Stora satsningar på forskning i årets budget

Publicerad

Sverige är en ledande forskningsnation med en lång tradition av investeringar i forskning och utveckling som skapar välfärd, jobb och tillväxt. För att försvara Sveriges position krävs fortsatta satsningar och stärkt kvalitet inom svensk forskning. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen bland annat fortsatta investeringar på 3,4 miljarder kronor för forskning och innovation genom satsningar på bland annat forskningsinfrastruktur och en tidig ökning av universitets och högskolors basanslag. Från och med 2024 beräknas nivåökningen till drygt 3 miljarder kronor, men till skillnad mot tidigare propositioner görs stora investeringar tidigt i perioden för propositionen. Den totala satsningen som regeringen föreslår för forskning och innovation för 2021 är 3,4 miljarder kronor och en beräknad nivåhöjning till 3,75 miljarder kronor 2024. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Satsningar för att försvara Sverige som ledande forskningsnation

Sverige är en ledande forsknings- och innovationsnation med en lång tradition av investeringar i forskning och utveckling. Den positionen ska försvaras. Det krävs för att återstarta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd. Pandemin har också med all tydlighet visat på vikten av forskning och kunskap för att möta kriser och samhällsutmaningar.

I höst kommer regeringen att presentera den forsknings- och innovationspolitiska propositionen med fortsatta investeringar i forskning och innovation som kan möta samhällets utmaningar, med stora investeringar tidigt i perioden för propositionen. Resurser till satsningar i den kommande propositionen föreslås nu i budgetpropositionen.

Förstärkning av medel till Vetenskapsrådet samt riktade satsningar och övrig grundforskning

I budgetpropositionen föreslår regeringen en sammanlagd forskningssatsning till Vetenskapsrådet på 1,1 miljarder kronor för 2021 och en beräknad nivåhöjning på knappt 1,3 miljarder kronor 2023. Exklusive satsningar för forskningsinfrastruktur och excellenscentra (se nedan) blir nivåhöjningen till Vetenskapsrådet 330 miljoner kronor 2021 och för 2023 beräknas nivån till 660 miljoner kronor. Satsningarna till Vetenskapsrådet görs för att fortsätta investeringarna i forskning och innovation som kan hjälpa oss att möta samhällets utmaningar och bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft. För att möta stora samhällsutmaningar som klimat och miljö, hälsa och välfärd samt för riktade satsningar och övrig grundforskning föreslår regeringen forskningssatsningar på totalt 372 miljoner kronor 2021 till forskningsfinansiärerna Forte, Formas och Rymdstyrelsen och för 2023 beräknas nivån till 570 miljoner kronor.

Satsning på forskningsinfrastruktur

Tillgång till forskningsinfrastruktur, såsom databaser, forskningsbibliotek, biobanker och storskaliga anläggningar som ESS, Max IV och SciLifeLab är avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara i forskningsfronten och bidra med forskning och innovationer. Långsiktiga investeringar i storskalig infrastruktur för högkvalitativ svensk forskning är viktiga. Sådana anläggningar krävs för att ta fram nya hållbara material och för att Sverige ska vara ledande i den internationella kunskapskonkurrensen. Det behövs utökade medel för forskningsinfrastruktur för att bland annat främja innovationer och genombrott som behövs för att möjliggöra klimatomställningen och samtidigt skapa nya jobb. Regeringen föreslår därför att anslaget till Vetenskapsrådet ökas med 400 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur 2021. För 2022 och 2023 beräknas nivån öka med ytterligare 50 miljoner kronor per år. Vidare tillkommer även en tillfällig satsning till European Spallation Source ERIC (ESS) på 340 miljoner kronor 2021.

Ökade basanslag till universitet och högskolor

Lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, de så kallade basanslagen, utgör grundfinansieringen för svensk forskning. Universitet och högskolor har en central roll för forskning och innovation och regeringen föreslår en förstärkning av basanslagen. I spåren av pandemin sker en minskning av privat extern finansiering till forskningsprojekt och forskningsmiljöer. För att upprätthålla svensk forskningskapacitet och för att landets universitet och högskolor ska kunna ta tillvara kompetens föreslås en särskild förstärkning av basanslagen redan 2021 på 500 miljoner kronor. Regeringen föreslår dessutom en permanent ökning av universitets och högskolors basanslag med 720 miljoner kronor 2021. Från och med 2024 är den permanenta ökningen 900 miljoner kronor.

Satsning på exellenscentra

Inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen avsätts 40 miljoner kronor 2021 till Vetenskapsrådet för excellenscentra. Med denna nya satsning på excellenscentra främjas starka och strategiska forsknings- och utbildningsmiljöer. Regeringen vill ge långsiktigt stöd till spjutspetsforskning genom bättre möjligheter att möjliggöra rekryteringar av världsledande forskare som ges bästa tänkbara förutsättningar.

Satsning på forskarskola för folkhögskollärare

För att säkra folkhögskolans vetenskapliga grund föreslås Linköpings universitet tilldelas 2 miljoner kronor per år i fyra år för att anordna en forskarskola för yrkesverksamma folkhögskollärare. Genom forskarskolan får folkhögskollärare möjlighet att gå en forskarutbildning till licentiatnivå. Forskningen förväntas bidra med att ny kunskap tillförs forskningsfältet om folkhögskolan och folkbildningen, men även utveckla den vetenskapliga grunden för undervisning på landets folkhögskolor. Detta är ett förslag ur den kommande forsknings- och innovationspropositionen som kommer presenteras senare i höst.

Förstärkning av finansmarknadsforskning

En annan central del som har stor betydelse för samhällsekonomin är det finansiella systemet. Det är viktigt att öka kunskapen om hur finansmarknaden fungerar. Satsningen på finansmarknadsforskning syftar till att förbättra förståelsen för de nya utmaningar som väntar i ekonomin framöver och möjligheterna att utveckla mer effektiva och träffsäkra verktyg för att hantera dessa. Satsningen beräknas öka successivt de kommande tre åren, från nuvarande nivå på 30 miljoner kronor per år för att öka till 40 respektive 50 miljoner kronor för 2021 och 2022. För 2023 beräknas anslaget öka till 60 miljoner kronor. Även detta är ett förslag ur den kommande forsknings- och innovationspropositionen som kommer presenteras senare i höst. Fler förslag kommer presenteras i propositionen.