Innehållet publicerades under perioden 21 januari 2019 och 8 juli 2021

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Debattartikel från Utbildningsdepartementet

När forskarna tystnar hotas demokratin

Publicerad

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, debattartikel, Upsala Nya Tidning, den 4 mars 2021.

Hot mot forskare är oacceptabelt. Därför föreslår regeringen att den akademiska friheten stärks, skriver Matilda Ernkrans.

Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning ska kunna involvera kontroversiella frågor och oväntade resultat. Forskare ska också kunna delta i det offentliga samtalet och debatten, det är grundläggande för demokratin. Tyvärr kan vi se att forskare som bidragit genom att sprida kunskap om covid-19 eller delta i den allmänna debatten om pandemin drabbats av hot och hat. Nyligen har en forskare valt att sluta forska om covid-19 efter detta, och även andra forskare har berättat om grova hot och påhopp.

Det är oacceptabelt att forskare tvingas sluta att forska kring ett ämne på grund av hot och hat. Dessutom i ett läge när vi behöver mer kunskap om covid-19 för att kunna rädda liv och hejda pandemin. Det återstår fortfarande mycket att hantera i denna pandemi där fakta och vetenskap är viktigt. Vi behöver forskare som deltar i att sprida kunskap om pandemin och vi behöver fakta för att bemöta organiserat vaccinmotstånd och andra typer av desinformation.

Akademisk frihet är i längden en viktig grund för ett demokratiskt och starkt samhälle. Den säkrar rätten att ta fram och sprida ny kunskap i ett samhälle. Men friheten behöver skyddas och försvaras. Vi ser flera exempel i världen där universitets och högskolors roll som självständig och kritisk kraft i samhället och forskarens rätt att fritt söka och sprida kunskap hotas. Vi ser hur högerextrema krafter attackerat forskning om vissa ämnen som ett sätt att påverka utvecklingen i landet. Extrema rörelser förnekar fakta om vår historia och om hur vi ska hantera stora utmaningar, som till exempel klimathotet. Detta hotar yttrandefriheten, samhällsutvecklingen och i längden hela demokratin. Den utvecklingen behöver Sverige vara en motpol till.

Debattklimatet har också både Sverige och i omvärlden blivit hårdare. Personer som deltar i det offentliga samtalet och som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hat, hot och trakasserier. Det gäller också forskare. Den allt snabbare spridningen av olika former av desinformation och propaganda i exempelvis sociala medier ökar problematiken. Samtidigt skapar utvecklingen också nya möjligheter att kunna ta del av oberoende och vetenskapligt grundad kunskap. Detta är särskilt tydligt nu när forskningsbaserad kunskap om pandemin och vacciner behöver nå ut brett i samhället.

Förra året i mars bjöd jag in till möte om dessa frågor, eftersom en akademi utan hot och hat är en prioriterad fråga för mig och regeringen. Mötet skedde då mot bakgrund av att bland annat forskare inom jämställdhetsområdet blivit trakasserade, ett område som vi vet ofta blir angripet av högerextrema krafter. Efter mötet har en lagändring tagits fram som regeringen nu lagt på riksdagens bord.

Regeringen föreslår att vi i högskolelagen bör slå fast att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Detta för att markera vikten av det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen. Det tydliggörs också att universitet och högskolor ska präglas av ett öppet samtalsklimat. Lagändringen är en stark signal om att utbildning och forskning ska fredas. Att det finns möjligheter att fritt söka och sprida kunskap och för forskare att kunna granska det som sker i samhället är viktigt för hela samhället och demokratin.

Ett stort ansvar vilar på universitet och högskolor att främja och värna den akademiska friheten. Lärosätenas ledningar har ett tydligt arbetsmiljöansvar och ansvar för att motverka hat, hot, våld och trakasserier inom sektorn. Det är ett viktigt ansvar att ta, och det är också viktigt att enskilda forskare tar kontakt med arbetsgivaren och får rätt stöd samt att polisanmälningar görs.

Därtill har även forskarna själva ett stort ansvar. De ska följa god forskningssed och tala sanning, men det krävs också etik och ansvar i kommunikationen om forskningen. Det behövs ett öppet samtalsklimat inom akademin där olika idéer och perspektiv kan brytas mot varandra och även kontroversiella resultat lyftas fram.

Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap kan aldrig tas för given. Det har den senaste tidens utveckling visat med all tydlighet. Jag tänker fortsätta arbetet för att skydda de här värdena och vårt demokratiska samhälle.

Matilda Ernkrans,

minister (S) för högre utbildning och forskning

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.