Utrikes­departementet

Den 10 december 2019 bjöd statssekreterare Per Olsson Fridh in till sakråd om regeringens demokratisatsning inom utvecklingssamarbetet. Statssekreterare Olsson Fridh presenterade regeringens demokratisatsning, Sida redogjorde för skrivelsen om hur de kan inventera och utveckla arbetet med demokrati i utvecklingssamarbetet och regeringen gavs tillfälle att få ta del av synpunkter och infallsvinklar från civilsamhället.

Regeringen har idag fattat beslut om en ny strategi för Sveriges samarbete med FN:s världslivsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) för perioden 2020–2023. Sverige är en av de största givarna till WFP och organisationen är en viktig partner för regeringen för att uppnå målet inom det humanitära biståndet att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet för krisdrabbade människor. Sverige har ett strategiskt partnerskapsavtal med WFP där det svenska kärnstödet uppgår till cirka 3 miljarder kronor under perioden 2018-2021.

Regeringen har idag fattat beslut om en ny strategi för Sveriges samarbete med FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East, UNRWA) för perioden 2020–2023. Sverige är en av de största givarna av finansiering till UNRWA. Organisationen är en viktig partner för regeringen för att uppnå målet inom det humanitära biståndet att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Men också för att stå upp för Palestinaflyktingars rättigheter och bidra till stabilitet i Mellanöstern. Sverige har ett strategiskt partnerskapsavtal med UNRWA i vilket det svenska kärnstödet uppgår till cirka 1,88 miljarder kronor under perioden 2018–2021.

Ny version. Till regeringssammanträdet torsdag den 19 december 2019.

EU och FN är centrala aktörer för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Sverige är medlem i båda organisationerna och bidrar med medel till EU:s och FN:s verksamhet. Hur EU och FN kan stärka sitt samarbete för att uppnå bättre resultat var temat för en paneldebatt som Sveriges EU-representation i Bryssel nyligen var värd för.

Amanda Sporre har alltid varit intresserad av omvärlden. Intresset för att bli diplomat väcktes när hon gjorde praktik på ambassaden i Paris. Som analytiker på OECD:s sekretariat såg hon att det finns många vägar att gå för att göra internationell karriär inom utrikespolitiken. Det var aktörskapet som kommer med diplomatrollen som fick henne att ändå söka till UD:s diplomatprogram.

Med ett gediget CV innehållande erfarenheter från Kiev, Oslo, Zambia, Malawi och Bryssel är det lätt att fastslå att Linn Härfast inte hamnade på diplomatprogrammet av en slump. Redan när hon var 14 år visse Linn att hon ville jobba på UD.

Nicki Khorram Manesh hade länge vetat att han ville bli diplomat. Därför sökte han i samband med sina studier praktik på UD och har sedan dess arbetat kvar på Regeringskansliet. Sedan hösten 2019 kombinerar han sitt arbete på Amerikaenheten på UD med att gå diplomatprogrammet. Det som lockade mest med diplomatyrket var bland annat att få representera Sverige i utlandet.

Idag publicerar Utrikesdepartementet 29 uppdaterade rapporter om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Afrika och Mellanöstern. Rapporterna finns att läsa på regeringens hemsida.

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Mali samt en länk till rapporten i sin helhet.