Belarus

Det rådande politiska läget i Belarus präglas av omfattande repression.

I augusti 2020 hölls ett presidentval i Belarus, som Sverige, EU och majoriteten av andra länder konstaterade hade skett under icke-demokratiska former. EU anser att valet varken var fritt eller rättvist Den belarusiska statsmakten har svarade våldsamt på de demonstrationer, strejker och kritik mot valfusket och regimens långvariga repressiva styre som följde på valet. Folkomröstningen om ändringar i Belarus författning den 27 februari 2022 skedde i total frånvaro av demokratiska principer. Kränkningarna mot civilsamhälle, opposition, media och den egna befolkningen i stort är mycket allvarliga. Antalet politiska fångar i landet har ökat kraftigt sedan valet och överstiger i nuläget 1 400.

EU:s bilaterala relation till Belarus är mycket begränsade , mot bakgrund av läget för mänskliga rättigheter. Belarus deltog tidigare i EU:s Östliga partnerskap, men valde att avbryta sitt deltagande i juli 2021. Östliga partnerskapet syftar bland annat till att stödja reformprocesser i landet, inklusive demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. Representanter för de belarusiska civilsamhället deltar dock fortfarande.

I maj 2021 presenterade EU en övergripande plan för ekonomiskt stöd till Belarus vid en framtida demokratisk övergång. Planen på upp till tre miljarder euro syftar till att hjälpa Belarus att stabilisera sin ekonomi, reformera institutioner för att göra de mer demokratiska och bidra till att öka ekonomins motståndskraft, tillväxtpotential samt skapa flera arbetstillfällen.

EU:s och Sveriges politik gentemot Belarus har sin grund i ett tydligt ställningstagande för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet. Sedan oktober 2020 har EU successivt infört ytterligare restriktiva åtgärder mot Belarus till följd av de belarusiska myndigheternas användning av våld mot fredliga demonstranter, hot, godtyckliga gripanden och kvarhållanden efter presidentvalet i augusti 2020.

Belarus har på olika sätt understött Rysslands aggression mot Ukraina sedan februari 2022 och har EU infört ytterligare omfattande sanktioner mot Belarus som inbegriper flera ekonomiska områden. Att upplåta sitt territorium för ett angrepp mot annat land, såsom Belarus har gjort, är i sig självt en aggressionshandling.

Sverige har ett långsiktiga engagemang för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Belarus. Sveriges reformsamarbete med Belarus styrs av en regionstrategi för reformsamarbete med Östeuropa för perioden 2021–2027. Det långsiktiga stödet till Belarus sker utan samarbete med statliga aktörer och inriktas sig i stället på aktörer som bedöms ha viljan och förutsättningarna att bidra till en demokratisk utveckling, öppenhet och stärkt respekt för de mänskliga rättigheterna.

Handeln mellan Sverige och Belarus har fluktuerat de senaste åren. Den svenska exporten till Belarus uppgick till cirka 1 miljard SEK 2021, medan importen låg omkring 375 miljoner SEK 2021. Den svenska exporten utgörs främst av verkstadsprodukter såsom maskiner och apparater samt produkter av kemiska och närstående industrier. De vanligaste importvarorna från Belarus är gödselmedel, möbler och sängtillbehör. Det finns ett tjugotal svenska företag som är verksamma i landet, däribland ABB, Lindab och Sandvik (Uppgifterna har uppdaterats till och med den 4 april 2022).

Det bilaterala besöksutbytet har varit begränsat sedan man upprättade diplomatiska förbindelser 1992. Utrikesminister Ann Linde var den första svenska utrikesministern sedan 1992 att besöka Minsk i november 2019.

Sverige har en ambassad i Minsk och sedan september 2022 är Eva Sundqvist Chargé d'affaires i landet. Belarus har en ambassad i Stockholm och nuvarande ambassadör är Dmitry Mirontjik.