Sveriges nya migrationspolitik

Regeringen har i dag fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag som bland annat innebär att det ska vara möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism.

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitie­departe­mentet har remitterat betänkandet Kunskaps­krav för permanent uppehålls­tillstånd, SOU 2023:25.

I dag har den särskilda utredaren, kammar­rättsrådet Fredrik Fries, över­lämnat sitt betänkande till migrations­minister Maria Malmer Stenergard. Utred­ningen föreslår att det ska införas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska sam­hället för att perma­nent uppe­hålls­tillstånd ska beviljas.

Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Syftet är att främja integrationen och ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället.

I Migrationsverkets reglerings­brev för 2023 gav regeringen myndig­heten i uppdrag att främja hög­kvalifi­cerad arbetskraft till Sverige. Vid en pressträff med migrations­minister Maria Malmer Stenergard i dag presen­terade myndigheten resultatet – en ny modell för hur hög­kvalifi­cerad arbets­kraft snabbare ska komma till Sverige.

För att höja värdet på det svenska medborgarskapet anser regeringen att kraven för att bli svensk medborgare behöver skärpas. Fredagen den 5 maj bjöd migrationsminister Maria Malmer Stenergard därför in till en pressbriefing tillsammans med Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen. Under pressbriefingen redogjorde de för vad regeringen avser göra för att stärka det svenska medborgarskapet.

I dag remitteras promemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. I promemorian föreslår regeringen att en arbetskraftsinvandrare - för att kunna beviljas ett arbetstillstånd - ska ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare.

I promemorian föreslås att en god försörjning enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska innebära att en arbetskraftsinvandrare får en lön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige.

I dag, torsdag den 4 maj klockan 11.00, håller migrationsminister Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med Camilla Mårtensen, arbetsmarknadspolitisk talesperson (L), Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson (KD), och Magnus Persson, arbetsmarknadsutskottets ordförande (SD). Under pressträffen presenteras en nyhet som berör arbetskraftsinvandring.

Regeringen har i dag beslutat att ge IOM ett finansiellt bidrag på 100 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att stödja Ukraina och närliggande länder, men också till återvändandeaktiviteter i Irak, Somalia och Libanon.

Tisdag den 4 april reser migrationsminister Maria Malmer Stenergard till Gävle där hon bland annat ska besöka förvaret.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Ds 2023:6 Genomförande av det nya blåkortsdirektivet.

Justitiedepartementet tar idag emot en promemoria med förslag till genomförande av det nya blåkortsdirektivet i svensk rätt. I promemorian lämnas flera förslag för att förenkla och främja användandet av så kallade EU-blåkort i Sverige. Syftet med förslagen är att förbättra möjligheterna att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare och underlätta dessa personers rörlighet inom EU.

I promemorian lämnas förslag till genomförande av det nya blåkortsdirektivet. Direktivet ersätter 2009 års blåkortsdirektiv.

Regeringen har idag över­lämnat en proposi­tion till riksdagen med förslag för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för rese­uppgifter och rese­tillstånd. Systemet innebär att tredje­lands­medborgare som inte behöver visering för kortare vistelse ska ha rese­tillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengen­området.

I september 2018 antogs en EU-förordning som innebär att det ska inrättas ett EU-gemensamt system för rese­uppgifter och rese­tillstånd. Det nya systemet gäller för tredje­lands­medborgare som är undantagna från kravet på visering för kortare vistelse för att passera de yttre gränserna.

I dag remitterar Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag som skärper villkoren för anhöriginvandring i vissa fall och begränsar möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på utkastet till lagrådsremiss Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

I utkastet till lagråds­remiss föreslås ändringar i utlän­nings­lagen (2005:716) som inne­bär att villkoren för anhörig­invandring skärps i vissa fall samt att möjlig­heten att bevilja uppe­hålls­tillstånd av humani­tära skäl begränsas.