EU:s forskningsministrar har enats om inriktningen för nästa europeiska forskningsprogram Horisont Europa

Igår enades EU:s forskningsministrar i konkurrenskraftsrådet om inriktningen för Horisont Europa, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation för åren 2021–2027.

- Jag är glad att vi forskningsministrar inom EU nu lyckats hitta enighet om världens största forskningsprogram, Horisont Europa. Att investera i kunskap är helt avgörande för Europas konkurrenskraft, välfärd och utveckling. Sverige har därför arbetat hårt, både inför och här på mötet, för att vi skulle kunna nå enighet kring detta. För att klara av att möta våra stora samhällsutmaningar måste vi jobba tillsammans, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.  

En viktig svensk ståndpunkt i diskussionerna har varit att kvalitet och excellens ska vara avgörande för fördelning av forskningsresurser. Sverige har även bidragit till ett förtydligande gällande vikten av forskning och innovation kring miljö, något som vid sidan av klimatforskning gynnas av europeiskt samarbete. Från svensk sida har det varit viktigt att humaniora och samhällsvetenskap finns med som en horisontell aspekt genom hela programmet.

Kontakt

Tora Heckscher
Pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-2338439
e-post till Tora Heckscher

Fakta: Horisont Europa

Den 7 juni presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ramprogram för forskning och innovation för perioden 2021–27. Programmet föreslås benämnas Horisont Europa och utgör det nionde ramprogrammet för forskning och innovation sedan 1984. Det innevarande ramprogrammet har namnet Horisont 2020. Det övergripande målet med ramprogrammet är att skapa en vetenskaplig och teknisk grund för att kunna möta samhällets utmaningar och uppnå FN:s hållbarhetsmål, samtidigt som den europeiska industrins konkurrenskraft ska öka. Ett nytt inslag i förslaget till Horisont Europa är Uppdrag (benämnda Missions på engelska). Ett sätt att anta ett mål- och resultatorienterat sätt att möta globala samhällsutmaningar.

Ramprogrammet består av tre pelare benämnda (I) Vetenskaplig spetskompetens (II) Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft samt (III) innovativa Europa. Inom pelare I finansieras grundforskning, forskningsinfrastruktur och forskarrörlighet. Inom pelare II finansieras framförallt samarbetsprojekt mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor. Inom pelare III finansieras innovation, med stort fokus mot små- och medelstora företag.