Pressmeddelande från Socialdepartementet

Regeringen föreslår åtgärder för ett starkare samhälle för alla

Publicerad

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 flera satsningar för att stärka tryggheten för de personer som har störst behov av samhällets stöd i vardagen. Regeringen föreslår höjd garantinivå samt höjt bostadstillägg i sjukersättningen och aktivitetsersättningen. Underhållsstödet för ensamstående föräldrar till barn som är 7 till 10 år föreslås höjas. Även åtgärder för stärkt rätt till assistans föreslås i budgeten för 2022.

Stärkt ekonomi för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen anser att den ekonomiska tryggheten för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning behöver stärkas. Det är en grupp som halkat efter ekonomiskt och som många gånger lever med knappa ekonomiska marginaler.

Regeringen föreslår därför höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen från och med den 1 januari 2022. Den som har hel garantiersättning och har fyllt 30 år får idag 10 036 kronor före skatt i månaden i sjukersättning. Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Garantinivån höjs med 0,25 prisbasbelopp. Utgifterna för statens budget beräknas öka med drygt 1,5 miljarder kronor per år.

Regeringen föreslår också höjt bostadstillägg för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Många personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning har fått höjda boendekostnader som bostadstillägget inte har anpassats till. Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende. Därmed blir bostadskostnadstaket i bostadstillägget detsamma för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som för pensionärer. Utgifterna för statens budget beräknas öka med 550 miljoner kronor på helårsbasis.

Höjt underhållstöd för barn 7–10 år

Underhållsstödsbeloppen är fastställda i lag och är inte knutna till prisutvecklingen i samhället. Dagens underhållsstöd till barn 7–10 år täcker inte fullt ut hälften av normalkostnaden för barn i den åldersgruppen efter att hänsyn har tagits till barnbidrag. För att stärka inkomsten för ensamstående föräldrar föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 att det belopp som lämnas i fullt underhållsstöd till barn som är 7–10 år höjs med 150 kronor per månad. Det innebär att underhållsstödet uppgår till samma belopp som för barn i åldersgruppen 11–14 år, dvs. 1 823 kronor per månad. En höjning av underhållsstödet kommer särskilt ensamstående kvinnor med barn till del.

Det föreslås vidare att den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp ska omprövas när ett högre underhållsstöd ska lämnas till ett barn med anledning av att barnet har fyllt 7 år i stället för 11 år.

Det högre beloppet kommer att betalas ut för första gången i juli och avser underhållsstöd för augusti månad. Höjningen beräknas kosta 35 miljoner kronor år 2022, därefter 70 miljoner kronor årligen.

Stärkt rätt till assistans 

De senaste åren har det skett en utveckling i rättspraxis som lett till att vissa personer inte får assistans trots att de omfattas av lagen och till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar har mycket omfattande stödbehov. Den här utvecklingen har skett utan inblandning av riksdag eller regering.

Regeringen avser nu att ta fram förslag där rätten till assistans för det som tidigare kallats tillsyn ska stärkas. Fler barn ska också få rätt till personlig assistans genom att det så kallade föräldraansvaret smalnas av och görs mer rättssäkert. Därutöver ska patientsäkerheten vid sjukvårdande insatser säkras.

Reformerna kommer att bygga på de förslag som lämnades i betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser. Enligt utredningens beräkningar kommer ytterligare cirka 2000 personer, varav ungefär 800 barn, få rätt till assistans till följd av dessa reformer. Genom att förslagen i utredningen nu genomförs så återupprättas intentionerna med LSS-lagstiftningen.

Utredningen föreslår att reformerna ska träda ikraft 2023. Kostnaderna har beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt. Försäkringskassan föreslås få utökade medel för att hantera det ökade antalet ärenden. Regeringens avsikt är att genomföra reformerna i linje med utredningens förslag.

Försäkringskassan kommer att få ett höjt förvaltningsanslag med 18,8 miljoner 2023 och 86 miljoner när reformerna fått fullt genomslag för att hantera det ökade antalet ärenden.

Uppdrag att utreda frågan om Nationellt kompetenscentrum för kunskap om intellektuell funktionsnedsättning och autism

Socialstyrelsen bedömer i rapporten om Kompetens i LSS-boenden (2021) att det i verksamheterna finns ett behov av att stärka kompetensen om intellektuell funktionsnedsättning och autism. Regeringen avser därför att återkomma med ett myndighetsuppdrag för att utreda förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum och hur det i så fall kan organiseras.

Ökade medel till Försäkringskassan för införande av nya bestämmelser inom sjukförsäkringen

Försäkringskassan kommer att få ökade resurser för att hantera förstärkningar inom sjukförsäkringens områden, bland annat för administrativa kostnader som beräknas öka till följd av förslagen. Därför föreslår regeringen att Försäkringskassan tillförs 45 miljoner kronor 2022. Från och med 2023 beräknas anslaget öka med 9 miljoner kronor för detta ändamål.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta växeln på 08-405 10 00 eller mejla Socialdepartementets registrator.

Presskontakt

Hanna Kretz
Pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-064 96 04
e-post till Hanna Kretz
Elin Aarflot
Pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-274 23 53
e-post till Elin Aarflot