Artikel från Finansdepartementet

Vårbudgeten 2020 på fem minuter

Publicerad

Coronapandemin är ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa. I spåren följer allvarliga ekonomiska konsekvenser. Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har i fem extra ändringsbudgetar lagt fram förslag om aktiva åtgärder för att begränsa smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna. Idag överlämnar regeringen den ekonomiska vårpropositionen och Vårändringsbudget för 2020 med ytterligare åtgärder. Samlat handlar det om åtgärder för över 100 miljarder kronor.

Tidslinje med presenterade åtgärder med anledning av coronakrisen
Regeringen har under våren presenterat ett stort antal åtgärder som innebär ändringar av innevarande budget. Åtgärderna ska minska smittspridningen, motverka konsekvenserna för jobb och företag, ge möjlighet till ekonomisk trygghet och omställning för de som nu blir arbetslösa, samt skapa förutsättningar för ekonomisk återhämtning efter krisen. Illustration: Jan Gerscher/Regeringskansliet

Minska smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna

Regeringen har under våren 2020 presenterat ett stort antal åtgärder för att stoppa smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet. Åtgärderna ska ge ökad trygghet för de som drabbas under krisen genom att begränsa smittspridningen, motverka konsekvenserna för företag och jobb samt ge möjlighet till ekonomisk trygghet och omställning för de som nu blir arbetslösa. Dessutom ska de skapa förutsättningar för återhämtning efter krisen.

Smittspridningen begränsas

Alla som arbetar med sjukvård och smittskyddsarbete ska ha de verktyg och resurser som behövs för att hantera och begränsa spridningen av viruset. Regioner och kommuner har genom sitt ansvar för sjukvård och omsorg en avgörande roll i kampen mot smittspridningen. Kommunsektorn tillförs därför både riktade och generella medel för att hantera de omedelbara merkostnader som virusutbrottet medför. Prestationskraven i kömiljarderna tas bort tillfälligt. Även statliga myndigheter som deltar i att begränsa utbrottet ska ha de resurser de behöver.

Risken för att vården överbelastas minskar ju mer smittspridningen begränsas. Karensavdraget och kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden har slopats tillfälligt och resurserna för smittbärarpenningen har ökats.

Konsekvenser för svenska jobb och företag ska tryckas tillbaka

De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset drabbar näringslivet mycket hårt. Många företagare upplever stor osäkerhet och vet inte om deras verksamhet kommer att överleva och hur det ska gå för deras anställda. För att stötta livskraftiga företag under krisen och minska antalet förlorade arbetstillfällen har regeringen presenterat flera krispaket med åtgärder för minskade kostnader, stärkt likviditet och bättre finansieringsmöjligheter.

Regeringen har föreslagit ett system för stöd vid korttidspermittering. Fler företag ska överleva och färre anställda ska bli av med jobbet. En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för de första 30 anställda under fyra månader är på plats, även egenavgifterna har satts ned. Staten kommer tillfälligt att ersätta arbetsgivarnas sjuklönekostnader och egenföretagare med F-skattsedel ersätts genom sjukpenning under dag 1 till 14 i sjukfallet.

Trygghet och omställning för den som blir arbetslös

Trots de omfattande åtgärder som regeringen har vidtagit för att stötta livskraftiga företag kommer många att bli av med jobbet. I och med rådande konjunkturläge har flera tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen införts för att göra det lättare att kvalificera sig och för att den ska innebära ökad ekonomisk trygghet för den som blir arbetslös. Därtill föreslås fler insatser för goda möjligheter till omställning. Arbetsförmedlingen föreslås få mer medel för att hantera en ökad arbetslöshet och säkerställa en likvärdig service i hela landet.

Medel tillförs också för att fler ska kunna delta i insatser som leder till arbete, som arbetsmarknadsutbildning, extratjänster samt stöd– och matchningstjänster. Därutöver föreslås fler platser på universitet och högskolor, yrkeshögskolan, yrkesvux och folkhögskolan.

Fortsatt kamp mot samhällsproblemen

Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottslighet utgör, bortom den pågående pandemin, samhällsproblem som måste mötas med fortsatt reformarbete.

Så snart kampen mot virusutbrottet tillåter ska finanspolitiken inriktas mot att stödja en snabb återhämtning. Företag som använder korttidspermittering och olika likviditetsstöd ska snabbt kunna återgå till fullt resursutnyttjande.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Sverige ska fortsätta ta en ledande roll både nationellt och internationellt för att genomföra Parisavtalet och Agenda 2030. Regeringen föreslår en utökning av stödet för installation av solceller för att möjliggöra att fler kan beviljas stöd. Regeringen föreslår också en satsning på gröna jobb och en förstärkning av stödet för produktion av biogas.

Den generella och skattefinansierade välfärden stödjer ett högt arbetskraftsdeltagande, bidrar till jämlikhet och jämställdhet samt banar väg för bättre livschanser för alla. Regioner och kommuner tillförs generella resursförstärkningar för att klara av det ansträngda ekonomiska läget. Regeringen föreslår att 20 nya miljarder tillförs 2020, varav 12,5 miljarder kronor utgör ett permanent tillskott till kommunsektorn. Resurstillskotten bidrar till en god tillgång till vård, skola, omsorg och kollektivtrafik av hög kvalitet.

Brottens orsaker ska angripas och den organiserade brottsligheten ska knäckas. Därför föreslår regeringen att rättsväsendet stärks med tillskott till bland annat Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Statens institutionsstyrelse och Sveriges Domstolar, inklusive Migrationsdomstolarna. Medel föreslås tillföras Säkerhetspolisen, Datainspektionen och Tullverket.

Virusutbrottet kan förvärra situationen för personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Medel tillförs därför organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer och organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor och barn.

I oroliga tider är det än mer angeläget att stå upp för demokrati, rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna. Regeringen avser att permanent tillföra medel till det statliga mediestödet.

Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Ekonomiska åtgärder till följd av covid-19

Ändringar i extra ändringsbudgetar samt förslag i vårändringsbudgeten

De totala ändringsåtgärder för 2020 som regeringen föreslagit eller föreslår i denna vårändringsbudget uppgår till 107 miljarder kronor och beräknas försämra de offentliga finanserna med 95 miljarder kronor. Dessutom beräknas garantier för lån omfatta 230 miljarder kronor, medan de åtgärder som ska förstärka likviditeten i företagen beräknas omfatta 335 miljarder kronor.

Åtgärder i extra ändringsbudgetar under våren samt förslag i Vårändringsbudget för 2020 (miljarder kr)
Smittspridningen ska begränsas 7
Konsekvenserna för svenska jobb och företag ska tryckas tillbaka 67
Trygghet och omställning för den som blir arbetslös 11
Fortsatt kamp mot samhällsproblemen 22
Övrigt 1
Summa 107
Justering effekt offentliga finanser -12
Summa effekt offentliga finanser 95
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.  

Hela tabellen med förslag i extra ändringsbudgetarna samt förslag i Vårändringsbudgeten för 2020 i pdf

Statens budget som excel

Regeringens bedömning av ekonomins utveckling

Virusutbrottet har fått allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden. Osäkerheten i prognosen är mycket stor. Världsekonomin liksom den svenska ekonomin bedöms gå in i en lågkonjunktur med en kraftigt negativ BNP-tillväxt 2020. De omfattande varsel och konkurser som hittills rapporterats bekräftar bilden av att arbetsmarknaden kommer att försämras markant med fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Återhämtningen förväntas pågå under flera år med ett resursutnyttjande som är långt under det normala de närmaste åren.

De omfattande finanspolitiska åtgärderna och fallande skatteintäkter förväntas leda till stora underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i år försämras till -3,8 procent av BNP. Sveriges historiskt låga skuldkvot ger dock ett bättre utgångsläge än många andra länder, och svensk ekonomi står väl rustad för att hantera en eventuell lågkonjunktur som kan följa av virusutbrottet. I takt med att ekonomin gradvis återhämtar sig, när krisen lagt sig, väntas också de offentliga finanserna bli starkare.

Nyckeltal prognos 15 april 2020 
2019 2020 2021 2022 2023
BNP, kalenderkorrigerad, procentuell förändring 1,3 -4,2 3,3 3,4 3,3
Sysselsättning, 15–74 år, procentuell förändring 0,7 -1,6 0,6 1,2 2,2
Arbetslöshet, % av arbetskraften 15–74 år 6,8 9,0 9,0 8,4 7,0
Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,4 -3,8 -1,4 0,1 1,5
Strukturellt finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP 0,4 -0,9 0,6 1,2 1,7
Anm: Försörjningsbalansen avser fasta priser.
Källor: SCB och egna beräkningar

Nyckeltal prognos 15 april 2020 som pdf

Nyckeltal prognos 15 april 2020 som excel

Nivån på utgiftstaket bör höjas

Utöver de åtgärder som redan föreslagits med anledning av smittspridningen är det i nuläget svårt att förutse vilka behov av statliga åtgärder på utgiftssidan som kan komma att uppstå framöver. Mot bakgrund av den exceptionella situationen anser regeringen att det är av vikt att kunna vidta nödvändiga åtgärder, något som den fastlagda nivån på utgiftstaket inte medger. Regeringen anser därför att en höjning av utgiftstakets nivå 2020 med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder kronor är motiverad.

Om riksdagsbehandlingen

Efter att den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten lämnats till riksdagen har riksdagens ledamöter möjlighet att lämna motioner med alternativa förslag under de följande två veckorna. Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som ingår i vårpropositionen behandlas av finansutskottet. Förslaget till ändringsbudget, inklusive ändrade anslagsramar, inkomstberäkningar och eventuella lagförslag bereds i finansutskottet.

Riksdagen fattar beslut om propositionerna under juni månad, preliminärt beslutsdatum är den 17 juni 2020.