Artikel från Näringsdepartementet

Budgetsatsningar på näringslivets gröna och digitala omställning

Publicerad

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 höjd garantiram för gröna investeringar, att Tillväxtverket tillförs ytterligare medel för att driva arbetet med ett grönt och digitalt omställningslyft, samt en satsning på Sveriges deltagande i det europeiska industriella samarbetsprojektet IPCEI.

Näringslivets roll i den gröna och digitala omställningen är avgörande för att Sverige ska nå högt uppsatta miljö- och klimatmål, öka konkurrenskraften samt skapa förutsättningar för en grön återstart i hela landet.

– Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Näringslivet och industrin står för en stor del av våra utsläpp men är samtidigt en central del av lösningen för att minska klimatpåverkan. Nu föreslår regeringen utökade satsningar för näringslivets och industrins gröna och digitala omställning för ökad konkurrenskraft och framtidens jobb, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

Regeringen föreslår höjd garantiram för gröna investeringar

Med hjälp av garantiprogrammet för gröna investeringar främjar staten stora industriinvesteringar som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Sedan regeringen gav Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier i juni 2021, har ett flertal företag visat intresse för kreditgarantierna och intresset bedöms öka kommande år.

Med syftet att möjliggöra än fler gröna investeringar föreslår därför regeringen i budgetpropositionen 2022 en höjd garantiram, från 15 miljarder kronor till 50 miljarder för 2022. Garantiramen beräknas därefter till 65 miljarder kronor 2023 och 80 miljarder kronor 2024.

Kreditgarantierna kan ges till industriinvesteringar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor. Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet och ha en maximal löptid om 15 år.

Ytterligare medel föreslås för att stärka Tillväxtverkets gröna och digitala omställningslyft

Klimatomställningen och omställningen till en cirkulär ekonomi är en central drivkraft där nyttiggörande av klimatteknik, digital teknik och cirkulära affärsmodeller kräver att företagen utvecklar såväl nya förmågor som ny kompetens. Den snabba digitala utvecklingen driver den digitala strukturomvandlingen. Digital omställning är nödvändig för framtida konkurrenskraft och möjliggör bland annat automation, bättre resursutnyttjande, strategisk användning av data och artificiell intelligens samt nya affärsmodeller. Näringslivets förmåga att dra nytta av sådan teknik är avgörande för den gröna omställningen.

Tillväxtverket föreslås nu att tillföras ytterligare medel i budgetpropositionen omfattande 92 miljoner kronor 2022 för att driva arbetet med ett grönt och digitalt omställningslyft. Tillväxtverket tillförs även 8 miljoner kronor 2022 för förlängning av Jobbsprånget. Regeringen beräknar att 92 respektive 8 miljoner kronor avsätts för åren 2023 och 2024.

Satsningen, som bygger på arbetet inom samverkansprogrammen Näringslivets klimatomställning och Näringslivets digitala strukturomvandling, ska stärka både etablerade och yngre företags förmåga att hantera den gröna och den digitala omställningen, inklusive att förbättra företagens motståndskraft och hantering av kommande kriser. Till målen hör ökad konkurrenskraft, minskade utsläpp samt bättre resursutnyttjande i näringsliv och industri.

Jobbsprånget är en pågående satsning som syftar till att, genom praktikplatser, skapa kontaktytor mellan nyanlända med högre utbildning och arbetsgivare. Tillväxtverket har fått i uppdrag att fördela medel till IVA 2018 – 2021 för att genomföra Jobbsprånget. En mängd aktiviteter har genomförts och av de som deltagit har en stor majoritet fått anställning efter avslutad praktik. Jobbsprånget kopplar till regeringens Smart industri-strategi.

Satsning på industriella samarbetsprojekt för grön och digital omställning

Sverige deltar i europeiska industriella samarbetsprojekt, så kallade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI), med syftet att dessa ska bidra till den gröna och digitala omställningen. För att säkerställa att Sverige kan delta i projekten behövs samordning och finansiering.

Regeringen föreslår i budgetproposition 2022 en satsning om 100 miljoner kronor 2022 och beräknar att ytterligare 70 miljoner kronor kommer tillföras 2023 och 2024 till industriella samarbetsprojekt för grön och digital omställning. Sverige deltar redan i två projekt på batteriområdet och Energimyndigheten har fått i uppdrag att förbereda svenskt deltagande i projekt inom vätgas med syftet minska klimatutsläppen i industrin. Förslaget innebär att ytterligare medel tillskjuts ändamålet utöver de 200 miljoner kronor år 2022 och beräknade 70 miljoner 2023–2027 som avsattes i budgetproposition 2021.

Syftet med IPCEI är att möjliggöra stöd från medlemsländerna till projekt som kommissionen bedömer uppfyller vissa kriterier. Projektet måste ha flera medlemsländer bakom sig, ha ett tydligt europeiskt mervärde som uppväger eventuella snedvridningar på den inre marknaden, vara storskaligt, tydligt bidra till unionens konkurrenskraft, hållbara tillväxt eller andra centrala mål, samt ge positiva spridningseffekter. Stödet måste vara nödvändigt för att projektet överhuvudtaget ska komma till stånd.  Jämfört med andra typer av statsstöd tillåter IPCEI fler typer av stöd (till exempel förhandslån, garantier och stöd) och även möjlighet att täcka högre andel av projektkostnader.