Östliga partnerskapet

Östliga partnerskapet är en del av EU:s grannskapspolitik (ENP) och spelar en central roll i att fördjupa EU:s relationer med sex länder i Östeuropa och Södra Kaukasus. Partnerskapets mål och principer har fastslagits och bekräftats vid fem toppmöten, det senaste i Bryssel 2017.

Foto: EaP

Med Sverige och Polen som initiativtagare etablerades partnerskapet vid toppmötet i Prag 2009. Syftet var i första hand att stärka partnerländernas politiska associering och ekonomiska integration med EU. Detta skulle ske bland annat genom unikt breda associeringsavtal, som inkluderade fördjupade frihandelsområden, genom fördjupat samarbete inom olika sakområden och mål om viseringsfrihet. Efterföljande toppmöten har ytterligare fördjupat och breddat samarbetet.

Samarbete med sex länder

De partnerländer som samarbetar med EU inom ramen för det Östliga Partnerskapet är:

  • Armenien
  • Azerbajdzjan
  • Georgien
  • Moldavien
  • Ukraina
  • Vitryssland

Östliga partnerskapet har inneburit en tydlig höjning av ambitionsnivån i EU:s relationer med partnerländerna. Längst har utvecklingen gått i Georgien, Moldavien och Ukraina, vilka har slutit associeringsavtal med EU. För medborgare från dessa tre länder gäller också viseringsfrihet till Schengenområdet, sedan länderna genomfört en rad viktiga reformer på området. Samarbetet har på olika sätt utvecklats även med Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland.

Östliga Partnerskapet

Samarbete på två nivåer

Huvudfokus inom partnerskapet ligger på varje partnerlands bilaterala relation med EU. Därutöver har ett multilateralt samarbete etablerats, i syfte att stödja de bilaterala relationerna och skapa förutsättningar för samarbete mellan länderna. Det multilaterala samarbetet sker genom toppmöten vartannat år, årliga utrikesministermöten samt möten, seminarier och workshops på expertnivå. Samarbete sker också mellan Europaparlamentet och parlamenten i fem av länderna genom EURONEST, mellan regionala och lokala myndigheter samt civilsamhället.

Det multilaterala samarbetet är uppdelat i fyra plattformar, där varje plattform representerar ett för partnerskapet prioriterat politiskt huvudområde. Plattformarna består i sin tur av vardera tre paneler som fokuserar på mer specifika ämnesområden.

Östliga partnerskapets struktur

Målsättningar

Vid toppmötet i Bryssel 2017 antogs 20 målsättningar (20 deliverables for 2020) som är indelade i fyra områden, som står i samklang med de fyra plattformarna. Till detta lades tre tvärsektoriella prioriteringar: civilsamhället, jämställdhet och icke-diskriminering samt strategisk kommunikation och oberoende media. Dessa prioriteringar ska genomsyra alla arbetsområden partnerskapet. Östliga partnerskapets 20 målsättningar har även kopplats till FN:s globala mål i Agenda 2030.

De 20 målsättningarna för 2020 som fastslogs vid Östliga partnerskapets toppmöte i Bryssel 2017

EU:s grannskapspolitik

Östliga partnerskapet är en del av EU:s grannskapspolitik ENP (European Neighbourhood Policy). Genomförandet av partnerskapet stöds på EU-nivå främst genom grannskapsinstrumentet ENI (European Neighbourhood Instrument). Instrumentet omfattar hela ENP och omfattar 15,4 miljarder EUR för perioden 2014–2020. I enskilda fall har EU även gett partnerländer makrofinansiellt och humanitärt bistånd bland annat.

Sverige har kopplat det bilaterala biståndet till målsättningarna inom partnerskapet, inom ramen för en sjuårig strategi för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet, där totalt 4,2 miljarder SEK avsatts för partnerländerna i Östeuropa.

EaP@10

2019 firar Östliga partnerskapet tio år. Jubileumsåret är ett tillfälle att blicka tillbaka på allt som åstadkommits under de första tio åren av partnerskapets existens, och på Sveriges bidrag i detta arbete, och samtidigt se framåt – vad skulle nästa viktiga steg kunna vara. Firandet kommer att bestå av olika evenemang i de sex partnerländerna, i Bryssel och i EU:s medlemsstater, däribland Sverige.