Debattartikel från Utbildningsdepartementet

Komvux ändras för att stärka integration och kompetens

Publicerad

Utbildningsminister Anna Ekström, debattartikel, Dagens Nyheter den 31 januari 2020.

En gymnasieutbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att etablera sig på arbetsmarknaden och flertalet yrkesutbildningar leder raka vägen till jobb. Arbetsgivare runt om i landet har svårt att hitta rätt utbildade personer i de flesta branscher inom såväl välfärd som näringsliv.

Regeringen vill därför att fler som i dag inte har ett jobb och saknar utbildning ska ges möjlighet att skaffa en yrkesutbildning. Utöver den planerade höjningen av det generella bidraget för att stärka kommunernas ekonomi, som regeringen och samarbetspartierna aviserade i förra veckan, gör regeringen därför även en riktad satsning och förbättrar medfinansieringen av yrkesutbildningarna.

Är man nyanländ till Sverige och får stanna ska man snabbt lära sig språket, komma i arbete och bidra till vår gemensamma välfärd. Var och en har ett ansvar att lära sig svenska, göra sig anställningsbar genom utbildning och genom jobb bidra till det svenska samhället. Det har varit ett viktigt mål med regeringens satsning på kunskapslyftet.

Det är också viktigt att skapa bättre förutsättningar för omställning på en arbetsmarknad som förändras till följd av digitalisering, globalisering och den gröna omställningen. Om fler får riktigt bra möjligheter till omställning för att kunna växla yrke eller bransch mitt i livet skapar det nya utvecklingsmöjligheter både för den enskilde och för svensk arbetsmarknad. Den som riskerar arbetslöshet eller ohälsa måste ha möjlighet att ställa om.

Därför inledde regeringen år 2015 arbetet med ett nytt kunskapslyft. I år innebär kunskapslyftet 91 000 fler utbildningsplatser inom universitet och högskola, yrkeshögskola, folkhögskola och kommunal vuxenutbildning. År 2017 infördes en rättighet för alla vuxna att studera inom komvux för att uppnå behörighet till universitet, högskola och yrkeshögskola.

Vi har satsat stora resurser på gymnasial yrkesutbildning inom komvux och skapat kortare sammanhållna utbildningar i form av yrkespaket som kortar steget för inte minst nyanlända att få sitt första jobb. Från årsskiftet är det även möjligt för kommunerna att få ett förhandsbesked om statens finansiering, för att underlätta deras planering. Vi har infört ett studiestartsstöd för dem som har störst behov av utbildning.

I dag tar vi ytterligare steg för att stärka yrkesutbildningarna inom komvux:

1. Nytt mål om kompetensförsörjning. Den kommunala vuxenutbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Det blir nu ett nytt mål för komvux. Förändringen innebär konkret att komvux framöver inte bara ska utgå ifrån individens behov av utbildning, utan också från behoven på arbetsmarknaden.

2. Den som har störst behov av utbildning ska prioriteras. För att möta vuxnas behov av omställning ändras prioriteringsregeln för komvux i skollagen, så att de med störst behov av utbildning prioriteras. I dag prioriteras den med minst utbildning. Detta kommer att göra det lättare för en person som redan har en gymnasieutbildning, men som löper risk för arbetslöshet eller ohälsa, att via komvux växla yrke eller bransch.

Trygghet på dagens arbetsmarknad stavas utbildning. Det kommer också att underlätta för de alltför många som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet men som sedan inte går vidare till högre studier.

3. Ökad statlig finansiering av gymnasial yrkesutbildning inom komvux (yrkesvux). Staten tar nu ett större ekonomiskt ansvar för att gymnasiala yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen ska finnas i hela landet. Kraven på kommunernas finansiering för yrkesvux sänks kraftigt. Enligt tidigare regler har kommunerna finansierat en utbildningsplats för varje statligt finansierad plats de sökt resurser för.

Nu blir villkoren betydligt generösare; av tio utbildningsplatser ska kommunen finansiera tre och staten sju. Syftet är att öka antalet platser inom yrkesvux och förbättra kompetensförsörjningen.

4. Stimulans för att läsa yrkesutbildning och svenska samtidigt. Regeringen vill stimulera till utbildningar där språkstudier vävs in i yrkesutbildningen. Språk- och yrkeslärare ska ges förutsättningar att arbeta tillsammans för att snabba på nyanländas etablering på svensk arbetsmarknad. Den statliga ersättningen till yrkesutbildning som kombineras med sfi eller svenska som andraspråk förstärks med ytterligare 35 000 kronor per plats.

Dagens beslut innehåller också andra viktiga förändringar av regelverket för den kommunala vuxenutbildningen. Betygsskalan förenklas inom sfi, grundläggande komvux och grundläggande komvux som särskild utbildning. Särskild utbildning för vuxna upphör som skolform och kommer i stället att ingå som en del av komvux.Samtidigt byter utbildningen namn till komvux som särskild utbildning.

Kommunerna har även i fortsättningen ett ansvar för att dessa elever får en utbildning de har behov av och förutsättningar för. Komvuxarbete ersätter gymnasiearbetet. Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet i en examen från den kommunala vuxenutbildningen. Så skapar vi mer flexibla regler för examen från komvux. Besluten bygger delvis på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringen har under hösten gjort fler förändringar för att stärka kvaliteten i komvux. Exempelvis ökar lärares tillgång till kompetensutveckling och utvecklingsinsatser genom att vuxenutbildningen inkluderas i de stora nationella skolutvecklingsprogrammen. Universitetskanslersämbetet har också fått i uppdrag att kartlägga och analysera hur ämnes- och yrkeslärarutbildningarna förbereder studenterna för att arbeta med elever inom vuxenutbildningen.

I Sverige ska alla som kan jobba också jobba - då måste vi både ställa krav och ge människor möjligheter till utbildning. Plikt och rätt behöver hänga ihop. Med skarpare lagstiftning och bättre finansiering kan komvux spela en ännu större roll för att stärka kompetensförsörjningen i hela landet, skynda på integrationen och stärka omställningsförmågan. Så bygger vi ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.