Regeringen stärker villkoren för professionellt verksamma konstnärer och kulturskapare

Publicerad

Sverige är på många sätt en framstående kulturnation, något vi ska vara stolta över. Det har vi inte minst kulturskolan, obligatorisk musik- och bildundervisning i skolan, konstnärliga utbildningar på hög nivå, en kulturell infrastruktur och en lång tradition av konstnärlig frihet att tacka för. Men för att kulturen ska ha möjlighet att fortsätta utvecklas, ser regeringen att det är viktigt att de som arbetar med kultur får förbättrade villkor. Redan i regeringsförklaringen den 21 januari 2019 sa statsminister Stefan Löfven att konstnärers och kulturskapares ekonomiska trygghet ska förbättras. Nu stärker regeringen villkoren för professionellt verksamma kulturskapare, genom att ge uppdrag till flera centrala myndigheter.

Bakgrund

De nationella kulturpolitiska målen (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10: KrU5, rskr. 2009/10:145) slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet samt att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Att professionellt verksamma konstnärer kan arbeta under rimliga villkor är en förutsättning för att nå målen. Den konstnärspolitiska utredningen, Konstnär – oavsett villkor (SOU 2018:23), tydliggör att det finns ett behov av att ta ett samlat grepp för att stärka konstnärernas villkor och den infrastruktur de verkar i. Regeringen påbörjar nu detta arbete genom att ge uppdrag till flera centrala myndigheter. Detta gäller samtliga konstarter, så som scen, bild- och form, ord, film och ton och regeringen ser att det är ett första steg i arbetet med att stärka konstnärers villkor.

Universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering utvärderas

Trots att universitet och högskolor sedan början på 2000-talet haft i uppdrag att aktivt främja och bredda rekrytering till högskolan hör de konstnärliga högskoleutbildningarna till de mest snedrekryterade när det gäller socioekonomisk bakgrund. Universitetskanslersämbetet får därför i uppdrag att utvärdera universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering. Det har regeringen beslutat om i samband med en ändring i Universitetskanslersämbetets regleringsbrev.

Regeringen säkerställer en nationell samordning av yrkesintegrationsprojektet Konsten att delta

Den konstnärspolitiska utredningen visar att konstnärer ofta kommer från välutbildade hem med goda socioekonomiska förutsättningar och att det finns en bristande mångfald i yrket. Konsten att delta är ett projekt som syftar till att underlätta för utlandsfödda bild- och formskapare (nyanlända och de som varit en längre tid i landet) att bli en del av den svenska bild- och formbranschen. Genom att säkerställa en nationell samordning möjliggörs att projektet kan utvecklas till fler konstarter och att en nationell struktur säkerställs. Konsten att delta drivs av Konstnärernas Riksorganisation i samarbete med Svenska Tecknare, Illustratörcentrum, Svenska Fotografers Förbund och KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) m.fl.

Kartläggning av arrangörsledens förutsättningar

Arrangörsledet är viktigt för att skapa arbetstillfällen för konstnärer och har stor betydelse för att konsten ska nå ut i hela landet. Det är en länk i kedjan från konstnär till publik, såsom musikarrangörer, konsthallar, dansscener, teaterföreningar och litteraturfestivaler. Den konstnärspolitiska utredningen konstaterar att konstens behov av mellanhänder och arrangörsledet har ökat. Frågan har blivit särskilt aktuell mot bakgrund av diskussionen kring stängningen av livescener i svenska städer. Statens kulturråd får därför i uppdrag att följa upp och kartlägga arrangörsledets förutsättningar inom samtliga konstarter.

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Kulturdepartementet) senast den 1 december 2020.

Översyn av hur regionerna arbetar med frågan om konstnärernas villkor i regionerna

Den konstnärspolitiska utredningen visar att de flesta konstnärerna bor i någon av de större städerna. Regeringen ser därför ett värde i att närmre undersöka hur regionerna i hela landet arbetar med de konstnärspolitiska frågorna. Statens kulturråd ska därför inom ramen för myndighetens uppföljningsansvar av den så kallade kultursamverkansmodellen se över hur regionerna arbetar med frågan om konstnärernas villkor och de konstnärspolitiska perspektiven.

Konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier

Det krävs ett systematiskt arbete för att motverka hot och hat i det demokratiska samtalet. Konstnärsnämndens arbetsmiljöundersökning från 2017 visar att över en tredjedel av de konstnärer som utsatts för hot, våld och trakasserier har avstått från konstnärlig verksamhet som till exempel framträdanden, publicering och medverkan. När hot, våld och trakasserier leder till självcensur drabbas inte bara konstnären själv, utan även det demokratiska samtalet och den konstnärliga utvecklingen. Konstnärsnämnden får i uppdrag att uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier i relation till sin yrkesutövning. I uppdraget ingår att samråda med relevanta aktörer samt informera om konstnärers situation och behov.


Kartläggning av digitaliseringens konsekvenser för konstnärers villkor

Den konstnärspolitiska utredningen lyfter fram digitaliseringen som en av de samhällsförändringar som påverkat villkoren för konstnärer mest de senaste åren. Konstnärsnämnden får därför i uppdrag att, i samverkan med upphovsrättsorganisationerna inom de olika konstområdena, kartlägga digitaliseringens konsekvenser för konstnärer och analysera deras förutsättningar att verka i det nya digitala landskapet. I uppdraget ingår att undersöka olika sätt att stödja konstnärers möjlighet att utifrån gällande rätt, verka i den digitala miljön och att där nyttja, tillvarata och säkerställa rättigheterna till sina verk. Patent – och registreringsverket ska med sin sakkunskap bistå Konstnärsnämnden i detta uppdrag.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021 till regeringen (Kulturdepartementet).


Återrapporteringskrav om avtalet om medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) införs i samtliga statliga museers regleringsbrev

Ett återrapporteringskrav om efterlevnaden av det så kallade MU-avtalet införs i samtliga statliga museers regleringsbrev för 2020 som bedriver utställningsverksamhet. MU-avtalet är ett avtal som gäller för statliga institutioner och bestämmer ekonomisk ersättning till konstnärer, som till exempel bildkonstnärer, fotografer, konsthantverkare och tecknare för att ställa ut verk som konstnären äger.

Försäkringskassan ska redovisa sitt arbete med kommunikation och dialog med egenföretagare och kombinatörer

Dagens arbetsmarknad är präglad av en mängd olika anställnings- och uppdragsformer vilket gör att det ställs höga krav på den enskilda i socialförsäkringssystemet. Försäkringskassan ska därför redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla informationen till egenföretagare och personer som har en kombination av inkomstkällor och anställningsformer.
Utöver regleringsbreven har regeringen tagit flera andra initiativ för att stärka kulturskapares villkor, så som:

Utöver regleringsbreven har regeringen tagit flera andra initiativ för att stärka kulturskapares villkor, så som:

Stärkt biblioteksersättning

Författare, illustratörer och fotografer vars verk lånas ut på bibliotek får högre ersättning när biblioteksersättningen nu höjs, vilket beslutades tidigare i år. Biblioteksersättningen höjs med 5,7 miljoner kronor 2020 och ytterligare 3,8 miljoner kronor 2021. Detta är en följd av att biblioteksersättningens grundbelopp höjs med 12 öre per utlån för 2020, och med ytterligare 4 öre för 2021. Det innebär mer pengar till författare, illustratörer och fotografer vars verk lånas ut på bibliotek. Beslutet gäller för avtalsperioden 2020–2021 och bygger på en överenskommelse mellan Kulturdepartementet och upphovsmännens organisationer. 

Pressmeddelande: Ny kraftig höjning av biblioteksersättningen


Myndigheten för kulturanalys ska titta på tillämpningen av principen om armlängds avstånd

Regeringen gav 28/11 Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att göra en översyn av den kulturpolitiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. I uppdraget ingår att analysera hur kulturpolitiska insatser kan påverka den konstnärliga friheten inom bidragsgivandet och i styrningen av verksamheten, oavsett vilken politiker som styr. Myndigheten ska till exempel titta på frågor om beslut fattas av sakkunniga eller av politiker och hur kulturinstitutionernas relation till den politiska beslutsnivån ser ut. Särskilt fokus ska läggas på tillämpningen av principen om armlängds avstånd inom verksamhetsstyrningen.
Uppdraget ska delredovisas senast den 15 maj 2020 och slutredovisas senast den 15 februari 2021.

Pressmeddelande: Myndigheten för kulturanalys ska titta på tillämpningen av principen om armlängds avstånd

Erfarenhetsutbyte kring breddad rekrytering

Statssekreterarna Helene Öberg (Kulturdepartementet), Malin Cederfeldt Östberg och Kristina Persdotter (Utbildningsdepartementet) höll den 18 oktober i ett rundabordssamtal med centrala utbildningsaktörer från både den formella och icke-formella konstnärliga utbildningen, kulturbranschen samt relevanta myndigheter och organisationer för att lyfta utmaningar och möjliga lösningar inom breddad rekrytering till konstnärliga utbildningar. Resultatet från rundabordssamtalet tas med i det fortsatta arbetet med dessa frågor.

Pressmeddelande: Regeringen arbetar för att motverka snedrekryteringen till konstnärliga utbildningar