Artikel från Miljödepartementet

Sverige vill vara värd för globalt högnivåmöte om miljöutmaningar

Publicerad

År 1972 var luftföroreningar och försurade och förorenade sjöar stora samhällsproblem. Om tre år är det 50 år sedan Sverige bjöd in världens länder till Stockholmskonferensen som var världens första FN-konferens om miljöproblem. Idag står vi inför nya miljöutmaningar som världen gemensamt behöver lösa. Därför vill Sverige på nytt bjuda in till ett högnivåmöte om de stora globala miljöfrågorna.

Foto: Jens Persson /Regeringskansliet

För femtio år sedan, år 1972 var luftföroreningar och försurade och förorenade sjöar stora samhällsproblem. Människor chockades över hur farliga miljögifter som PCB, DDT och[AN1]  kvicksilver spreds i naturen och hotade såväl biologisk mångfald som människors hälsa.

Samma år arrangerades, på initiativ av den dåvarande regeringen, det första globala FN-miljömötet i Stockholm. Mötet markerade starten på det globala miljösamarbetet och uppbyggnaden av de internationella strukturer som idag finns på området. Resultatet från konferensen var konkret: FN:s miljöprogram, Unep, upprättades i Nairobi.

Stockholmskonferensen banade också väg för ett antal ytterligare FN-möten inom miljö och hållbar utveckling och ledde till ett fördjupat samarbete på området. FN-mötet om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 resulterade bl.a. i Klimatkonventionen, som i sin tur är grunden för Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Många av de FN-möten som hållits efter Stockholmskonferensen har lett till konkreta lösningar på svåra miljöhot.

På 1980-talet hotades ozonlagret av användningen och utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Ozonskiktet skyddar människor, djur och växter mot skadlig UV-strålning. Ett förtunnat ozonlager skulle hota allt liv på vår planet. Lösningen blev undertecknandet av Montrealprotokollet 1987 där länder enades om att fasa ut produktionen, utsläpp och användning ett antal ozonnedbrytande ämnen. Idag visar studier att ozonlagret sakta återhämtar sig, en stor seger för det internationella miljösamarbetet.

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och utgör ett hot både mot miljön och mot människors hälsa. Ämnet ansamlas i mark, vatten och levande organismer. Det kan ge skador på hjärnan och centrala nervsystem. I Sverige finns ett generellt förbud mot användning, men globalt används ämnet fortfarande i vissa länder. Därför har Minamatakonventionen förhandlats fram. Det är en global miljö- och hälsoskyddskonvention från 2013, där länder åtar sig att minska eller fasa ut sin användning av kvicksilver, sluta bryta kvicksilver och bättre kontrollera sina utsläpp så att påverkan på miljön minskar.

Hur det globala samfundet hanterat frågan om ozonskiktet och kvicksilvret visar tydligt att internationellt miljösamarbete lönar sig. Samlingen i Stockholm 1972 blev ett startskott för samarbetet, men det finns idag stora behov av ytterligare insatser. Skyddet av miljön och klimatet är brådskande. Utan ett ambitiöst globalt samarbete framåt kommer vi inte lyckas att hantera problemen. Vetenskapen är tydlig. FN:s klimatpanel IPCC har radat upp rapport efter rapport som talar klarspråk, läget är alarmerande. Takten på omställningen av samhället måste öka. Det gäller allt ifrån klimat, till skydd av den biologiska mångfalden till frågor om cirkulär ekonomi och giftfri miljö. Ett ökat globalt, regionalt och lokalt samarbete är en förutsättning för att hantera och lösa dagens miljöproblem och undvika att skapa nya.

För femtio år sedan, 1972, axlade Sverige ledartröjan och samlade världen i handlingskraft. Sedan dess har vi fortsatt att vara drivande och ett föregångsland i det internationella miljöarbetet. Vi har en stark internationell trovärdighet – mycket tack vare våra egna miljömål, en tydlig koppling mellan miljö- och utvecklingspolitiken och att vi vågat gå före i frågor kring skydd klimat, hav och utfasning av farliga kemikalier. Det är vårt ansvar som liten men stark internationella röst att fortsätta värna hotade arter och ekosystem, framtida generationers rätt till frisk luft och särskilt utsatta människors skydd mot klimatförändringar. Genom politisk vilja, ett innovativt näringsliv och civilsamhällets idéutveckling har Sverige, trots att vi är ett litet land i världen, fortsatt att visa vägen också när utmaningarna blir fler och större.

Mycket har hänt sedan 1972. I vissa av miljöproblemen som världen brottades med 1972 har det skett en positiv utveckling. Men många återstår och nya tillkommer. Vi behöver internationella lösningar för att bland annat hantera miljöfarliga kemikalier och plast i havet. Klimatförändringarna är en akut utmaning, nya farliga kemikalier sprids och mångfalden av djur och växter utarmas i en helt alarmerande takt.  

Om tre år är det 50 år sedan Stockholmskonferensen och bildandet av FN:s miljöprogram, Unep. I en värld där det multilaterala samarbetet ifrågasätts måste alla möjligheter att fördjupa samarbeten inom miljö- och klimatområdet tas. År 2022 är därmed en unik möjlighet att på nytt samla världen och driva det globala miljöarbetet framåt för kommande femtio år.

Regeringen kommer därför att verka för ett svenskt värdskap av ett globalt högnivåmöte år 2022. Mötet ska ge ett tillfälle att se över det internationella miljösamarbetet, och hur kan det kan stärkas. Och framförallt: hur vi kan lösa de stora miljöutmaningar världen står inför. 2022 har vi också kommit halvvägs sedan världen enades om Agenda 2030. Flera av miljömålen halkar efter. Det finns därmed behov att kraftsamla runt några av vår tids största utmaningar.

Stockholmskonferensen var startskottet på en process som ledde fram till dagens globala samarbete kring miljö och hållbar utveckling. Att uppmärksamma Stockholmskonferensen och Uneps arbete är en möjlighet att återigen samla världen bakom handling i en tid då det behövs som allra mest. Det är en möjlighet att stärka det internationella samarbetet för att lösa de miljöutmaningar vi står inför och skapa en ljusare framtid för världen och kommande generationer. Utmaningarna är globala, och måste lösas globalt.

Isabella Lövin, miljö- och klimatminister