Kraftig förstärkning av svensk forskning

Publicerad

Regeringens forsknings- och innovationsproposition anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren. Resurserna ökar kraftigt redan nästa år för att möta stora samhällsutmaningar och värna den fria forskningen. Målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. Redan 2021 ökas anslagen med 3,4 miljarder kronor. Åren 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningarna till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor. Forskning och innovation krävs för att återstarta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd.

Fri forskning stärks och värnas i hela landet

Regeringen presenterar satsningar som värnar den fria forskningen. I det ingår ökade medel till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå i syfte att ge förutsättningar för lärosätena att göra strategiska prioriteringar och ta ansvar för hög kvalitet i verksamheten, inklusive frågor som jämställdhet och trygga anställningsvillkor. Regeringen vill genom en förstärkning som skalas upp till 900 miljoner kronor 2024 stärka forskningen vid universitet och högskolor i hela landet samtidigt som det genomförs en historiskt stor utbyggnad av högskoleutbildning i hela landet. Ytterligare satsningar på fri forskning görs via en förstärkning till Vetenskapsrådet. Regeringen föreslår även att högskolelagen ändras för att värna den akademiska friheten.

Forskning och innovation ska möta stora samhällsutmaningar

Covid-19-pandemin har med all tydlighet visat på vikten av forskning och kunskap för att möta kriser och samhällsutmaningar. Samhällsutmaningar möts med satsningar på strategisk forskning av hög kvalitet samt innovationssatsningar. Forsknings- och innovationspropositionen fokuserar på fem stora samhällsutmaningar; klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Forskningssatsningarna handlar bland annat om nya tioåriga nationella forskningsprogram, (Hav och vatten, Virus och pandemier, Psykisk hälsa, Digitalisering, Brottslighet samt Segregation) och en förstärkning av befintliga (Klimat, Hållbart samhällsbyggande, Livsmedel, Antibiotikaresistens och Arbetslivsforskning). Därtill görs en rad särskilda forskningssatsningar, där många har koppling till hantering av pandemins följder.

Satsningar görs på forskarskolor med inriktning mot högskolans lärare på vård- och lärarutbildningarna. Dessa är viktiga för att stärka kvaliteteten i utbildningarna. I det nationella forskningsprogrammet om arbetslivsforskning som förstärks ingår även frågor om arbetslivets kompetensförsörjningsutmaningar. Regeringen aviserar att utbildningar mot legitimationsyrken ska styras utifrån antalet examinerade, bland annat utifrån de stora behoven av utbildade lärare och sjuksköterskor i välfärden.

Ändringar i högskolelagen

Regeringen föreslår en rad ändringar i högskolelagen (1992:1434) för att dels förstärka och tydliggöra högskolans ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande, dels främja och värna den akademiska friheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Jämställdhet och trygga villkor

Myndighetsstyrningen utvecklas så att den tydligare främjar en jämställd högskola med goda arbetsvillkor. Regeringen avser bland annat att prioritera lärosätesspecifika mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Regeringen avser också att lämna ett myndighetsuppdrag om att se över förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar.

Forskningsinfrastruktur förstärks

Olika typer av forskningsinfrastruktur såsom stora forskningsanläggningar behövs för att bidra med ny kunskap som kan möta globala samhällsutmaningar. För att internationellt konkurrenskraftig forskning ska kunna bedrivas behöver svensk forskningsinfrastruktur förstärkas. Vetenskapsrådet får en betydande ökning av medlen för forskningsinfrastruktur. Vinnova får ökade medel för forskningsinfrastruktur som är av särskilt värde för näringslivet. En särskild satsning görs på den internationellt världsledande forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Även ESS och MAX IV i Lund tilldelas medel.

Satsningar på innovationssystemet

Innovationssystemet stärks med satsningar som avser bland annat strategiska innovationsprogram, forskningsinstitut, test- och demonstrationsmiljöer samt sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering. Dessa satsningar bidrar till att möta samhällsutmaningarna, nyttiggöra forskningsresultat och stärka Sverige som kunskapsnation.

Mälardalens universitet

Som ett led i en fortsatt utveckling av den strategiska forskningspolitiken och stärka Sverige avser regeringen inrätta ett nytt universitet i Mälardalen. Mälardalens högskola blir Mälardalens universitet 2022 och 130 miljoner ska tillföras för att ge lärosätet möjligheter att utvecklas som universitet. Regeringen kommer säkerställa att lärosätet kan visa att det har säkrat sitt kvalitetsarbete inför beslut om universitetsstatus.

Presskontakt

Tove Kullenberg
Pressekreterare hos minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-842 50 59
e-post till Tove Kullenberg
Sara Khatemi
Pressekreterare hos näringsminister Ibrahim Baylan
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-129 67 08
e-post till Sara Khatemi