Integration

Regeringen har beslutat om en utredning med uppdrag att kartlägga förekomsten av religiös radikalisering i Sverige med fokus på politisk islam – ibland benämnt islamism. Utredningen ska bland annat analysera konsekvenser för integration och utanförskap samt analysera hur institutioner och det demokratiska samhällets funktion påverkas. Syftet är att regeringen ska få ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till arbetet för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

– konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap

En särskild utredare ska sammanställa kunskap om religiös radikalisering med fokus på politisk islam och analysera konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till regeringens arbete för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

Skolan har en viktig uppgift i att bland annat förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Förutsättningar för skolorna att göra detta kan dock se olika ut. En del skolor väljer exempelvis att genomföra studiebesök till demokratiska institutioner. Regeringen ger därför Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att kartlägga hur gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor arbetar med studiebesök till demokratiska institutioner. De ska även föreslå hur skolornas möjligheter att genomföra sådana besök kan stärkas.

Regeringen ger Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att genomföra en kartläggning av gymnasieskolors och anpassade gymnasieskolors arbete med studiebesök till demokratiska institutioner.

Regeringen redovisar sin bedömning av slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Att överbrygga språkhinder – handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska, RiR 2026:2.

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om skärpta villkor för anhöriginvandring. Samtidigt som asylinvandringen till Sverige minskar så fortsätter anhöriginvandringen att utgöra en betydande del av invandringen till Sverige. De nya lagförslagen innebär att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s miniminivåer. Förslagen är en del i regeringens omläggning av migrationspolitiken och syftar till att minska utanförskapet och lyckas med integrationen.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen SOU2026:23 Tolkavgift och förbud mot barntolkning . Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen har presenterat nya förslag för att underlätta för unga vuxna som kommit till Sverige på grund av anknytning till sina föräldrar men, som en följd av lagändringar från 2016 och 2021 hamnat i kläm. De nya förslagen innebär bland annat att en ny ventil införs för de som är mellan 18 och 21. Regeringen och samarbetspartiet har också kommit överens om att föreslå att personer som tidigare haft ett uppehållstillstånd på anknytning till sina föräldrar men som har fått ett lagakraftvunnet beslut under 2025 eller 2026 får möjlighet att ansöka om ett uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Regeringen har beslutat om förordningsändringar som bland annat innebär att vissa grupper undantas från det lönekrav för arbetskraftsinvandring som införs den 1 juni.

Nu tar regeringen första steget för att skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska kunna göra insatser för att knyta riktiga kontakter med arbetslivet. Regeringen avsätter 30 miljoner kronor för insatser som kan stötta sådana kontakter.

Den 18-19 maj besöker Migrationsminister Johan Forssell Trollhättan, Vänersborg, Göteborg och Lerum.

Uppdraget innebär att Migrationsverket ska utveckla sitt arbete för att upptäcka och stoppa fusk inom arbetskraftsinvandringen. Bland annat ska kontrollerna ses över för att säkerställa att de är träffsäkra och effektiva, både innan och efter att arbetstillstånd beviljas. Det kan till exempel handla om att förbättra hur ärenden hanteras och hur olika delar av myndigheten samarbetar. Samtidigt ska det också säkerställas att åtgärderna inte leder till onödiga kostnader för arbetsgivare.

Regeringen har fattat beslut om att ge Migrationsverket i uppdrag att stärka säkerheten och tryggheten på myndighetens boenden. Uppdraget syftar till att främja omställningen av mottagningssystemet och fokuserar på förbättrade boendeförhållanden för barn och för andra grupper i behov av stöd.

Onsdag den 15 april gör statsminister Ulf Kristersson och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson två verksamhetsbesök i Stockholm kopplat till studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO).

Regeringen ger Barnombudsmannen i uppdrag att kartlägga barns och ungas uppväxtvillkor i områden där utanförskapet är stort. Utifrån analysen ska myndigheten lämna förslag på lämpliga och konkreta åtgärder som kan förbättra barns och ungas levnadsvillkor och stärka barns rättigheter och friheter i utanförskapsområden.

Svenskt Friluftsliv får 5 miljoner kronor för att öka deltagandet i friluftsliv i områden där utanförskapet är stort. Satsningen ska göra naturen mer tillgänglig och stärka hälsa, gemenskap och integration.

För att integrationen ska fungera bättre behöver kommunerna få större inflytande över mottagandet av nyanlända. Det behöver också bli tydligare att nyanlända har ett eget ansvar att försörja sig och hitta ett långsiktigt boende. Regeringen har därför beslutat om propositionen Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning.

I propositionen lämnas förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare som ska ersätta lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Förslagen syftar bl.a. till att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende. Dessutom syftar förslagen till att förstärka incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration.

Måndag den 30 mars tog Adam Alfredsson, statssekreterare hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, emot betänkandet Tolkavgift och förbud mot barntolkning. Betänkandet överlämnades av den särskilda utredaren Lise Tamm. Det innehåller bland annat förslag på hur en tolkavgift kan införas och förslag om förbud mot att använda barn som tolkar.