Belarus

Det rådande politiska läget i Belarus präglas av omfattande repression. Belarus har även gett stöd till Rysslands aggression mot Ukraina. EU:s och Sveriges politik gentemot Belarus har sin grund i ett tydligt ställningstagande för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet.

I augusti 2020 hölls ett presidentval i Belarus som Sverige, EU och flera andra länder konstaterade hade skett under icke-demokratiska former. EU anser att valet varken var fritt eller rättvist. Den belarusiska statsmakten svarade våldsamt på de demonstrationer, strejker och kritiska yttranden mot valfusket och regimens långvariga repressiva styre som följde på valet. Sedan 2020 har repressionen och förtrycket tilltagit ytterligare. Folkomröstningen om ändringar i Belarus författning den 27 februari 2022 skedde i total frånvaro av demokratiska principer. EU anser att de parlaments- och lokalval som hölls i Belarus i februari 2024 varken var fria eller rättvisa. FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Belarus har rapporterat om systematisk förföljelse av alla former och oberoende sammanslutningar och åsiktsyttringar. Kränkningarna mot civilsamhälle, opposition, media och den egna befolkningen i stort är mycket allvarliga. Antalet politiska fångar i landet överstiger enligt människorättsorganisationen Vjasna i nuläget 1 400.

EU:s bilaterala relation till Belarus är mycket begränsad mot bakgrund av läget för mänskliga rättigheter. Belarus deltog tidigare i EU:s Östliga partnerskap, men valde att suspendera sitt deltagande i juli 2021. Östliga partnerskapet syftar bland annat till att stödja reformprocesser i partnerländerna, inklusive demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. Representanter för de belarusiska civilsamhället deltar dock fortfarande i arbetet inom partnerskapet. I november 2023 tillkännagav utrikesminister Tobias Billström att han bett Sveriges ambassadör för det Östliga partnerskapet, Christina Johannesson, att agera som regeringens representant gentemot de belarusiska demokratiska krafterna i exil.

I maj 2021 presenterade EU en övergripande plan för ekonomiskt stöd till Belarus vid en framtida demokratisk övergång. Planen på upp till tre miljarder euro syftar till att hjälpa Belarus att stabilisera sin ekonomi, reformera institutioner för att göra dem mer demokratiska och bidra till att öka ekonomins motståndskraft, tillväxtpotential samt skapa arbetstillfällen. I februari 2024 antog EU rådsslutsatser som konstaterade att ett framtida demokratiskt Belarus har en plats i den europeiska familjen. 

Sedan oktober 2020 har EU successivt infört ytterligare restriktiva åtgärder mot Belarus till följd av de belarusiska myndigheternas användning av våld mot fredliga demonstranter, hot, godtyckliga gripanden och kvarhållanden efter presidentvalet i augusti 2020.

Belarus har på olika sätt understött Rysslands aggression mot Ukraina sedan februari 2022, och EU har infört ytterligare omfattande sanktioner mot Belarus som inbegriper flera ekonomiska områden. Att upplåta sitt territorium för ett angrepp mot annat land, såsom Belarus har gjort, är i sig självt en aggressionshandling.

Sverige har ett långsiktigt engagemang för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Belarus. Sveriges reformsamarbete med Belarus styrs av en regionstrategi för reformsamarbete med Östeuropa för perioden 2021–2027. Det långsiktiga stödet till Belarus sker utan samarbete med statliga aktörer och inriktas i stället på aktörer som bedöms ha förutsättningar att bidra till en demokratisk utveckling, öppenhet och stärkt respekt för de mänskliga rättigheterna.

Det bilaterala besöksutbytet har varit begränsat sedan upprättandet av diplomatiska förbindelser 1992. Dåvarande utrikesminister Ann Linde var den första svenska utrikesministern sedan 1992 att besöka Minsk i november 2019.

Sverige har en ambassad i Minsk, och sedan september 2022 är Eva Sundqvist chargé d'affaires. Belarus har en ambassad i Stockholm, där chargé d’affaires är Yaraslau Martsinkevich.