En bra skolgång förebygger brott
Publicerad
En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan.
Forskning visar att elever som klarar skolan löper mindre risk att begå brott. Det finns också forskning som pekar på samband mellan olika typer av våld i skolan och elevers skolprestationer, psykiska hälsa och inblandning i kriminalitet på längre sikt.
En förutsättning för att skolan ska kunna ha en brottsförebyggande roll är att eleverna är där och deltar i undervisningen. Det är också viktigt att det finns trygga vuxna på skolan: både lärare, elevhälsa och annan personal.
Skolan kan också bidra med att eleverna utvecklar en moralisk kompass. Genom forskningen vet vi att skolan har en möjlighet att påverka unga människors moral och förmåga att utöva självkontroll. Det kan i sin tur minska risken för att en del unga uppfattar brott som ett acceptabelt handlingsalternativ. Undersökningar har visat att de ungdomar som går på en skola där eleverna i större utsträckning följer ordningsreglerna har något mindre sannolikhet att begå våldsbrott.
För att lyckas med det brottsförebyggande arbetet behöver skolan ha möjlighet att anställa personal med rätt kompetens och dessutom ha tillräckligt många vuxna i skolan som kan fånga upp vad som händer. Fungerande samverkan är också en framgångsfaktor, det gäller samverkan med polis, socialtjänst och BUP, samt samarbete med vårdnadshavare och fritidsgårdar.
Mer resurser till skolor i utsatta områden förebygger kriminalitet
I områden med socioekonomiska utmaningar spelar skolan en avgörande roll för att förebygga kriminalitet och ge barn och ungdomar möjlighet att växa. Regeringen vill göra det mer attraktivt att arbeta på de mest krävande skolorna och har därför föreslagit i budgetpropositionen för 2024 att 165 miljoner kronor per år avsätts under en treårsperiod för att göra arbetsmiljön och arbetsvillkoren bättre. Medlen kan användas utifrån de lokala behoven, till exempel för att minska personalomsättningen, stärka tryggheten och studieron eller anställa fler lärare och annan personal som kan avlasta lärarna.
Regeringen vill också förstärka Kunskapsbidraget (tidigare kallat Likvärdighetsbidraget) med 850 miljoner kronor 2024. Det innebär att bidraget föreslås uppgå till totalt 7 478 miljoner kronor för 2024. Bidragsramarna för statsbidraget tas fram utifrån en modell med ett socioekonomiskt index och elevantalet hos varje huvudman. Till exempel får en huvudman med en högre andel elever som enligt modellen inte väntas bli behöriga till gymnasiet ett högre bidrag per elev. Förstärkningen av statsbidraget innebär att skolor får bättre förutsättningar att bland annat sätta in tidiga stödinsatser, satsa på särskilda undervisningsgrupper i skolan eller fler speciallärare. Att Kunskapsbidraget förstärks förväntas därför även leda till en mer likvärdig utbildning.
Tidiga språkinsatser för att fler ska klara skolan
Att utveckla goda kunskaper i svenska är grundläggande både för möjligheten att lyckas i skolan och för en lyckad integration. För att alla elever ska få det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande är det viktigt att följa deras kunskapsutveckling. Det gäller särskilt grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.
Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att bland annat se över om de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan förbättras och utvecklas så att de ger en fördjupad bild av elevers kunskaper och främjar att rätt stöd ges i rätt tid. I uppdraget ingår också att se över hur elevers tidiga kunskapsutveckling bättre kan följas på både lokal och nationell nivå, till exempel genom ny statistikinsamling.
Satsning på ökad tillgång till speciallärare och särskilda undervisningsgrupper
Alltför många elever får inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Därför genomför regeringen nu en stor statsbidragssatsning om totalt 600 miljoner kronor för att huvudmännen ska kunna anställa fler speciallärare och för kompetensutveckling inom specialpedagogik. Samtidigt är det en stimulansåtgärd för att för att få fler förskollärare och lärare att utbilda sig till speciallärare, eftersom bidraget även omfattar personal som redan arbetar som speciallärare och parallellt utbildar sig.
Många av de elever i behov särskilt stöd som skulle gynnas av undervisning av en speciallärare i en särskild undervisningsgrupp får inte sådan undervisning i dag, bland annat på grund av en bristande tillgång på speciallärare. För att öka möjligheten att anställa speciallärare för tjänstgöring i särskild undervisningsgrupp kan det ovan nämnda statsbidraget även användas för sådana personalkostnader.
Inom ramen för det nya fortbildningsbidraget har regeringen även satsat 200 miljoner kronor per år från 2023–2025 för att lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare.
Utredning för ökad trygghet och studiero
En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan. I uppdraget ingår att lämna förslag som innebär att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen och förslag som förtydligar att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, inte vårdnadshavare och elever.
Om en lärare ser behov av att visa ut en elev ur klassrummet ska det i dag dokumenteras, vilket kan leda till att läraren väljer att inte agera, eller till att läraren behöver ägna tid åt att dokumentera denna mindre ingripande åtgärd. Utredaren ska därför se över regelverket och lämna förslag om och hur dokumentationskravet kan tas bort.
Välfungerande ordningsregler är en viktig del i skolors förebyggande arbete för trygghet och studiero. Utredaren ska lämna förslag för att det tydligare ska framgå att det är rektorn som ska ansvara för och besluta om reglerna. Ordningsreglerna bör också innehålla en konsekvenstrappa som gör det tydligt vad som händer när reglerna bryts. Det behöver också säkerställas att elever och vårdnadshavare är införstådda med skolans ordningsregler, genom ett förväntansdokument.
Utredaren får ett brett mandat att föreslå större möjligheter till tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar, samt bättre förutsättningar för så kallade akutskolor där elever kan placeras tillfälligt.
Lovskola i tidigare årskurser
Det är i lågstadiet som eleverna ska lära sig de grundläggande kunskaper och färdigheter som de sedan behöver för att fortsätta att utvecklas genom sin skolgång. Därför är det viktigt att alla elever får den undervisningstid de behöver. Regeringen har beslutat om en författningsändring som gör det möjligt för skolor att erbjuda elever i låg- och mellanstadiet undervisning under skolloven. I budgetpropositionen för 2023 utökade regeringen statsbidraget för bland annat lovskola med 100 miljoner kronor.
Skolan och socialtjänsten ska arbeta sida vid sida
För att elever ska klara utbildningens mål behöver de vara i skolan. Det är viktigt att fånga upp elever som har hög frånvaro i tid och sätta in rätt insatser. Regeringen har gjort en satsning på så kallade skolsociala team, där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. I budgetpropositionen för 2023 avsattes 75 miljoner kronor för skolsociala team och regeringen beräknar 250 miljoner kronor under 2024 och 250 miljoner kronor under 2025 för satsningen.
Akutskolor som disciplinär åtgärd
Det förekommer att skolor har mycket stora problem med elever som stör ordningen. I vissa fall kan en elev som en disciplinär åtgärd tillfälligt behöva flyttas utanför den egna skolenheten. Avsikten är att skapa en bättre skolsituation både för den aktuella eleven och för övriga som verkar i skolan, och att ge de andra eleverna på skolan den trygghet och studiero de har rätt till. Samtidigt kan eleven som tillfälligt behöver placeras i en akutskola få en utbildning utifrån sina förutsättningar så att eleven inte själv halkar efter. I budgetpropositionen för 2023 avsattes 50 miljoner kronor för akutskolor och från och med 2024 föreslås 100 miljoner kronor årligen för att fler huvudmän ska kunna inrätta akutskolor.
Säkerheten i skolan utreds
Det är mycket allvarligt när våldsdåd drabbar personer i skolmiljön. För att motverka sådana händelser krävs ett förebyggande arbete som behöver pågå både i skolan och det omgivande samhället. En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. I juni 2023 lämnade utredningen ett delbetänkande som bland annat innehöll förslag om att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska få till uppgift att stödja kommuner, myndigheter och andra aktörer i arbetet att förebygga skolattacker.
Utredaren lämnade ytterligare ett delbetänkande i mars 2024 och lämnade då förslag på olika förebyggande åtgärder, till exempel att skolor ska vara stängda för obehöriga, men även förslag på åtgärder för att stärka beredskapen och kompetensen att hantera våldssituationer. Utredaren lämnade också förslag om hur en skyldighet att polisanmäla brott som begås i eller i anslutning till skolan kan utformas.
Utredaren ska också kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och polis brottsförebyggande syfte och lämna förslag som förbättrar möjligheterna att utbyta information. Det uppdraget ska slutredovisas den 29 september 2024.
Utökad registerkontroll av personal i förskolan och skolan
Den som söker jobb i förskola eller skola ska i dag visa upp ett utdrag ur belastningsregistret där det framgår om personen dömts för sexualbrott, olika barnpornografibrott, mord, dråp, grova former av misshandel, människorov eller grovt rån. Dagens bestämmelser togs fram för över 20 år sedan. Eftersom både samhället och brottsligheten har förändrats behöver lagstiftningen ses över.
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet i att se över möjligheten att utöka den registerkontroll som görs i samband med anställning. Utredaren ska bland annat se över om även exempelvis vapenbrott, narkotikabrott, terroristbrott eller vissa våldsbrott också ska omfattas av registerkontrollen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025.
X