Innehållet publicerades under perioden

-
Debattartikel från Finansdepartementet

Ny handlingsplan ska ge bättre förutsättningar att bekämpa korruption

Publicerad

Debattartikel av civilminister Lena Micko i Publikt den 9 december 2020.

Korruption i den offentliga förvaltningen får allvarliga konsekvenser. Det skadar människors förtroende för institutionerna, urholkar rättsstatens legitimitet och riskerar i förlängningen att undergräva demokratin. Regeringen förstärker därför arbetet mot korruption och ger nu statliga myndigheter förutsättningar att arbeta mer strukturerat mot korruption. Därför har regeringen i dag beslutat om en nationell handlingsplan mot korruption 2021–2023. Regeringen vill också utveckla samarbetet med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för att bidra till ett mera sammanhållet arbete mot korruption i offentlig sektor.

Den offentliga förvaltningen i Sverige håller en hög internationell standard. Sverige uppfattas dessutom som ett land med relativt lite korruption i den offentliga förvaltningen. Internationella jämförelser visar också att Sverige står sig väl i jämförelse med andra länder. Under de drygt 20 år som Transparency International har gjort årliga mätningar har Sverige alltid varit bland de sex minst korrupta länderna i världen.

Det här innebär dock inte att Sverige är befriat från korruption. Med jämna mellanrum rapporterar media om misstänkta fall där offentlig makt har missbrukats och där principerna om saklighet och opartiskhet inte respekterats. Det finns ett antal kända riskområden för korruption, men nya områden växer också fram. Under senare år har det uppmärksammats misstankar om mer sofistikerade former av korruption där personer misstänks ha infiltrerat myndigheter för att kunna utnyttja välfärdssystemen i kriminella syften, exempelvis genom att se till att beslut fattas som gynnar dem i stället för på sakliga och objektiva grunder.

Undersökningar visar också att det finns en oro för korruption bland medborgare. Det är bekymmersamt. Människor ska kunna lita på offentligt anställda och på att offentlig makt utövas med respekt för lagarna och rättsstatens principer.

Välfärdssystemen finansieras av gemensamma skattemedel. För systemens legitimitet är det viktigt att offentliga medel inte missbrukas i otillbörliga syften, för att gynna sig själv eller någon annan. Utnyttjande av en offentlig ställning skadar förtroendet för välfärdsstaten. Det riskerar att urholka människors tillit till förvaltningen och i förlängningen till demokratin som sådan.

Regeringens arbete med korruptionsrelaterade frågor utvecklas löpande. Det kommer bland annat till uttryck i förslag på nya lagar, utredningar och regeringsuppdrag. Utvecklingen sker också som en följd av olika granskningar och som en konsekvens av det svenska medlemskapet i EU. Regeringen har varit tydlig med att arbetet mot korruption i den offentliga förvaltningen ska utvecklas ytterligare. Därför tar regeringen nu ännu ett steg i denna riktning genom att fatta beslut om en nationell handlingsplan mot korruption i offentlig förvaltning.

Handlingsplanen riktar sig framför allt till de statliga förvaltningsmyndigheterna. Även de statligt ägda bolagen berörs. Planen kan också användas som utgångspunkt för att förebygga korruption och förtroendeskador i kommuner och regioner samt inom kommunala bolag.

Den svenska samordningen av insatser mot korruption har i granskningar kritiserats för att vara fragmenterad. Genom regeringens handlingsplan ges förutsättningar för ett mer samordnat och strukturerat arbete mot korruption. I handlingsplanen ges korruptionsbegreppet en bred definition, som innebär att korruption omfattar både vissa brottsliga beteenden, såsom givande eller tagande av muta, och beteenden som inte är brottsliga men som ändå leder till förtroendeskador, till exempel olika former av vänskapskorruption.

I handlingsplanen redovisar regeringen ett mål för arbetet mot korruption i offentlig sektor. Detta mål tydliggör regeringens förväntningar på den offentliga förvaltningens arbete mot korruption; den offentliga förvaltningens arbete för att förhindra korruption och begränsa dess skadeverkningar ska bedrivas medvetet och på ett strukturerat sätt. 

Handlingsplanen beskriver också rekommendationer för olika arbetssätt och lägger fast ett antal principiella utgångspunkter för det förebyggande arbetet i den offentliga förvaltningen.

Stöd i arbetet mot korruption ges i dag av många aktörer. Flera myndigheter ger stöd inom sina respektive verksamhetsområden. Även Sveriges Kommuner och Regioner utvecklar stöd för kommuner och regioner. Regeringen bedömer dock att ytterligare insatser behövs. Därför ger nu regeringen Statskontoret i uppdrag att främja de statliga myndigheternas arbete mot korruption. I uppdraget ingår att:

  • Utveckla olika former av stöd för ett strukturerat arbetssätt mot korruption. Stöden ska utgå från de principer som regeringen lägger fast i handlingsplanen.
  • Ta fram ett konkret stöd för analyser av korruptionsrisker. Detta stöd ska bidra till ett mer strukturerat arbete med att identifiera och värdera risker.
  • Utveckla samverkan mellan myndigheter som har särskild kompetens på området. Sveriges Kommuner och Regioner ska beredas plats för att skapa förutsättningar för ett mer samlat arbete mot korruption i den offentliga förvaltningen.
  • Ta fram lägesbilder över myndigheternas arbete mot korruption för att följa och beskriva utvecklingen av myndigheternas arbete.

Arbetet ska pågå från januari 2021 till december 2023. Statskontoret ska till regeringen inkomma med bedömningar av arbetets utveckling under perioden, särskilt beträffande hur de statliga myndigheterna har utvecklat sitt arbete mot korruption i enlighet med de principer som beskrivs i handlingsplanen. Korruption ska förebyggas för tillitens skull.

När offentlig makt missbrukas drabbas enskilda. När offentligt anställda bryter mot principer om saklighet och opartiskhet skadas förtroendet för offentlig sektor och i förlängningen även förtroendet för vårt demokratiska system. När misstankar om korruption sprider sig hotas den tillit som lägger grunden för vårt samhälle. Det kan vi aldrig acceptera. I ett starkt välfärdssamhälle måste korruptionsrisker därför regelbundet förebyggas, hanteras och diskuteras. Regeringens handlingsplan ska inte ses som ett slutmål utan snarare som en grund för fortsatta koordinerade insatser. Genom att systematiskt följa utvecklingen av arbetet mot korruption ges därtill förutsättningar att skyndsamt kunna ta ytterligare initiativ för att förhindra korruption och begränsa dess skadeverkningar.