Pressmeddelande från Socialdepartementet

Flera förslag på lagändringar för att stärka rätten till personlig assistans

Publicerad

Regeringen vill stärka rätten till personlig assistans och föreslår därför flera lagändringar. De innebär att rätten till assistans för personer med psykiska funktionsnedsättningar stärks och att patientsäkerheten för personer i behov av hjälp med egenvård förbättras.

– Idag kan vi presentera den största satsningen på personlig assistans sedan LSS infördes. Efter att domstolarna för några år sedan förändrade praxis har många med behov av assistans förlorat den. Nu vidtar vi ytterligare åtgärder för att komma till rätta med detta. Sammantaget beräknas förslagen leda till att 2 000 personer kan få rätt till assistansersättning, säger socialminister Lena Hallengren.

Proposition om grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn

Förslag om stärkt rätt till assistans för personer med psykiska funktionsnedsättningar och om utökad assistans till barn presenterades i en lagrådsremiss i februari. Nu går regeringen vidare och lägger fram en proposition med samma förslag till lagändringar som lagrådsremissen innehöll.

Bland annat vill regeringen att förebyggande stöd som en person med en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom ska bli ett grundläggande behov enligt LSS. Även kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska räknas in i de grundläggande behoven.

Det nya föräldraavdraget kommer också att innebära att fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans och att barn som i dag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar.

Lagrådsremiss om stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård

Samtidigt beslutar nu regeringen om en lagrådsremiss med ytterligare förslag för en stärkt assistans.. I lagrådsremissen föreslås att det ska införas ett nytt grundläggande behov som avser egenvård på grund av vissa medicinska tillstånd. Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv, eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hens fysiska hälsa, ska ge rätt till personlig assistans. Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

Regeringen satsar 712 miljoner under 2023 för att finansiera de här reformerna och knappt 3,6 miljarder per år när reformen fått fullt genomslag från och med 2027.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Bakgrund

I januari 2020 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att lämna förslag på hur rätten till personlig assistans kunde stärkas för personer med behov av hjälp med tillsyn, hur föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans kunde smalnas av och göras mer rättssäkert och hur rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser kunde förbättras. Förslagen presenterades i betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser (SOU 2021:37) som lämnades över till Socialdepartementet 26 maj 2021.

Regeringen har sedan tidigare vidtagit ett stort antal åtgärder för att stärka LSS och den personliga assistansen. Till exempel har de så kallade tvåårsomprövningarna avskaffats, andning införts som ett grundläggande behov och samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning ger numera rätt till personlig assistans. Vidare har en utredning tillsatts för att se över ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Regeringen har även gett uppdrag till Försäkringskassan att ta fram ett kunskapsstöd gällande assistansersättningen och till Socialstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism.

I december 2021 hade ca 13 700 personer assistansersättning. Med dessa lagändringar genomförda kommer ytterligare cirka 2 000 personer har rätt till assistans.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta växeln på 08-405 10 00 eller mejla Socialdepartementets registrator.

Presskontakt

Elin Aarflot
Pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-274 23 53
e-post till Elin Aarflot