Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i CAR

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Centralafrikanska republiken (CAR) samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• CAR - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2015-2016 (pdf 260 kB)

Situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer i Centralafrikanska republiken (CAR) är allvarlig på en rad områden. Situationen i landet präglas fortfarande av de omfattande oroligheter som utbröt 2013 då väpnade grupper tog makten i landet genom våld. Konflikten fick snart en religiös överton och ledde till att en femtedel av befolkningen drevs på flykt, såväl internt i landet som till omgivande länder. Stridigheter mellan de beväpnade grupperna pågår fortfarande och leder till omfattande övergrepp på civilbefolkningen. Avsaknaden av ett fungerande rättsväsende medför en utbredd straffrihet. Genomförandet av demokratiska val har i viss mån stärkt de demokratiska institutionerna.

CAR är ett av världens fattigaste länder. Den humanitära situationen är en av de allvarligaste i världen. Runt hälften av landets invånare är i behov av humanitär hjälp. Situationen förvärras av världens högsta antal attacker mot humanitära aktörer.

Staten saknar i praktiken kontroll över landet, med undantag för vissa delar av huvudstaden Bangui. FN-insatsen i CAR (MINUSCA) garanterar säkerheten i huvudstaden och på vissa delar av landsbygden. Grundläggande samhällsinstitutioner, som militär, polis och ett fungerande rättssystem, liksom skol- och sjukvårdsväsende, saknas i stort sett helt utanför huvudstaden.

Inom rättssektorn finns en rad problem som undergräver landets långsiktiga utveckling, såsom undermåliga fängelseförhållanden, godtyckliga frihetsberövanden och långa häktningstider. Diskriminering och förtryck av kvinnor är utbrett, vilket tar sig uttryck inte minst i ett omfattande sexuellt och könsbaserat våld. Diskrimineringen av religiösa grupper är utbredd, liksom av urfolk, HBTQ-personer och etniska minoriteter. Korruptionen är genomgripande och påverkar alla samhällssektorer. Utomrättsliga avrättningar, tortyr och grymma, omänskliga eller förnedrande straff samt tvångsarbete och barnarbete är vanligt förekommande.

Staten förmår endast i mycket begränsad utsträckning uppfylla sina skyldigheter när det gäller att skydda medborgare från våld och osäkerhet. Brott mot internationell rätt, inklusive krigsbrott och brott mot mänskligheten, har begåtts och begås alltjämt av alla parter i konflikten. Både de väpnade grupperna och statliga aktörer har gjort sig skyldiga till grova övergrepp, inklusive utomrättsliga avrättningar. Likaså har de fredsbevarande trupperna i landet anklagats för övergrepp, såsom våldtäkter – inklusive mot barn – liksom våld och utomrättsliga avrättningar.

Spänningarna mellan de muslimska och kristna delarna av befolkningen har ökat. Det har ofta krävts betydande våldsanvändning från de fredsbevarande trupperna för att stoppa övergrepp och stridigheter mellan grupperna. Omfattande stridigheter har bland annat förekommit i de centrala delarna av landet, med stora flyktingströmmar och övergrepp som följd.

I allmänhet tillåts öppen debatt, opposition och kritik mot regeringen och vissa av de medborgerliga och politiska rättigheterna, främst yttrandefriheten, respekteras överlag.

Den nya regeringen har höga ambitioner vad gäller att förbättra CAR:s lagstiftning och uppfylla landets internationella åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter. Under hösten 2016 ratificerades sex konventioner och tillhörande protokoll, bland annat konventionen mot tortyr. Kapaciteten att genomföra reformer för att uppfylla konventionskraven är dock ytterst begränsad.