Skatt och tull

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll undertecknat den 22 maj 2023 om ändring i avtalet den 27 november 1990 mellan Sverige och Frankrike för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet.

I propositionen föreslås ändringar i inkomstskattelagens regler om verksamhetsavyttring.

Rapporten beskriver hur offentligfinansiella effekter till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas och redovisas. Syftet med rapporten är att öppet redovisa de metoder som tillämpas vid beräkningarna och skapa förutsättningar för konsistenta och konsekventa beräkningar över tid.

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Nya regler om hållbarhetsredovisning (SOU 2023:35).

För att komma åt den grova organiserade brottsligheten måste vi knäcka gängens ekonomi. En korrekt folkbokföring är en nyckel i att minska fusket i välfärdssystemen. Regeringen har därför beslutat att en utredning ska se över hur Skatteverkets brottsbekämpning och folkbokföring kan förbättras.

En särskild utredare ska göra en översyn av straffbestämmelserna i folkbokföringslagen och bl.a. lämna förslag på hur ett utvidgat straffansvar bör utformas.

Promemorian innehåller ett förslag till förordning om ändring i förordningen om skatt på energi.

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat promemorian Genomförande av beslut om nytt märkämne för bränslen – Ändrat färgkrav.

I propositionen föreslås vissa lagtekniska justeringar av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) och av den generella nedsättningen av egenavgifterna.

I propositionen föreslås att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades till att i stället gälla under högst sju år.

I propositionen föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 11,04 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa (Business in Europe: Framework för income taxation, BEFIT)

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat kommissionens förslag till rådets direktiv om att inrätta ett system där hemviststatens skatteregler tillämpas för mikro-, små och medelstora företag, och ändring av Direktiv 2011/16/EU

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om Internprissättning.

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat SOU 2023:49 Skyddet för EU:s finansiella intressen. Ändringar och kompletteringar i svensk rätt.

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat SOU 2023:47 En utvecklad arbetsgivardeklaration – åtgärder för mot missbruk av välfärdssystemen.

En av regeringens prioriteringar är att skapa goda villkor för företagande i Sverige. I höstbudgeten går regeringen därför fram med ett förslag om att färre småföretag ska behöva redovisa moms genom att höja omsättningsgränsen för mervärdesskatt från 80 000 kronor till 120 000 kronor.

Finansminister Elisabeth Svantesson, arbetsmarknads- och integrations­minister Johan Pehrson, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt och civilminister Erik Slottner, debattartikel, Svenska Dagbladet, den 14 september 2023.

Att bekämpa och förhindra miljöförstöring är en central fråga för regeringen. Regeringen verkar samtidigt för att politiken ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Regeringen föreslår i budgeten att skatten på plastbärkassar avskaffas eftersom den inte bedöms vara nödvändig för sitt syfte.

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet till 57 300 kronor för år 2024. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipensionen, omvårdnadsbidraget samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs, då de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.