Könsdysfori - frågor och svar

Publicerad

Under förra mandatperioden tog regeringen flera initiativ för att få en modern lagstiftning för ändrad könstillhörighet på plats. I augusti 2018 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets synpunkter på förslag till ny lagstiftning som skulle ersätta den nuvarande lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lagrådet avstyrkte förslaget. Socialdepartementet fortsätter arbetet med frågan. Här samlar vi frågor och svar i ämnet.

Vad innebär könsdysfori?

Könsdysfori innebär ett psykiskt lidande som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön personen tilldelats vid födseln. För personer med könsdysfori kan könsbekräftande medicinsk vård och behandling ges för att anpassa kroppen till könsidentiteten.

Enligt en sammanställning av Socialstyrelsens patientregister har diagnosen könsdysfori ökat under perioden 1998-2015. År 2005 fick cirka 1 av 100 000 personer diagnosen för första gången, år 2015 var det ungefär 8 av 100 000. Under 2016 sökte ca 1200 personer vård för utredning av könsdysfori i landet. Könsbekräftande medicinsk behandling vid könsdysfori har i ett flertal utländska och svenska studier visat sig reducera könsdysfori och förbättra psykisk hälsa. Antalet personer som ångrade sig var i Sverige mellan åren 1960-2010 femton individer.

Hur går utredning av könsdysfori till?

Det finns sex utredningsteam i landet varav några även tar emot personer från 16 år. Den diagnostiska utredningen görs av psykiater, psykolog och socionom. Huvudsyfte med utredningen är att kartlägga könsdysforin genom att ta reda på hur könsidentiteten har upplevts och tagit sig uttryck under livet, hur mycket kroppsligt könsrelaterat lidande personen har och vilken behandling som hen upplever sig behöva.

Utredningen utmynnar i en rekommendation vad gäller möjligheten att genomföra könsbekräftande medicinsk behandling. I samråd med patienten remitterar och koordinerar utredningsteamet den fortsatta behandlingen. Utredning och behandling följer riktlinjerna i Socialstyrelsens Kunskapsstöd ”God vård av vuxna med könsdysfori” och ”God vård av barn och ungdomar med könsdysfori” från 2015 och sker inom offentligt finansierad sjukvård.

Vad vill regeringen åstadkomma i frågan?

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En jämlik vård innebär att alla ska erbjudas vård utifrån behov, på lika villkor och med ett gott bemötande, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, bostadsort, utbildning och ekonomi. Personer som har könsdysfori har rätt att få god vård av hög kvalitet. 

Vad gör regeringen nu?

Lagrådet avstyrkte regeringens förslag från 2018 och framförde allvarlig kritik bland annat avseende förslaget till lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen samt förslaget till lag om ändring i föräldrabalken. Inom Socialdepartementet har ett arbete påbörjats med att genomföra de analyser som föranleds av Lagrådets synpunkter. Regeringen har också mottagit en skrivelse från Statens Medicinsk-Etiska Råd (SMER), vilket har lett till ytterligare åtgärder.

Regeringen har initierat ett antal uppdrag till statliga myndigheter:

  • Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att analysera och bedöma om den föreslagna åldersgränsen på 15 år för att, i de fall det finns synnerliga skäl, få genomgå ett kirurgiskt ingrepp i könsorganen är lämplig eller om en annan åldersgräns bör gälla.
    Socialstyrelsen får i uppdrag att uppdatera myndighetens kunskapsstöd ”God vård av barn och ungdomar med könsdysfori”  och i det arbetet ta tillvara de erfarenheter som vårdsökande och närstående har av vård, utredning och uppföljning.
  • Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga förskrivningen av pubertetshämmande och könskonträra läkemedel hos personer med könsdysfori. Syftet är att öka kunskapen om läkemedelsbehandling av könsdysfori.
  • Statens beredning för medicinsk och social utredning (SBU) har fått i uppdrag att genomföra en systematisk kunskapsöversikt över det vetenskapliga underlaget för utredning av diagnos och behandling av barn och unga med könsdysfori och vad som är känt om långtidseffekter på fysisk och psykisk hälsa avseende vård och behandling. I uppdraget ingick att samla den kunskap som finns om orsakerna till den ökningen av antalet barn och unga som i höginkomstländer vänder sig till vården för utredning av könsdysfori. Uppdraget genomfördes i samarbete med Socialstyrelsen och deras rapport finns att läsa här:

    Rapport från SBU - Könsdysfori hos barn och unga

Hur fortsätter regeringens arbete kring det kön som framgår av folkbokföringen?

Socialdepartementet fortsätter med lagstiftningsarbetet om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen. Arbetet innebär att analysera och beakta de synpunkter som Lagrådet lämnat i sitt yttrande. Fokus ska ligga på de synpunkter som Lagrådet lämnat i yttrandet under rubrikerna:

  • Rättsverkan av en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen,
  • Europakonventionen,
  • 1989 års barnkonvention och
  • Förslaget till lag om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen (2 §, om riskerna för missbruk).