EU:s nya migrationspakt och kampen mot sexuella övergrepp på barn på videomöte

Publicerad

Den nya pakten för migration och asyl är huvudnumret på den informella videokonferens som EU:s ministrar med ansvar för inrikes och rättsliga frågor har 8–9 oktober. Kampen mot sexuella övergrepp på barn, polissamarbete och tillgång till rättslig prövning och digitaliseringen är andra punkter på dagordningen.

Morgan Johansson
Justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg deltar i en informell videokonferens för att diskutera rättsliga och inrikes frågor inom EU. Även jämställdhetsminister Åsa Lindhagen deltar. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Migration och asyl

EU-länderna har de senaste åren gjort flera försök för att komma fram till en uppgörelse om migrationspolitiken utan att lyckas. Den 23 september 2020 presenterade EU-kommissionen ett förslag om en ny pakt för migration och asyl, vilket gör att förhandlingarna nu får en möjlighet till nystart.

Migrations- och asylpakten har en heltäckande ansats på områdena migration, asyl, integration, gränshantering och samarbete med länder utanför EU. I pakten finns förslag till åtgärder på dessa områden samt ett antal nya och reviderade lagförslag.

Det tyska ordförandeskapet kommer att presentera ett förslag om en steg-för-steg ansats i syfte att nå en övergripande politisk överenskommelse om viktiga huvuddrag i reformen av migrationspolitiken.  

På mötet kommer ministrarna med ansvar för migration att få en presentation av pakten av EU-kommissionen och därefter följer en diskussion om vägen framåt.

Regeringen välkomnar att EU-kommissionen har presenterat förslag för EU:s migrations- och asylpolitik i en tid då vi behöver hitta en gemensam väg framåt inom EU.  

Regeringen utgår från att alla medlemsstater kommer ta sitt ansvar genom att vara både konstruktiva och kompromissvilliga i de förhandlingar som ligger framför oss.

Regeringen ser positivt på att EU-kommissionen har en bred ansats och tar ett helhetsgrepp som inkluderar samtliga aspekter av migration, asyl, integration, gränshantering, återvändande, lagliga vägar och samarbete med länder utanför EU, samt betonar att asylsystemet ska bygga på solidaritet mellan medlemsstaterna.

 Det är avgörande att alla medlemsstater bidrar och att en medlemsstat med ett stort tryck av asylsökande kan vara säker på att få stöd. 

Migrations- och asylsystemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och värna asylrätten.

Polissamarbete

Inrikesministrarna kommer sedan att diskutera utvecklingen av polissamarbetet på EU-nivå. Diskussionen bygger på ett initiativ av det tyska ordförandeskapet och fokuserar på förbättrad informationshantering, bättre utnyttjande av befintliga resurser, bättre utnyttjande av artificiell intelligens i brottsbekämpningen, stärka Europol samt ett förstärkt samarbete med länder utanför EU.

Regeringen ställer sig positiv till ordförandeskapets initiativ. I synnerhet kan ett förbättrat informationsutbyte och en förstärkning av Europols roll bidra till att utveckla polissamarbetet inom EU.

Digital rättvisa och e-bevisning

På mötets andra dag ska justitieministrarna diskutera tillgång till rättslig prövning och digitalisering. I det utkast till rådsslutsatser som det tyska ordförandeskapet kommer att presentera konstateras att digitaliseringen på ett grundläggande sätt har förändrat, och kommer att fortsätta att förändra, människors liv. Det ställer nya krav på rättsväsendet.  

Slutsatserna handlar bland annat om vikten av möjligheten till en rättslig prövning, digitalisering av domstolsförfaranden och kommunikation över landsgränserna, digitala färdigheter hos domare och åklagare samt artificiell intelligens.

Digitaliseringen har en enorm potential att ytterligare underlätta och förbättra medborgarnas tillgång till rättslig prövning i hela EU. Digital teknik kan dock medföra risker för att grundläggande rättigheter inte respekteras. Därför måste den digitala utvecklingen inom rättsväsendet ständigt anpassas till rättsstatens principer om bland annat ett oberoende och opartiskt rättsväsende, rätten till en rättvis rättegång och respekt för andra fri- och rättigheter.

Regeringen välkomnar slutsatserna och anser att dessa på ett balanserat sätt belyser såväl möjligheter som utmaningar med digitalisering. Det är positivt att såväl effektivitetsaspekter som grundläggande fri- och rättigheter, däribland rättsstatens principer, betonas i ett samlat sammanhang.

Det tyska ordförandeskapet kommer att ge en lägesrapport om lagstiftningsförslagen om e-bevisning. EU-kommissionen kommer också att rapportera om de pågående internationella förhandlingarna om e-bevisning.

Kampen mot sexuella övergrepp på barn

EU-kommissionär Ylva Johansson kommer på mötet att informera om EU:s strategi för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Ministrarna kommer sedan att diskutera meddelandets rättsliga aspekter.

Regeringen välkomnar meddelandet om en strategi för att effektivare bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Inget barn ska utsättas för sexuella övergrepp och alla former av våld mot barn ska upphöra. Regeringen delar EU-kommissionens syn att det krävs en mängd olika åtgärder för att effektivt bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

Grundläggande rättigheter

Det tyska ordförandeskapet kommer att lägga fram ett utkast till slutsatser om stadgan om de grundläggande rättigheterna i fråga om artificiell intelligens och digitalisering.

Det blir en även en diskussion om antisemitism och hatpropaganda med direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Michael O’Flaherty.

Regeringen välkomnar denna diskussion. Regeringen anser att arbetet mot rasism och liknande former av fientlighet, inklusive antisemistim, är angeläget.

Europeiska åklagarmyndigheten

EU-kommissionen och den europeiska chefsåklagaren Laura Codruţa Kövesi kommer att informera ministrarna om den senaste utvecklingen när det gäller inrättandet av den europeiska åklagarmyndigheten, Eppo.

Sverige deltar för närvarande inte i Eppo-samarbetet, men regeringen står bakom ett svenskt deltagande och beslutade i slutet av förra året att tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för ett svenskt deltagande i Eppo. Utredningen ska vara klar senast den 14 december 2020.

Regeringen arbetar alltså med att se över de nationella förutsättningarna för att Sverige ska kunna ansluta sig till Eppo och avser att söka riksdagens stöd när regeringen har ett förslag i form av en proposition.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, inrikesminister Mikael Damberg och Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister och minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation, representerar Sverige på videomötet.

Tyska ordförandeskapet andra halvåret 2020

Kommenterad dagordning för informell videokonferens 8–9 oktober

Mer om arbetet i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF)

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.