Artikel från Näringsdepartementet

En färdväg för hållbara livsmedelssystem

Publicerad

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar utveckling är central. Inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS) den 23 september, presenterar därför regeringen en så kallad färdväg för hur Sverige ska arbeta med frågorna.

Ladda ner:

– Livsmedelssystemen globalt behöver förändras för att bidra till genomförandet av Agenda 2030 och för att nå de globala målen för hållbar utveckling, säger Näringsminister Ibrahim Baylan med särskilt ansvar för livsmedelsfrågor i Regeringen.

Dialoger har stakat ut färdvägen

Toppmötet i New York den 23 september syftar till att förändra våra livsmedelsystem till att bli hållbara i alla tre dimensioner av hållbarhet, det vill säga ekonomisk, miljömässigt och socialt. Den svenska regeringen har under året arbetat intensivt för att inkludera så många perspektiv som möjligt i processen fram till toppmötet.

Under ledning av statssekreterare Per Callenberg har Sverige under vintern och våren därför arrangerat sju dialoger som en del av förberedelserna. Dialogerna har ringat in centrala områden, viktiga milstolpar och även visat att det finns flera svenska styrkor som ska tas till vara i det fortsatta arbetet med att utveckla hållbara livsmedelssystem. Allt detta ligger till grund för den svenska färdvägen.

–  Det är positivt att vi har en bred samsyn om möjligheter och utmaningar och dialogerna hjälper oss att styra rätt framöver, säger Per Callenberg. Nu handlar det om att dra nytta av alla initiativ och låta pågående processer bära frukt.

Konsumtion, matsvinn, forskning och innovation

Det pågår många initiativ som kommer bidra till omställningen av våra livsmedelssystem, vilket blir tydligt i färdvägen. På konsumtionsområdet gav till exempel regeringen i april Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer i syfte att skapa en tydlig inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.

Ett annat område som är av yttersta vikt för att nå målen i Agenda 2030 är att minska förlusten av resurser – till exempel genom matsvinn – något som idag innebär en stor miljöbelastning. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket fick 2020 ett nytt gemensamt sexårigt regeringsuppdrag som ger möjligheter för myndigheterna att fortsatt arbeta med att minska matsvinnet. Uppdraget är en del av Livsmedelsstrategin och syftar till att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan.

Forskning och innovation är ytterligare ett centralt område. I Sverige görs idag ett stort antal satsningar med kopplingar till livsmedelssystemet. Genom Forsknings- och innovations propositionen (2020) förstärktes bland annat forskning med fokus på de areella näringarna med ytterligare en halv miljard kronor under de närmaste fyra åren. Stöd ges även genom livsmedelsstrategin till Sweden Food Arena som verkar för samverkan för branschen kring behov inom forskning och innovation.

Till detta kommer viktiga satsningar som görs på global nivå genom utvecklingspolitiken.

Arbetet fortsätter

–Toppmötet är inte målet för resan utan början på en lång och viktig process, säger Ibrahim Baylan.  Målsättningarna är tydliga. Sverige ska vara ledande i arbetet med Agenda 2030 och arbetet med att ställa om våra livsmedelssystem är centralt för detta.

– Jag ser särskilt positivt på satsningarna inom forskning och innovation som kommer vara helt avgörande för arbetet med hållbara livsmedelssystem. Men vi ska också fortsätta att bygga på de starka partnerskap vi har i Sverige kring våra livsmedelssystem. Ett brett samarbete mellan olika aktörer behövs för att ta ett helhetsgrepp för det svenska livsmedelssystemet, säger Ibrahim Baylan.

En nationell färdväg

Alla deltagande nationer har ombetts ta fram en nationell färdväg (pathway) inför Food Systems Summit. Den svenska färdvägen bygger på nationella dialoger med ett brett deltagande ur samhället. I färdvägen har regeringen haft som ambition att gruppera och presentera de områden som varit mest återkommande i dialogerna, som kan spela en strategisk roll och som kan ge vidare effekter. Samtliga rapporter från dialogerna bör dock ses som en del av färdvägen och det fortsatta arbetet mot hållbara livsmedelssystem i Sverige och världen. Genom de nationella dialogerna har följande områden synliggjorts som särskilt relevanta i det fortsatta arbetet:

  • Gemensam målbild och förbättrad samordning
  • Offentlig verksamhet spelar roll
  • Ungdomsperspektiv
  • Forskning och innovation
  • Underlätta för konsumenten att göra hållbara val
  • Stärka lönsamheten för hållbar produktion och förbättra villkoren för primärproduktionen
  • Cirkulära system och återvinning
  • Svensk konsumtionspåverkan globalt och matens rätta pris
  • Fördelning och rättvisa

Vad är livsmedelssystem?

Enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO), innefattar livsmedelssystemen alla aktörer och deras sammankopplade aktiviteter för produktion, behandling, distribution, konsumtion och avfallshantering av livsmedel som kommer från jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive de ekonomiska och samhälleliga sammanhang där aktiviteterna sker. Hållbara livsmedelsystem levererar livsmedelssäkerhet och nutrition för alla på ett sådant sätt att de ekonomiska, sociala och miljömässiga grunderna inte förstörs för kommande generationer. Det betyder att systemen ger ekonomisk hållbarhet genom ekonomisk avkastning i hela systemet, ger socialt hållbar samhällsnytta och har en positiv eller neutral påverkan på miljön. Källa: Sustainable food systems: Concept and framework (fao.org)