Det straffrättsliga skyddet ska stärkas för journalister och vissa andra samhällsnyttiga yrkesgrupper

Publicerad

Det är oacceptabelt att den som bedriver nyhets­förmedling eller utövar en annan samhälls­nyttig funktion utsätts för våld, hot eller trakas­serier. I förlängningen innebär sådana brott ett angrepp mot demokratin och samhället. Regeringen vill därför stärka det straff­rättsliga skyddet för dessa yrkes­grupper, genom en proposition som överlämnats till riksdagen i dag.

– Eftersom till exempel journalister, socialsekreterare och lärare har en särskilt viktig funktion i samhället blir ett angrepp mot dem också i förlängningen ett angrepp mot vår demokrati och vårt fria och öppna samhälle. Det är därför viktigt att vi i lagstiftningen markerar hur allvarligt vi ser på den här typen av brott. Det gör vi nu, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

I propositionen föreslår regeringen att det ska införas en ny straff­skärpnings­grund. Den innebär att det vid bedöm­ningen av straff­värdet för ett brott ska ses som för­svårande att det begåtts mot en person på grund av att han eller hon, eller någon närstående, yrkes­mässigt bedrivit nyhets­förmedling eller annan journalistik.

Regeringen föreslår också att utövare av vissa samhälls­nyttiga funktioner ska få mot­svarande förstärkta straff­rättsliga skydd som till exempel poliser har i dag genom straff­bestäm­melserna om våld eller hot samt förgripelse mot tjänste­man. Det handlar om hälso- och sjukvårds­personal, social­tjänst­personal, räddnings­tjänst­personal och utbildnings­personal inom skol­väsendet och högskolan.

– Medarbetare i socialtjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädda för hot eller våld. Med den här skärpningen ger vi medarbetarna bättre möjligheter att fokusera på sitt arbete med att stödja och skydda barn, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan ska inte behöva stå ut med hat och hot. De har kontakter med många människor och det är kontakter som de inte kan välja bort utan är centrala delar i yrket. Det innebär att hot och våld aldrig helt kan förebyggas genom arbetsmiljömässiga åtgärder. Därför är det motiverat med ett stärkt straffrättsligt skydd för denna grupp, säger utbildningsminister Mats Persson.

Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga och uppsåtliga brott mot tystnads­plikt ska skärpas. Sådana brott kan få allvarliga konse­kvenser för både enskilda personer och myndig­heters verksamhet. I propositionen föreslås att maximi­straffet för brott mot tystnads­plikt ska höjas och att det införs ett grovt brott mot tystnads­plikt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023.

Propositionen bygger på en överens­kommelse mellan Sverige­demokraterna, Moderaterna, Krist­demokraterna och Liberalerna.

Presskontakt

Caroline Opsahl
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 15 42
e-post till Caroline Opsahl
Erica Wide
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Mobil 076-149 67 87
e-post till Erica Wide
Olivia Nensén
Pressekreterare hos socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall
Telefon (växel) 08-405 10 00
Agnes Eklund
Pressekreterare hos utbildningsminister Mats Persson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-142 63 78
e-post till Agnes Eklund