Moldavien

Efter några år av politisk turbulens i Moldavien tillträdde en ny och reformvänlig regering 2021, efter ett extrainsatt parlamentsval. EU-närmandet är en viktig prioritering för den nya regeringen, som för första gången består av ett pro-europeiskt parti (PAS) med egen majoritet i parlamentet.

Regeringen har sedan tillträdet under ledning av premiärminister Natalia Gavrilita sökt föra en ambitiös reformpolitik med fokus på rättssektorreform, korruptionsbekämpning, digitalisering, miljöfrågor och EU-integration.

Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Moldavien. EU:s relationer med Moldavien har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för det Östliga partnerskapet. EU och Moldavien undertecknade ett ambitiöst associeringsavtal 2014. Avtalet, som trädde i kraft 2016, är inriktat på stöd till centrala reformer, ekonomisk återhämtning och tillväxt samt samhällsstyrning och samarbete inom olika sektorer. I mars 2022 ansökte Moldavien om medlemskap i EU, som en reaktion på Rysslands storskaliga invasion mot Ukraina. Både Moldavien och Ukraina beviljades kandidatstatus i juni 2022. Moldavien arbetar aktivt för att genomföra reformer inom de områden som identifierats av kommissionen i dess yttrande över ansökan. Dessa områden innefattar bland annat att stärka det oberoende rättsväsendet, motverka korruption, bekämpa organiserad brottslighet och stärka skyddet för mänskliga rättigheter.

EU stödjer även Moldavien genom EU:s internationella grannskaps- och samarbetsinstrument Global Europe (NDICI). Syftet med Global Europe är att utrota fattigdom, främja hållbar utveckling samt fred och stabilitet i hela regionen, genom att stödja civilsamhället och politiska och ekonomiska investeringar i partnerländerna. NDICI har en total budget på cirka 79 miljarder EUR för perioden 2021–2027. Moldavien ingår också i Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership (E5P) som Sverige stödjer.

Sverige har goda bilaterala relationer med Moldavien. Dåvarande utrikesminister Ann Linde besökte Moldavien i egenskap av ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) två gånger under 2021. Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu besökte Stockholm i december 2021.

Sveriges reformsamarbete med Moldavien styrs av en regional strategi för Östeuropa för perioden 2021–2027 och omfattar totalt 6,6 miljarder kronor för hela regionen. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att:

1. öka ländernas ekonomiska integrering med EU och deras marknadsekonomiska utveckling,
2. bidra till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt
3. förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan.

Jämställdhet är fortsatt en horisontell prioritering inom det svenska stödet. Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar i EU-närmandet. Sveriges stöd till Moldavien uppgick till totalt drygt 150 miljoner kronor 2022 vilket gör Sverige till en av de största bilaterala givarna. De främsta områdena som stödet fokuserar på innefattar demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt stöd till den ekonomiska integrationen med EU.

2022 uppgick Sveriges bilaterala stöd till Moldavien till drygt 150 miljoner SEK. Därutöver har Sverige bidragit med 40 miljoner kronor till den nödfond som upprättades av den moldaviska regeringen för mottagandet av ukrainska flyktingar, liksom konkret med nödboende, generatorer och värmeutrustning genom EU:s civilskyddsmekanism, till ett värde av 4,5 miljoner kronor. Sverige har även bidragit med ett humanitärt bistånd till Moldavien om 20 miljoner kronor, som kanaliserades via UNHCR och Unicef. I höstas beslutade regeringen dessutom om ett extra stöd till Moldavien som uppgick till 160 miljoner SEK.

Handeln mellan Sverige och Moldavien är begränsad. Det finns dock ett intresse från svenskt näringsliv för Moldavien och flera svenska företag är verksamma i landet, såsom Ericsson, Oriflame och Volvo Trucks. Den svenska importen från Moldavien utgörs till stor del av textilprodukter och livsmedel medan en stor del av exporten utgörs av verkstadsprodukter och motorfordon.

Sverige har en ambassad i Chisinau. Sveriges ambassadör i Moldavien är Katarina Fried. Moldavien har en ambassad i Stockholm sedan 2006.