Regeringen storsatsar på ökad kunskap om demens

Socialminister Lena Hallengren, debattartikel, Dagens samhälle, den 15 maj 2019.

Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Sjukdomen hänger tätt samman med åldrande och i takt med att vi lever allt längre får också allt fler lära sig leva med sjukdomen, antingen som själv drabbad eller som anhörig. Varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 personer.

Att drabbas av en demenssjukdom vänder ofta upp och ned på livet. Insikten om att man har en sjukdom kan komma stegvis, och för många blir sjukdomsbeskedet en chock. För den som inte är drabbad är situationen svår att föreställa sig.

Det är när människor är som svagast som samhället ska vara som starkast. Därför måste vården och omsorgen kring personer med demenssjukdom vara av allra högsta kvalitet. Ett stort arbete har därför lagts ner de senaste åren på förbättringar och förstärkningar. Från regeringens håll har arbetet bland annat kommit till uttryck i att 2018 anta Sveriges första nationella strategi för omsorg om personer med demenssjukdom.

De insatser som den nationella strategin innehåller syftar till att på olika sätt förbättra förhållandena för de som insjuknar i en demenssjukdom och deras anhöriga. I strategin pekas sju strategiska områden ut, där regeringen vill verka för förbättringar. Ett viktigt område är samverkan och att ta fram ett så kallat standardiserat insatsförlopp. Detta kommer att presenteras av Socialstyrelsen i mitten av juni i år och ska bidra till att en person med en demenssjukdom erbjuds rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt i sin sjukdom.

Staten har också en roll när det kommer till kunskapsspridning. Det främsta ansvaret för vården och omsorgen ligger på kommuner och landsting, men staten kan bidra genom att samla in och sprida kunskap samt stödja och lyfta modeller och exempel som visat sig framgångsrika.

I morgon antar regeringen ett paket som handlar om just ökad kunskap om demenssjukdomar. Paketet innehåller tre delar.

För det första får Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en vägledning för dagverksamhet för personer med demenssjukdom.Syftet med dagverksamhet är att erbjuda personer med demenssjukdom gemenskap och aktivering och att samtidigt erbjuda anhöriga avlösning. Dagverksamhet har högsta prioritet i de nationella riktlinjerna för personer med demenssjukdom, men kommuner efterfrågar en nationell vägledning.

För det andra får två kvalitetsregister, BPSD-registret och Svenska Demensregistret, medel för att utveckla sina verksamheter. BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och registret syftar till att minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD. Svenska Demensregistret har sedan starten 2007 inkluderat mer än 84 000 personer i registret i samband med att de diagnosticerats för en demenssjukdom.  Bägge registren är viktiga verktyg för att kommunerna och personalen ska kunna ge en god vård och omsorg om personer som har en demenssjukdom. 

För det tredje ger regeringen extra resurser till Svenskt Demenscentrum. Svenskt Demenscentrum är Sveriges nationella kompetenscentrum för demenssjukdomar och har under en längre tid fyllt en oumbärlig roll i utvecklingen av vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. De pengar som centret får ska bland annat användas till att utveckla arbetet med att utbilda och certifiera verksamheter inom vård- och omsorg. Certifieringen kallas för stjärnmärkning och innebär att 80 procent av personalen inom en viss verksamhet har genomgått olika utbildningar för att höja sin kompetens om demens.

Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demens. Ytterst bidrar de till att höja kvaliteten inom vården och omsorgen, inte bara för de kvinnor och män som har en demenssjukdom utan också för deras anhöriga och närstående. Och det är viktigt.

För på samma sätt som det ska vara tryggt att åldras för den som har insjuknat i en demenssjukdom, ska även anhöriga känna sig trygga med och leva i förvissning om att deras nära och kära får den vård och omsorg de behöver. Det är så vi bygger ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Lena Hallengren,
Socialminister