Konventionen om biologisk mångfald (CBD)
Publicerad Uppdaterad
Syftet med konventionen om biologisk mångfald (CBD) är att biologisk mångfald ska bevaras och nyttjas hållbart samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist.
1992
FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED), även kallad Riokonferensen, Earth Summit eller ECO92, i Rio de Janeiro resulterar i tre konventioner:
- konventionen om biologisk mångfald (CBD)
- konventionen om bekämpning av ökenspridning (CCD)
- FN:s konvention om klimatförändring (UNFCCC)
Sverige undertecknar konventionen om biologisk mångfald (CBD).
2010
De länder som undertecknat konventionen antar en strategisk plan för biologisk mångfald som gäller från 2011 till 2020. Den strategiska planen innehåller tjugo delmål som kallas Aichimålen. De mest kända målen handlar om hur stor andel mark och hav som ska skyddas genom exempelvis naturreservat, men målen omfattar också många andra aspekter av arbetet för biologisk mångfald. De flesta Aichimålen ska nås senast 2020.
2014
De tjugo så kallade Aichimålen införlivas i Sveriges inhemska miljömålsarbete genom propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 2013/14:141)”.
2019
Rapporten ”Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services” från FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, visar att bara tre av de tjugo Aichimålen sannolikt nås 2020.
2020
Den strategiska planen för biologisk mångfald löpte ut 2020 och behöver ersättas.
2022
Ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald, det så kallade "Post-2020 Global Biodiversity Framework", antogs i Montréal i Kanada 2022.
