Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Näringsdepartementet

Samverkan ger konkreta resultat för en framtida arbetsmarknad

Publicerad

På den svenska arbetsmarknaden finns idag kompetensbrist inom många områden samtidigt som det finns ett stort antal arbetslösa. Skulle en datadriven lösning kunna bidra till att hantera missmatchningen? Det tror flera av ledamöterna i samverkansgruppen för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

När samhället och arbetslivet förändras och utvecklas ökar behovet av kompetensutveckling och omställning.

– För den enskilda individen är möjligheten till utbildning och livslångt lärande en viktig faktor för att öka förutsättningarna för ett långt och hållbart arbetsliv, säger näringsminister Ibrahim Baylan som har ett särskilt ansvar för regeringens strategiska samverkansprogram.

Inom samverkansprogrammet Kompetensförsörjning och livslångt lärande har möjligheten att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och tillgodose privat och offentlig sektors kompetensbehov genom utvecklade digitala tjänster lyfts som ett centralt behov. För att möjliggöra detta behöver flera utmaningar i bland annat myndigheters datainfrastruktur hanteras.

Regeringsuppdrag till flera myndigheter

Regeringen har med detta som bakgrund gett en rad myndigheter i uppdrag att utveckla förutsättningarna för att data och digital information om utbildning och arbetsmarknad ska bli mer tillgänglig. I uppdraget ingår även att etablera former för förvaltning av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Syftet med uppdraget är att långsiktigt främja effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande samt underlätta omställning på arbetsmarknaden.

Marie Wall, projektledare för samverkansprogrammet, tycker att arbetet som lett fram till regeringsuppdraget är ett utmärkt exempel på vad samverkan kan leda till:

– Det uppdrag som regeringen nu har beslutat om visar på styrkan i samverkan mellan representanter från olika delar av samhället. Uppdraget ges till ett antal myndigheter, men näringslivet har varit en aktiv part i att lyfta de behov myndigheternas datainfrastruktur behöver möta, säger Marie Wall.

Några röster från samverkansgruppen för kompetensförsörjning och livslångt lärande

Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry

Jannie Jeppesen står utomhus framför en husvägg
Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry Foto: Swedish Edtech Industry

Jannie Jeppesen, vd för branschorganisationen för utbildningsteknologi, Swedish Edtech Industry är ledamot i samverkansprogrammet och ledde arbetsgruppen för Digital infrastruktur. Under hösten 2020 kartlade arbetsgruppen behov och hinder för att få till en sammanhållen digital infrastruktur, där potential för att nyttja data som strategisk resurs skulle kunna frigöras. Syftet var att underlätta utvecklingen av effektiva digitala tjänster som möter individens, arbetsgivares och samhällets behov av utbildning, kompetenskartläggning, validering, matchning, vägledning och omställning berättar Jannie Jeppesen.

– Vi samlade en stor arbetsgrupp med över 30 experter och sakkunniga från sex myndigheter, flera universitet, näringsliv, kommuner och regioner. Det var otroligt spännande att lägga samman allas kartbilder av behov och utmaningar i den digitala infrastrukturen och få en samsyn och framförallt en helhetsbild. Flera problem kunde lösas bara genom att synliggöra dem.

Kartläggningens övergripande resultat visar på ett stort behov av ett stärkt myndighetsövergripande arbete, med en högre grad av samordning och samverkan.

– De brister i den digitala infrastrukturen som blev tydliga under arbetet är kopplade till att man arbetar i silos; att det finns ett glapp mellan framförallt utbildning och arbetsmarknadsområdet, där det saknas gemensamma överenskommelser och regler om utbyte av data och där man har olika sätt att beskriva kvalifikationer och kompetenser, menar Jannie Jeppesen.

Jannie Jeppesen berömmer engagemanget från alla som deltagit i arbetet.

– Vi var väldigt många med i arbetet och hade inställningen att där vi hittar skav och olika behov och konflikter, där finns mest information och behov av samsyn, så det tittar vi på extra nyfiket. Jag skulle säga att vi blev ett team vilket känns helt otroligt med tanke på att vi aldrig träffats i verkligheten, säger Jannie Jeppesen som ser fram emot fysiska möten framöver.

Thomas Persson, Myndigheten för yrkeshögskolan

Närbild på Tomas Persson
Tomas Persson, Myndigheten för yrkeshögskolan Foto: Myndigheten för yrkeshögskolan

Thomas Persson, generaldirektör på Myndigheten för yrkeshögskolan, är ledamot i samverkansprogrammet Kompetensförsörjning och livslångt lärande. Han anser att det viktigaste arbetet i programmet hittills varit att man identifierat problem och lösningar när det gäller datainfrastruktur, det vill säga att säkra bra data från tre olika områden: näringslivets och offentlig verksamhets kompetensbehov, individers befintliga kompetens/meriter samt data som på ett enhetligt sätt beskriver det samlade utbildningsutbudet inom så många utbildningsformer som möjligt.

– Om vi får tillgång till bra data blir det möjligt att utveckla tjänster och program för att enklare och snabbare kunna göra analyser av till exempel utbildningsbehov eller enklare vägledning för individer om möjligheter på arbetsmarknaden.

Thomas Persson menar att kompetensförsörjning och möjligheten till livslångt lärande verkligen är en av de stora samhällsfrågorna.

– Det handlar om att ge förutsättningar för individen att utvecklas och att lyckas på arbetsmarknaden samtidigt som näringsliv och offentlig sektor får tillgång till den kompetens de behöver, något vi ser tydligt inom yrkeshögskolan. Det handlar också om att säkra landets konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. När näringslivet har tillgång till den kompetens de behöver, växer företagen, vilket ger underlag för finansiering av det gemensamma i samhället. Jag är glad för att det finns rörelse i den nationella kompetensförsörjningen - en komplex fråga med många aktörer från olika samhällsområden. Det känns som att vi nu har chansen att ta några viktiga steg framåt.

Peter Fredriksson, Skolverket

Peter Fredriksson står utomhus
Peter Fredriksson, Skolverket Foto: Skolverket

Peter Fredriksson är generaldirektör på Skolverket och ledamot i Samverkansprogrammet för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

–  Helt centralt för Skolverket är bildningsperspektivet som ju handlar om att eleverna ska få utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar, men också om att rusta eleverna som medborgare. För att komma i arbete och egen försörjning vet vi att utbildning är helt avgörande. Jag tycker därför att det är helt självklart att Skolverket är en aktör inom det här samverkansprogrammet, säger Peter Fredriksson.

Peter Fredriksson uppskattar att olika perspektiv samlas kring en och samma fråga, att lära av och påverka varandra. Samtidigt påpekar han att det inte får stanna vid det:

- Samverkan ska ju helst leda till ett förändrat görande hos var och en och ett förändrat samarbete, men utifrån en gemensam målbild och utifrån en medvetenhet om att kompetensförsörjning och livslångt lärande är något många skapar tillsammans.

Peter Fredriksson menar att Skolverket jobbar brett med kompetensförsörjning och att det kräver dialog och samverkan med andra:

– Skolan är ju inget isolat. Skolan formar samhället, men samhället formar också skolan. Att samhället, arbetsmarknaden, människors behov och livsvillkor förändras betyder att också skolan behöver förändras. Vilka kunskaper, förmågor och färdigheter eleverna behöver ha med sig när de lämnar skolan behöver omprövas, likaså hur utbildningen ska organiseras och utformas. Allt detta är viktigt för oss på Skolverket när vi arbetar med frågan om kompetensförsörjning.

– En viktig del av samverkansprogrammet är frågan hur vi kan ta tillvara digitaliseringens möjligheter i arbetet med kompetensförsörjning och få vägledning som ger kunskap om arbetsmarknaden och olika studievägar, säger Peter Fredriksson.

Linda Schön Doroci, Arbetsförmedlingen

Linda Schön Doroci står utomhus
Linda Schön Doroci, Arbetsförmedlingen Foto: Arbetsförmedlingen

Linda Schön Doroci, ledamot i samverkansprogrammet, är verksamhetsområdesdirektör inom Arbetsförmedlingen är övertygad om att vi behöver lösa landets kompetensförsörjning genom snabbfotat partnerskap och samskapande.

– För mig är det viktigt att få saker att hända. Jag har därför aktivt prioriterat vissa arbetsgrupper inom samverkansprogrammet, där jag har utsett några av myndighetens nyckelspelare som representanter. Ett viktigt medskick till arbetsgrupperna har varit att våga tänka nytt och tillvarata digitaliseringens möjligheter, säger Linda Schön Doroci.

Som representant för Arbetsförmedlingen känner hon stolthet kring det arbete som har påbörjats om en gemensam datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

– Målsättningen är bland annat att utveckla en dynamisk begreppsstruktur för arbetsmarknaden och utbildningsväsendet, att göra all data om alla utbildningar tillgängliga, öppna och sökbara, att individer enkelt ska kunna flytta sina data och sin profil mellan olika plattformar för exempelvis utbildningar. Detta är ett utvecklings- och samarbete som jag tror kan skapa viktiga förutsättningar för smarta och träffsäkra tjänster inom området kompetensförsörjning och livslångt lärande, säger hon.

Linda Schön Doroci menar att i ett modernt arbetsliv behöver vi alla ha ett ständigt lärande, både formellt och informellt.

– Grön tillväxt, cirkulär ekonomi, ökad digitalisering och automatisering bidrar till att nya jobb skapas, samtidigt som andra kan försvinna. Efterfrågan och krav på arbetskraftens kompetenser förändras snabbt, och kan exempelvis innebära att en kompetens inom ett yrkesområde behöver omsättas, utvecklas och matchas inom ett helt annat. Här behöver vi tillsammans, stat, kommun och näringsliv, hitta nya och innovativa lösningar och partnerskap. Exempelvis liknande det vi har med Northvolts batterifabrik i Skellefteå.

Linda Schön Doroci tror att samverkansprogrammet kan användas som en viktig plattform och katalysator för att hitta nya lösningar på gamla och nya utmaningar, där kund och gemensamma samhällsutmaningar sätts i fokus.

– Det kan självklart vara lite utmanande när vi myndigheter i våra samarbeten ska tänka mer nytt och agilt, men jag är övertygad om att vi lär oss av detta. Och förhoppningsvis kan samverkansprogrammen även bidra till att utveckla gällande förvaltningskultur, både inom och mellan myndigheter, men kanske även mellan och inom departement. Det gäller bara att arbetet inte blir för teoretiskt utan att det faktiskt testas i praktiken.

Regeringsuppdraget

Regeringen beslutade den 17 juni om ett uppdrag med syfte att stärka förutsättningarna att använda data om utbildning och arbetsmarknad för utveckling av digitala tjänster. Myndigheterna som får uppdraget av regeringen är Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Universitets- och högskolerådet, Statistiska centralbyrån, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Verket för innovationssystem (Vinnova).

Genom det nya uppdraget stärker regeringen förutsättningarna för en långsiktig samverkan kring data och digitala tjänster mellan myndigheter och privata aktörer på arbetsmarknadsområdet och utbildningsområdet.

Samverkansprogrammet Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Klimatomställning, digitalisering och förbättrad hälsa kommer att ställa högre krav på kompetens och arbetsuppgifter kommer att förändras. Det ställer i sin tur krav på livslångt lärande. Utgångspunkten tas i näringslivets efterfrågan, behovet av ny kompetens och förbättrade förutsättningar för arbetstagare att ställa om eller vidareutbilda sig i syfte att stärka och utveckla kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet för att öka svensk konkurrenskraft och människors möjlighet till kompetensutveckling eller omställning.