Artikel från Näringsdepartementet

Nedslag i arbetsgrupperna för samverkansprogrammet Näringslivets digitala strukturomvandling

Publicerad

Arbetet inom samverkansgrupperna inom de fyra samverkansprogrammen är i full gång sedan de presenterades i juni 2019. I den här artikeln lyfter vi fram resultatet från tre av arbetsgrupperna inom Näringslivets digitala strukturomvandling.

Näringsminister Ibrahim Baylan är ansvarigt statsråd och har ett särskilt uppdrag att samordna samverkansprogrammen. I sin dialog med samverkansgrupperna och dess ledamöter har han varit tydlig med att de har mandat att ifrågasätta givna sanningar för att tillsammans få fram och genomföra nya idéer som svarar på samhällsutmaningarna för att rusta Sverige för framtiden och stärka vår konkurrenskraft.

– Den ökade digitaliseringen ger stora möjligheter att göra saker på nya sätt, det är också något som återkommer i alla fyra samverkansprogram. I samverkansprogrammet för näringslivets digitala strukturomvandling arbetar vi tillsammans för att öka digitaliseringens bidrag till lösningar på samhällsutmaningar och för affärsnytta i näringslivet, säger Ibrahim Baylan.

Emilie Anér är projektledare för samverkansprogrammet Näringslivets digitala strukturomvandling och är både nöjd och imponerad över den kraft med vilket arbetet fortlöper i de olika arbetsgrupperna:

 – Vi ser ett mycket stort engagemang i de fem arbetsgrupperna i programmet, många aktörer ger av sin stora kunskap och begränsade tid för att tillsammans göra skillnad.

Emilie Anér menar att i vissa fall kan grupperna själva genomföra nödvändiga förändringar och ibland kan regeringen med hjälp av myndigheter bidra till och växla upp gruppernas arbete. Ett exempel på det senare arbetssättet är planeringsuppdraget till Vinnova och Vetenskapsrådet med flera, som bland annat följer av arbetet inom arbetsgruppen Avancerad digitalisering. 

Uppdrag att föreslå utformning av ett strategiskt program för att möta och leda i den digitala strukturomvandlingen

Några exempel från arbetsgrupperna

Digital kompetensförsörjning

Fredrik Hörstedt, vicerektor, Chalmers. står i en kontorsmiljö.
Fredrik Hörstedt, vicerektor, Chalmers. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Fredrik Hörstedt, vicerektor på Chalmers, leder tillsammans med Åsa Zetterberg, IT & Telekomföretagen, arbetsgruppen för digital kompetensförsörjning. Där ingår aktörer från i stort sett alla samhällssektorer. Målet med arbetet är att med kompetensförsörjning som drivkraft föreslå åtgärder som snabbar på digitaliseringen av näringslivet.

– Arbetet innefattar en bred uppsättning frågor och därför behövs många olika perspektiv för att ta fram bra åtgärder, säger Fredrik Hörstedt.

– Förslagen vi har tagit fram är delvis väldigt hands-on. Vi har tagit fram vad vi kallar ”hur-agendor” med konkreta rekommendationer i fyra utvalda nyckelområden. Fokus i arbetet just nu är på förslag på hur vi på övergripande nivå kan hantera kompetensutmaningarna strategiskt, koordinerat och innovativt över tid. Har vi inte den kapaciteten kommer vi inte att klara den omställning som behövs, säger Fredrik Hörstedt.

– Arbetet har varit framgångsrikt på så sätt att vi nu konkret kan komma vidare med flera av förslagen tillsammans med andra aktörer och har möjlighet att påverka strategier och scenarier framåt. Det tycker jag känns oerhört stimulerande och visar att samverkansprogrammen är en unik resurs som gör skillnad. Vi hoppas också bidra till lite högre volym i kompetensförsörjningsdebatten som borde kunna föras mycket mer intensivt.

Fredrik Hörstedt menar att det finns väldigt många skäl till att samverka över olika samhällssektorer för att lösa de stora samhällsutmaningarna och utifrån de EU-uppdrag han jobbar med kan han se att vi svenskar gillar samverkan.

– Men samtidigt är vårt sätt att jobba med kompetensförsörjning rätt fragmenterat och består av många specialiserade delar. När digitaliseringen sveper in och påverkar samhället i stort har vi svårt att ställa om hela systemet.

Åtgärdsförslag från Arbetsgruppen för digital kompetensförsörjning, februari 2021: Ökad digitalisering i näringslivet – med kompetensförsörjning som drivkraft, på Vinnovas webbplats.

Data som drivmedel för innovation 

Anne-Marie Eklund Löwinder, Säkerhetschef, Internetstiftelsen står framför en grå bakgrund.
Anne-Marie Eklund Löwinder, Säkerhetschef, Internetstiftelsen. Foto: Internetstiftelsen

Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen är ledamot i samverkansgruppen för Näringslivets digitala strukturomvandling och även talesperson för arbetsgruppen Data som drivmedel för innovation. Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att öka publiceringen, nyttjandet och spridningen av öppna och delade data för att skapa och frigöra stora värden för Sverige och vill ha ett europeiskt och globalt perspektiv på sitt arbete.

Sedan arbetsgruppen bildades har man bland annat sammanställt en behovsinventering över vad som krävs för att datadelning ska kunna komma igång i Sverige på bred front.

– Jag menar att öppna data är en avgörande parameter för att få ett välfungerande digitalt samhälle. Behoven ser dock lite olika ut vilket vi har ägnat mycket tid åt i arbetsgruppen att identifiera: både hos näringslivet och hos den offentliga förvaltningen. Vi har stor bredd av kompetens inom arbetsgruppen och har hållit dörren öppen för alla som vill vara med och bidra, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

– Vi arbetar mest intensivt med ett förslag om en samlande arena för delning och nyttiggörande av data. Det  bygger på att de samverkansförslag som vi vaskat fram i arbetsgruppen bakas ihop till ett. Det finns ett stort behov av nationell samordning och mjuk infrastruktur, exempelvis standarder och klassificeringar, för att frigöra kraften i datadriven innovation, säger Anne-Marie Eklund Löwinder. Behovet av en samlande arena är tillfälligt, men behöver finnas i åtminstone fem år framåt, för att myndigheter, kommuner och näringslivets aktörer ska hinna samla sig och verksamheten kunna förvaltas vidare på ett bra sätt.

Anne-Marie Eklund Löwinder hoppas att arbetsgruppens arbete ska bidra till ökningen av öppna data i Sverige:

– Som det är nu så ligger vi inte särskilt bra till i en internationell jämförelse, samtidigt som det finns ny lagstiftning som ställer krav på att datadelning sker. Jag tror på detta som en fantastisk möjlighet till effektivisering av många samhällsfunktioner. Men det räcker inte att dela data, det ska vara relevanta data som gör nytta, efterfrågas av aktörer och leder till ett mer hållbart samhälle.

Avancerad digitalisering – forskning, kunskap och tillämpning

Lars Hultman, VD, Stiftelsen för strategisk forskning  står mot en ljus bakgrund.
Lars Hultman, VD, Stiftelsen för strategisk forskning (SFF). Foto: Gonzalo Irigoyen

Lars Hultman är VD för Stiftelsen för strategisk forskning (SFF), en oberoende forskningsfinansiär som årligen delar ut omkring 600 miljoner kronor till strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Lars är även aktiv i arbetsgruppen Avancerad digitalisering – forskning, kunskap och tillämpning, och ser ett stort behov av samverkan för att kunna göra träffsäkra forskningsinsatser för näringslivets digitala strukturomvandling.

SSF har nyligen haft en utlysning om 200 miljoner kronor med fokus på hårdvara inom IKT-området (informations- och kommunikationsteknik-området). I samförstånd med arbetsgruppen för Avancerad digitalisering kommer man annonsera en lika stor utlysning inom mjukvarusystem för hållbar IKT, Future Software Systems.

– SSF ser en sammanhängande och skalbar digital infrastruktur för data, kommunikation och beräkning som den viktigaste grundpelaren för Sveriges vidare digitalisering. Behov som framkommer ur detta är exempelvis digital autonomi och cybersäkerhet. Vi behöver kunna kontrollera den digitala infrastruktur vi blir alltmer beroende av. En starkt ökad energieffektivitet inom IKT kommer att krävas för god hållbarhet. Behoven vi ser ligger väl i linje med EU:s fokus på ett Digitalt decennium och Gröna given, berättar Lars Hultman och förklarar att SSF:s bidrag till detta scenario kan liknas vid att ”vattna IKT-trädets rötter”.

Genom att stödja framstående forskargrupper inom olika delar av IKT vid flera olika svenska högskolor bidrar SSF också till att täcka det växande kompetensbehov som industrin och samhället signalerar, berättar Lars Hultman.

På vilket sätt är samverkan viktigt för att formera utlysningar?

– För SSF är fantastisk forskning inte nog, den måste även vara viktig för Sveriges framtid för att få vårt stöd. Samverkan är då viktig för oss främst för att identifiera vilka forskningsområden som verkligen är relevanta. De senaste IKT-utlysningarna bygger därför på ett antal djupintervjuer med ledande industri- och samhällsrepresentanter, kontakter med internationella forskare och konferenser samt omvärldsbevakning inom bland annat EU och inte minst samtal i samverkansprogrammen. De behov vi ser där utgör vår kartering från vilken vi sedan beslutar om nya utlysningar. Roligt nog pekar denna varierade samverkan rätt samstämmigt ut tydliga behov!

Stiftelsen för Strategisk Forsknings webbplats

Samverkansprogrammet Näringslivets digitala strukturomvandling

Näringslivet behöver genomgå en digital strukturomvandling på bred front för en långsiktig hållbar konkurrenskraft som lägger grunden för hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd. Samverkansprogrammet ska bidra till att digitaliseringen i ökad utsträckning leder till affärsnytta, innovationer och lösningar på samhällsutmaningar.

Regeringens strategiska samverkansprogram

Samverkansprogrammen ska samla näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att under tematiska samhällsutmaningar gemensamt prioritera vad som behöver göras för att möta dessa. Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansprogrammen bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

De fyra samverkansprogrammens teman för 2019-2022 är en del av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som regeringspartierna ingått med Centerpartiet och Liberalerna och bygger på Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt:

  • Näringslivets digitala strukturomvandling
  • Hälsa och life science
  • Näringslivets klimatomställning
  • Kompetensförsörjning och livslångt lärande