Könsdysfori - frågor och svar

Publicerad

Under förra mandatperioden tog regeringen flera initiativ för att få en modern lagstiftning för ändrad könstillhörighet på plats. I augusti 2018 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets synpunkter på förslag till ny lagstiftning som skulle ersätta den nuvarande lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lagrådet avstyrkte förslaget. Socialdepartementet fortsätter arbetet med frågan och remitterade i november 2021 ett utkast till lagrådsremiss om två nya lagar om könstillhörighet. Här samlar vi frågor och svar i ämnet.

Vad innebär könsdysfori?

Könsdysfori innebär ett psykiskt lidande som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön personen tilldelats vid födseln. För personer med könsdysfori kan könsbekräftande medicinsk vård och behandling ges för att anpassa kroppen till könsidentiteten.

Enligt en sammanställning av Socialstyrelsens patientregister har diagnosen könsdysfori ökat under perioden 1998-2015. År 2005 fick cirka 1 av 100 000 personer diagnosen för första gången, år 2015 var det ungefär 8 av 100 000. Under 2016 sökte ca 1200 personer vård för utredning av könsdysfori i landet. Könsbekräftande medicinsk behandling vid könsdysfori har i ett flertal utländska och svenska studier visat sig reducera könsdysfori och förbättra psykisk hälsa. Antalet personer som ångrade sig var i Sverige mellan åren 1960-2010 femton individer.

Hur går utredning av könsdysfori till?

Det finns sex utredningsteam i landet varav några även tar emot personer från 16 år. Den diagnostiska utredningen görs av psykiater, psykolog och socionom. Huvudsyfte med utredningen är att kartlägga könsdysforin genom att ta reda på hur könsidentiteten har upplevts och tagit sig uttryck under livet, hur mycket kroppsligt könsrelaterat lidande personen har och vilken behandling som hen upplever sig behöva.

Utredningen utmynnar i en rekommendation vad gäller möjligheten att genomföra könsbekräftande medicinsk behandling. I samråd med patienten remitterar och koordinerar utredningsteamet den fortsatta behandlingen. Utredning och behandling följer riktlinjerna i Socialstyrelsens Kunskapsstöd ”God vård av vuxna med könsdysfori” och ”God vård av barn och ungdomar med könsdysfori” från 2015 och sker inom offentligt finansierad sjukvård.

Vad vill regeringen åstadkomma i frågan?

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En jämlik vård innebär att alla ska erbjudas vård utifrån behov, på lika villkor och med ett gott bemötande, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, bostadsort, utbildning och ekonomi. Personer som har könsdysfori har rätt att få god vård av hög kvalitet. 

Vad gör regeringen nu?

Regeringen remitterade den 9 november 2021 en promemoria i form av ett utkast till lagrådsremiss om två nya lagar som avser att ersätta könstillhörighetslagen. Syftet med remissen är att ge regeringen ett beredningsunderlag för att kunna ta ärendet vidare. Sista dag att svara på denna remiss är den 8 februari 2022.

Utkast till lagrådsremiss: Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen 

Den remitterade promemorian bygger på det tidigare lagförslaget från 2018 och har omarbetats efter bland annat kritik från Lagrådet. Enligt förslaget ska könstillhörighetslagen från 1972 ersättas av två nya lagar, en om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen.