Frågor och svar om kommunernas medverkan i utförandet av den statliga arbetsmarknadspolitiken

Publicerad

Regeringen tillsatte förra året en utredning om de juridiska förutsättningarna för kommuner att tillhandahålla insatser för arbetssökande, på uppdrag av och med ersättning från Arbetsförmedlingen. Regeringen kommer att gå vidare med utredningens förslag för att förbättra förutsättningarna för kommuner att ingå olika typer av samarbeten med Arbetsförmedlingen. Sådana samarbetslösningar kan grunda sig i överenskommelser som också omfattar statlig finansiering av kommunernas insatser.

Vad kom utredningen fram till?

Utredaren landade i att det är möjligt för kommuner att fungera som leverantörer åt Arbetsförmedlingen. I betänkandet lämnades också förslag för att förbättra förutsättningarna för kommunernas medverkan, dels i form av samarbetslösningar, dels genom deltagande i Arbetsförmedlingens upphandlingar.

Vilka utredningsförslag är det regeringen går vidare med?

Regeringen går vidare med utredningsförslag för att förbättra förutsättningarna för kommunernas medverkan i form av samarbetslösningar. Det innebär förtydliganden av de kommunala befogenheterna att utföra arbetsmarknadsåtgärder, i förekommande fall baserat på överenskommelser som omfattar ersättning från Arbetsförmedlingen.

En utgångspunkt är att ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna ska vara oförändrad. Kommuners medverkan i dessa samarbetslösningar ska vara frivillig.

Vad händer härnäst i denna fråga?

Dessa regleringsändringar kommer hanteras tillsammans med andra lagändringar som behövs för reformeringen av Arbetsförmedlingen. Övriga lagförslag ska remitteras i en departementsskrivelse. Därefter blir nästa steg att ta fram en samlad lagrådsremiss och sedan en proposition.

När kommer de förändringar göras som syftar till att förbättra förutsättningarna för kommuner att ingå olika typer av samarbeten med Arbetsförmedlingen?

Det huvudsakliga regelverket för reformeringen av Arbetsförmedlingen ska beslutas under mandatperioden för ikraftträdande under slutet av 2022. Men redan idag har Arbetsförmedlingen och kommuner många olika typer av samarbeten kring olika typer av insatser och projekt för individer som är i behov av stöd från både kommunen och Arbetsförmedlingen. Sådana projekt ska främjas, enligt uppdrag i årets regleringsbrev.

Kommer Arbetsförmedlingen få förändrad styrning med anledning av detta ställningstagande?

Arbetsförmedlingen har redan i årets regleringsbrev fått i uppdrag att främja lokala projekt i samverkan. Genom de kommande förslagen kommer regeringen stärka förutsättningarna för vissa typer av samarbeten som grundar sig på överenskommelser. När, hur och under vilka förutsättningar dessa typer av överenskommelser fortsatt ska ingås blir en fråga för Arbetsförmedlingen och kommunerna att avgöra i varje enskilt fall. 

Arbetsförmedlingen och kommunen samarbetar ju redan i dag på många områden, t.ex. kring insatser för nyanlända, lokala jobbspår, ESF-projekt och inom Finsam. Kommer förutsättningarna för den typen av samarbeten att förändras nu?

Nej, de samarbeten som redan finns ska kunna fortsätta som tidigare.

Innebär detta att kommuner inte kommer kunna bli utförare av upphandlade matchningstjänster i det nya systemet?

Som regeringens utredare har konstaterat så är detta möjligt redan idag, och regeringen kommer inte göra något för att begränsa denna möjlighet. Regeringen genomför däremot inte de förslag i betänkandet som i praktiken skulle kunna underlätta för kommunerna att vara upphandlade matchningsaktörer.

Det är Arbetsförmedlingen som i varje enskilt fall bedömer och fattar beslut om huruvida kommuner som lämnat anbud eller ansökningar uppfyller de krav som ställs för att få bli leverantör av den aktuella tjänsten.