Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Israel

Publicerad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Israel samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Denna rapport behandlar situationen för de mänskliga rättigheterna i staten Israel inom 1967 års gränser och det ockuperade syriska Golan. Israeliska myndigheters respekt för de mänskliga rättigheterna i det ockuperade Palestina behandlas i rapporten Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Palestina 2019.

Israelisk lagstiftning innehåller ett gott skydd för de mänskliga rättigheterna men tydliga brister finns, särskilt vad gäller minoriteters rättigheter. Respekten för de mänskliga rättigheterna i Israel påverkas av ockupationen av Palestina och konflikterna med grannländerna. Undantagstillstånd deklarerades 1948 och råder än idag, vilket enligt israelisk rätt ger regeringen särskilda befogenheter. Ockupationen och perioder med upptrappat våld medför brister i respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive i Palestina. Raketattacker från Gaza mot civila mål i Israel strider mot den humanitära rätten.

Staten Israel är uppbyggd enligt rättsstatliga principer. I internationella mätningar placerar sig Israel högt vad gäller god samhällsstyrning samt lag och ordning, även om det finns brister, exempelvis vad gäller korruption. Rättsväsendet agerar självständigt i förhållande till den verkställande och lagstiftande makten.

Israel är en demokrati med ett valsystem som garanterar fria val. Politiskt deltagande och samhälleligt engagemang är generellt högt. Vissa grupper, såsom kvinnor och minoriteter, är i praktiken underrepresenterade.

Israel har ett aktivt civilsamhälle. Människorättsorganisationer upplever en fortsatt urholkning av det demokratiska utrymmet och ett alltmer polariserat samhällsklimat, särskilt i frågor som rör ockupationen.

Frihetsberövanden utan rättegång i form av så kallat administrativt förvar förekommer. Enligt människorättsorganisationer förekommer kränkningar av förbudet mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, särskilt av palestinier. Endast ett fåtal av dessa anmälningar leder till utredning och lagföring. Religionsfriheten är fastslagen i Israels självständighetsförklaring, men den ortodoxa judendomen intar i praktiken en särställning. Yttrande-, press- och informationsfrihet garanteras i lag. Medieklimatet är pluralistiskt och livligt, men utmaningar finns; bland annat har civilsamhälles-organisationer kritiserat det man ser som tendenser mot politisk inblandning i mediemarknaden.

Israel håller en i många fall god standard på utbildningsområdet och majoriteten av den israeliska befolkningen har god tillgång till hälso- och sjukvård. Levnadsstandarden är hög. Inkomstklyftorna är dock stora och det finns väsentliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller rätten till arbete, hälsa, utbildning och levnadsstandard. Kvinnor har en förhållandevis stark ställning, men är underrepresenterade i det offentliga livet, har lägre löner och utsätts för diskriminering på det familjerättsliga området.

Människorättsorganisationer uttrycker oro för ökande segregering mellan män och kvinnor på offentliga platser. Hbtq-personers rättigheter har stärkts och i de större städerna råder generellt öppenhet mot hbtq-personer. Den största minoriteten utgörs av de arabiska medborgarna i Israel, varav många identifierar sig som palestinier. De arabiska medborgarna inkluderar gruppen beduiner (i rapporten benämns de arabiska medborgarna som arabiska israeler). Lagstiftning som antagits de senaste åren har inneburit försämringar av minoriteters rättigheter. De arabiska israelerna, särskilt beduiner, har generellt sett sämre levnadsförhållanden och rättigheter. Israel har ratificerat FN:s flyktingkonvention men har kritiserats för sin asylpolitik.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.