Artikel från Justitiedepartementet

Nya lagar inom Justitiedepartementets områden den 1 januari 2021

Publicerad

Regeringen har föreslagit ett flertal lagändringar inom Justitiedepartementets ansvarsområden. Förslagen har behandlats i riksdagen och träder i kraft den 1 januari 2021. Ett urval av dem presenteras här.

Datainspektionen byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten 

Datainspektionen byter namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Myndigheten kommer att anges med det nya namnet i författningar där namnet förekommer.

Ändringar i 45 författningar, se Svensk författningssamling

Datainspektionens/Integritetsskyddsmyndighetens webbplats (www.imy.se)

Förskottsbetalning införs i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling

Att kunna ta del av allmänna handlingar är en viktig del i det demokratiska samhället. Den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att få en kopia av handlingen mot en fastställd avgift. Samtidigt förekommer det att personer som begärt ut kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften. För att komma till rätta med införs en bestämmelse som gör det möjligt för myndigheter att helt eller delvis ta betalt för kopiorna i förväg.

Lag (2020:961) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Prop. 2019/20:179 Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling

Medarbetarskydd för polisanställda stärks

Det införs en ny bestämmelse i polislagen som utökar möjligheten att kroppsvisitera personer som förhörs i polisens lokaler. Det görs också en lagändring som innebär att även civilanställda vid Polismyndigheten ska kunna ha kvalificerade skyddsidentitet. Slutligen utvidgas Säkerhetspolisens möjligheter att från hälso- och sjukvården, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket inhämta uppgifter om enskilda i sin personskyddsverksamhet. Ändringarna syftar till att förstärka medarbetarskyddet för polisanställda.

Ingår i Ett tryggare Sverige.

SFS 2020:1050–1057

Prop. 2019/20:186 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

Passavgiften höjs med 50 kronor

Ändringen innebär att avgiften för att ansöka om pass höjs från 350 kronor till 400 kronor. Detta gäller för ansökningar om vanligt pass och extra pass som görs hos Polismyndigheten. Anledningen till höjningen är att Polismyndighetens passverksamhet har gått med underskott de senaste åren.

Förordning (2020:886) om ändring i passförordningen (1979:664)

Ungdomsövervakning – ny påföljd för unga lagöverträdare

Lagändringarna innebär att det införs en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Påföljden ska kunna utdömas i fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Domstolen ska få bestämma tiden för påföljden till mellan sex månader och ett år och Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten.

Den som döms till påföljden ska bland annat meddelas föreskrifter om rörelseinskränkningar, som ska bestå i antingen ett förbud att lämna bostaden under helgkvällar och helgnätter eller andra rörelseinskränkningar som till exempel ett förbud att vistas på en viss plats eller inom ett visst område. Inskränkningarna ska kontrolleras med fotboja.

Lagändringarna är en punkt (20) i regeringens 34-punktsprogram med ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten. Ingår i Ett tryggare Sverige.

SFS 2020:616–621, 2020:792–798

Prop. 2019/20:118 Ungdomsövervakning

Utvidgade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse

Lagändringen innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde av tredska inte har betalat sina böter tas bort. Det ålderdomliga ordet tredska byts också ut mot trots.

Böter ska alltså förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Syftet är att personer som har ekonomiska möjligheter att betala sina böter också ska göra det.

Lag (2020:1074) om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Prop. 2020/21:8 Utvidgade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse

En effektivare kommunal räddningstjänst

Ändringarna innebär en starkare statlig styrning av kommunernas förebyggande verksamhet och räddningstjänst genom ett nytt nationellt mål för den förebyggande verksamheten, tydligare handlingsprogram samt utökad föreskriftsrätt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommunerna åläggs att upprätthålla en övergripande ledning av räddningstjänsten och får en möjlighet att delegera uppgifter på ett mer flexibelt sätt.

Tillsyn och stöd förstärks genom en koncentration till MSB med möjlighet att förelägga kommunerna att avhjälpa brister. MSB får även möjlighet att under vissa förhållanden kunna prioritera och fördela tillgängliga förstärkningsresurser nationellt. Syftet är att stärka Sveriges förmåga att kunna hantera stora och allvarliga olyckor.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Kommunerna får dock tid till den 1 januari 2022 för att anta nya handlingsprogram och uppfylla kravet på att ständigt upprätthålla övergripande ledning av räddningstjänsten.

SFS 2020:882–885

Prop. 2019/20:176 En effektivare kommunal räddningstjänst

Utökade möjligheter till digital kommunikation i domstolsprocesser

Lagändringarna innebär bland annat att en stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt. Ansökan ska i så fall skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift.

Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift, och ett ombud som är offentlig försvarare ska inte behöva ge in en fullmakt annat än om rätten anser att det behövs. Onödiga krav på att en part ska tillhandahålla papperskopior tas också bort.

Ändringarna syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation i domstolsprocesser.

SFS 2020:918–926

Prop. 2019/20:189 Digital kommunikation i domstolsprocesser

Samtliga migrationsdomstolar blir behöriga att pröva viseringsmål

Ändringen innebär att samtliga migrationsdomstolar blir behöriga att pröva viseringsmål. Viseringsmålen fördelas mellan migrationsdomstolarna utifrån vilken världsdel beslutet om visering är fattat.

Förordning (2020:917) om ändring i förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.

Promemoria: Behörig migrationsdomstol i viseringsmål

Minoritetsskyddet stärks i aktiebolag och ekonomiska föreningar, däribland bostadsrättsföreningar

Ändringarna innebär bland annat att en särskild granskare eller minoritetsrevisor kan utses av Bolagsverket utan att frågan först behandlas på en bolags- eller föreningsstämma, om ägare till minst en tiondel av aktierna i bolaget respektive en tiondel av medlemmarna i föreningen står bakom ansökan. Det införs också ett krav på att en särskild granskare ska vara lämplig och oberoende.

Åtgärderna gör det svårare för till exempel styrelsen i ett bolag eller en förening att motarbeta en minoritet av aktieägares eller medlemmars insyn. I privata aktiebolag och i ekonomiska föreningar ska den som har ansökt om en särskild granskare i undantagsfall kunna bli ersättningsskyldig för kostnader för den särskilda granskaren. Detta motverkar att reglerna missbrukas.

SFS 2020:985–997

Prop. 2019/20:194 Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar 

Lagar och förordningar med anledning av coronapandemin

De tillfälliga åtgärderna för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor utan hälsorisker förlängs

Lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor gör det möjligt att hålla nere antalet personer som närvarar vid stämmorna. Samtidigt får aktieägare och medlemmar ett så stort inflytande som möjligt. Styrelsen kan bland annat bestämma att stämman ska genomföras helt utan fysiskt deltagande genom elektronisk uppkoppling eller genom poströstning.

Syftet är att motverka spridningen av covid-19 och underlätta för företag och föreningar att genomföra stämmorna utan hälsorisker.

Lagen är tidsbegränsad och gällde ursprungligen till utgången av 2020. På grund av det fortsatt osäkra läget med pågående smittspridning i samhället ska lagen fortsätta att gälla till utgången av 2021.

Lag (2020:1154) om fortsatt giltighet av lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor

Prop. 2020/21:41 Förlängning av de tillfälliga åtgärderna för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor

Skydd av Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet

Ändringarna innebär att det införs nya krav på verksamhetsutövare som planerar att överlåta hela eller någon del av en säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom. Innan en överlåtelse ska verksamhetsutövaren vara skyldig att göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och en lämplighetsprövning.

Verksamhetsutövaren ska också samråda med en samrådsmyndighet. Samrådsmyndigheten ska kunna förelägga verksamhetsutövare att vidta åtgärder och ytterst kunna besluta att en överlåtelse inte får genomföras (ett förbud). Säljer man verksamheten eller egendomen i strid mot förbudet så är överlåtelsen ogiltig.

Ingår i Ett tryggare Sverige.

SFS 2020:1007–1008

Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet