Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Näringsdepartementet

Omställningslyftet, ett resultat från samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning

Publicerad

Ett tankepapper om hur man kan länka ihop klimatomställningen med kompetenssatsningar inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning ledde i förlängningen till Kickstart klimat och Omställningslyftet.

Sedan årsskiftet finansierar Vinnova en förstudie till ett Omställningslyft som kommer rapporteras preliminärt i juni och med slutrapport i augusti 2021. Förstudien är ett resultat från arbetet inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning och arbetsgruppen Kunskap/kompetens.

Näringsminister Ibrahim Baylan är ansvarigt statsråd och har ett särskilt uppdrag att samordna samverkansprogrammen. Samverkansgrupperna och dess ledamöter arbetar ttillsammans för att få fram nya idéer och förslag på lösningar som svarar på samhällsutmaningarna för att rusta Sverige för framtiden och stärka vår konkurrenskraft.

– Omställningslyftet är ett bra exempel på hur samverkansprogrammen som arbetsform verkligen kan bidra till lösningen av utpekade samhällsutmaningar. Jag ser fram emot resultatet av förstudien som en viktig del i hur kunskap och kompetensfrågan med koppling till klimatutmaningen bör adresseras, säger Ibrahim Baylan.

Arbetsgruppen Kunskap/kompetens

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen är båda ledamöter i samverkansgruppen för Näringslivets klimatomställning. Under våren 2020 tog de fram ett diskussionsunderlag till samverkansgruppen som ledde vidare till att arbetsgruppen Kunskap/kompetens bildades.

Johanna Sandahl står mot en ljus bakgrund
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen. Foto: Naturskyddsföreningen

– Samhället ska under det kommande decenniet genomgå en mycket omfattande och genomgripande förändring. Klimatomställningen innebär att all användning av fossil energi måste upphöra och verksamhet som orsakar stora utsläpp av växthusgaser ställas om. Både produktions- och konsumtionsmönster måste förändras i grunden. säger Johanna Sandahl och utvecklar:

– I praktiken kommer det att innebära att arbetstillfällen och kompetensbehov kommer att behöva röra sig både inom och mellan branscher. I detta arbete behövs kompetensutveckling på många olika plan – på bredden, på djupet, i närtid och på sikt.

Tillgång till kompetens avgörande för klimatomställning

– För att lyckas med omställning av verksamheter, så måste det finns ett klart svar att det faktiskt går att fixa. Då är tillgången till kompetens helt avgörande, kompletterar Marie Nilsson och ger några exempel på detta:

– Volvo talar om stora kompetensbehov för övergången till elektrifiering. Northvolts satsning för tillverkning och forskning i Skellefteå och Västerås handlar om tillgången till kompetens. LKAB planerar omfattande insatser för fossilfri produktion. Vi fick nyligen en fantastisk nyhet om ett nytt klimatsmart stålverk i Boden. Två stora satsningar som ger stor klimatnytta, och som samtidigt förutsätter att det går att fixa kompensbehoven. Så kompetens är en fråga om att göra verklighet av klimatomställningen.

Marie Nilsson framför en mörk bakgrund
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall Foto: IF Metall

Marie Nilsson menar att kompetensfrågan också är ett konkret uttryck för den sociala dimensionen av klimatomställningen. Människor ska ses som en resurs i omställningen, inte riskeras att sorteras upp i vinnare och förlorare. Yrkesverksamma ska därför få chans att kunna vidareutveckla sig och kunna yrkesväxla.

– Klimatomställningen ska vara förenad med jobbtrygghet – det ska vara konkurrenskraftig omställning med utvecklande jobb. Inte en fråga om nedläggning och arbetslöshet, säger Marie Nilsson.

I sitt tankepapper resonerar Marie Nilsson och Johanna Sandahl om hur man kan länka ihop klimatomställningen med kompetenssatsningar som sträcker sig från forskningssidan över till att vidareutveckla yrkesverksamma industrianställda. Arbetet under hösten i arbetsgruppen Kunskap/kompetens resulterade i att gruppen kom fram till att det fanns ett behov av ett ”Omställningslyft”, med utgångspunkt i metoden från Digitaliseringslyftet och att bygga på det som där fungerat väl.

Förstudien till Omställningslyft

Andreas Johansson, är forsknings- och affärsutvecklingschef på RISE och ansvarig för förstudien till Omställningslyft. I juni i år ska förstudien bland annat ha etablerat en förankrad bild över innehåll och utvecklingsriktningar för det fortsatta arbetet bland de parter som avser bidra till genomförandet. Till dessa hör exempelvis RISE, , IF Metall, Fossilfritt Sverige, Tillväxtverket, Vinnova, Teknikföretagen, Företagarna, Naturskyddsföreningen, IUC, Sydsvenskan Handelskammaren. Förstudien ska även ha interagerat med och hjälpt fram insikter kring grön omställning hos cirka 100 företag.

– Arbetet med Omställningslyft handlar i grunden om att bygga förmågor för en accelererad klimatomställning och ambitionen är att skapa ett nationellt program som underlättar för företag att ställa om. Min och RISE roll är att leda arbetet med att forma programmet men det handlar verkligen om ett samarbete mellan en mängd olika företag, organisationer, myndigheter, departement och regioner, säger Andreas Johansson.

Andreas Johansson framför ett fönster
Andreas Johansson, forsknings- och affärsutvecklingschef på RISE Foto: RISE

– Jag hoppas arbetet ska leda till kraftigt ökad förståelse och intresse för de möjligheter som klimatomställningen för med sig. Att fler affärsmodeller, värdekedjor och företag blir kompatibla med 1,5 graders-målet.

Andreas Johansson ser på samverkansprogrammen som en innovation i hur vi samverkar och driver utveckling på ett nationellt plan.

–  För att lösa större komplexa utmaningar så behöver vi hitta nya arbetssätt och samtalsformer som inkluderar många perspektiv utan att tappa i framdrift. Jag tycker att samverkansprogram i detta hänseende har stor potential och kan vara av avgörande betydelse, även om jag tror att många fortfarande är lite ovana vid hur samverkansprogrammen kan användas.

Samverkansprogrammen blir verkstad

Viveca Bergstrand är projektledare för samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning och var med på Kickstart klimat för ett par veckor sen, när arbetet med Omställningslyft drogs igång på allvar:

– Det är inspirerande att se hur tanken med samverkansprogrammen blir verkstad; att människor med olika kompetens, erfarenhet, nätverk och ingång i sakfrågan samlas kring det gemensamma för att tillsammans bidra till lösningen av samhällsutmaningen. 

Johanna Sandahl sammanfattar sin bild av samverkansprogrammet:

– När aktörer från olika verksamheter sammanstrålar för att gemensamt arbeta mot ett etablerat mål blir det tydligt att vi alla har viktiga pusselbitar att bidra med. Det är uppenbart och upplyftande att det finns en beslutsamhet hos alla medverkande parter att det gemensamma målet ska uppnås. Ingen sitter på all kunskap eller alla lösningar, men tillsammans kan vi skapa en helhetsbild och definiera vad som är viktigt att göra.

Genvägar

Samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning utgår från att Sveriges roll i världens största utmaning är att vara det goda exemplet genom att gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland.

Regeringens strategiska samverkansprogram

Samverkansprogrammen ska samla näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att under tematiska samhällsutmaningar gemensamt prioritera vad som behöver göras för att möta dessa. Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansprogrammen bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

De fyra samverkansprogrammens teman för 2019-2022 är en del av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som regeringspartierna ingått med Centerpartiet och Liberalerna och bygger på Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt:

  • Näringslivets digitala strukturomvandling
  • Hälsa och life science
  • Näringslivets klimatomställning
  • Kompetensförsörjning och livslångt lärande