Stärkt straffrättsligt skydd för journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner

Publicerad

Regeringen har i dag fattat beslut om en lagråds­remiss med förslag som stärker det straff­rättsliga skyddet för journalister och vissa andra samhälls­nyttiga funktioner.

– Det är helt oacceptabelt att den som bedriver nyhets­förmedling eller utövar en annan samhälls­nyttig funktion utsätts för våld, hot eller trakas­serier. Det är ett angrepp inte bara mot den enskilde utan i förläng­ningen även mot det demo­kratiska samhället. Regeringen vill därför stärka det straff­rättsliga skyddet för dessa yrkes­grupper, säger justitie­minister Gunnar Strömmer.

Lagrådsremiss: Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhälls­nyttiga funktioner

I lagrådsremissen föreslår regeringen att det ska införas en ny straff­skärpnings­grund. Den innebär att det vid bedöm­ningen av straff­värdet för ett brott ska ses som för­svårande att det begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkes­mässigt bedrivit nyhets­förmedling eller annan journalistik.

I lagråds­remissen föreslår regeringen också att utövare av vissa samhälls­nyttiga funktioner ska få mot­svarande förstärkta straff­rättsliga skydd som till exempel poliser har idag genom straff­bestäm­melserna om våld eller hot samt förgripelse mot tjänste­man. Det handlar om hälso- och sjukvårds­personal, social­tjänst­personal, räddnings­tjänst­personal och utbildnings­personal inom skol­väsendet och högskolan.

– Medarbetare i social­tjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädda för hot eller våld. Med den här skärp­ningen ger vi med­arbetarna bättre möjlig­heter att fokusera på sitt arbete med att stödja och skydda barn, säger social­tjänst­minister Camilla Waltersson Grönvall.

– Utbildnings­personal inom skol­väsendet och hög­skolan ska inte behöva stå ut med hat och hot. De har kontakter med många människor och det är kontakter som de inte kan välja bort utan är centrala delar i yrket. Det innebär att hot och våld aldrig helt kan före­byggas genom arbets­miljö­mässiga åtgärder. Därför är det motiverat med ett stärkt straff­rättsligt skydd för denna grupp, säger utbildnings­minister Mats Persson.

Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga och uppsåtliga brott mot tystnads­plikt ska skärpas. Sådana brott kan få allvarliga konse­kvenser för både enskilda personer och myndig­heters verksamhet. I lagråds­remissen föreslås att maximi­straffet för brott mot tystnads­plikt ska höjas och att det införs ett grovt brott mot tystnads­plikt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023.

Lagråds­remissen bygger på en överens­kommelse mellan Sverige­demokraterna, Moderaterna, Krist­demokraterna och Liberalerna.

Presskontakt

Caroline Opsahl
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 15 42
e-post till Caroline Opsahl
Olivia Nensén
Pressekreterare hos socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall
Telefon (växel) 08-405 10 00
Agnes Eklund
Pressekreterare hos utbildningsminister Mats Persson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-142 63 78
e-post till Agnes Eklund