Hoppa till huvudinnehåll

Moldavien

Sveriges relation med Moldavien präglas av stöd till landets EU-närmande, reformarbete och resiliens i ljuset av Rysslands aggression mot grannlandet Ukraina. I december 2023 beslöt Europeiska rådet att öppna EU-anslutningsförhandlingar med Moldavien.

Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Moldavien. EU och Moldavien undertecknade 2014 ett ambitiöst associeringsavtal med ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Avtalet, som trädde i kraft 2016, är inriktat på stöd till centrala reformer, ekonomisk tillväxt samt samhällsstyrning och samarbete inom olika sektorer.

I mars 2022 ansökte Moldavien, tillsammans med Ukraina och Georgien, om medlemskap i EU. Både Ukraina och Moldavien beviljades kandidatlandsstatus i juni 2022 och inledde anslutningsförhandlingar i december 2023.

Moldavien arbetar aktivt för att genomföra reformer inom de områden som identifierats av EU-kommissionen i dess yttrande över landets EU-medlemskapsansökan. Dessa områden innefattar bland annat att stärka det oberoende rättsväsendet, motverka korruption, bekämpa organiserad brottslighet och stärka skyddet för mänskliga rättigheter. 

Sverige har goda relationer till Moldavien och är en av de största givarna när det kommer till bistånd. Sveriges reformsamarbete med Moldavien styrs av en regional strategi för Östeuropa för perioden 2021–2027 som omfattar totalt 6,6 miljarder kronor för hela regionen. Under 2023 uppgick Sveriges bistånd till Moldavien till över 520 miljoner kronor.

EU stödjer även Moldavien genom EU:s internationella grannskaps- och samarbetsinstrument Global Europe (NDICI). Syftet med Global Europe är att utrota fattigdom, främja hållbar utveckling samt fred och stabilitet i hela regionen, genom att stödja civilsamhället och politiska och ekonomiska investeringar i partnerländerna. NDICI har en total budget på cirka 79 miljarder euro för perioden 2021–2027. Moldavien ingår också i Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership (E5P) som Sverige stödjer.

Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att:

  1. öka ländernas ekonomiska integrering med EU och deras marknadsekonomiska utveckling,
  2. bidra till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt
  3. förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan.

I kontexten av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har också säkerhetsläget i Moldavien försämrats. Moldavien präglas av ryska påverkans- och desinformationskampanjer, inte minst i regionerna Transnistrien och Gagauzien. På senare år har regeringen i Moldavien verkat för att bryta sitt beroende av rysk gas och stärkt sin handel med EU.

Handeln mellan Sverige och Moldavien är begränsad men har ökat över tid. Flera svenska företag är verksamma i landet, såsom Ericsson, Oriflame och Volvo Trucks. Den svenska importen från Moldavien utgörs till stor del av textilprodukter och livsmedel, medan en stor del av exporten utgörs av verkstadsprodukter och motorfordon.

Sverige har en ambassad i Chisinau. Sveriges ambassadör i Moldavien är Katarina Fried. Moldavien har en ambassad i Stockholm sedan 2006. Ambassadör är Liliana Gutan.

Visum

UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.

Innehåll om Moldavien

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 29 träffar.

Laddar...