (SCB) årligen räknar ut utifrån förändringen i prisnivån i samhället. Storleken på garantipensionen beror också på hur länge man bott i Sverige. För full garantipension krävs att man har bott 40 år i Sverige.

Jämställda pensioner

Pensionerna speglar inkomsterna under livet. För även om Sverige internationellt sett är ett relativt jämställt land så har kvinnor fortfarande lägre löner, de arbetar i högre utsträckning deltid, har högre sjukfrånvaro och tar större ansvar för familjen. Det gör att kvinnor får en lägre inkomst under livet, vilket också syns i pensionskuvertet. Utifrån analyser som har gjorts och de synpunkter som lämnats har Pensionsgruppen bestämt en handlingsplan för det fortsatta arbetet.