Life science-strategin: Forskning och infrastruktur
Publicerad
Forskning av internationellt ledande kvalitet är betydelsefull för Sveriges utveckling och välstånd i en globaliserad värld. Nedan följer information över de insatser som görs för att nå life science-strategins mål inom det prioriterade området: Forskning och infrastruktur.
Översikt insatser: område 6
| 6.1 Stärkt tvärsektoriell forskning inom life science-området |
|
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (regeringen.se - publicerad |
| 6.2 Excellent forskningsinfrastruktur inom life science-området |
|
Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (regeringen.se publicerad 11 augusti 2021) Ny nationell portal tillgängliggör forskningsdata om covid-19 (VR.se - publicerad 3 juni 2020) Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (regeringen.se - publicerad |
| 6.3 Ökat och breddat nyttjande av forskningsinfrastruktur |
|
Uttag av avgifter för forskningsinfrastruktur (esv.se - publicerad |
| 6.4 Stärkta infrastrukturer för datadriven forskning och innovation |
|
Nu ska superdatorn LUMI byggas (Vetenskapsrådet - publicerad 21 oktober 2020) |
| 6.5 Ökat svenskt deltagande i EU-program |
|
Förslag till strategi om Horisont Europa (Vetenskapsrådet - publicerad |
6.1 Stärkt tvärsektoriell forskning inom life science-området
Regeringen anser att tvärsektoriell forskning och innovation som bidrar till en hållbar utveckling av hälsa och välbefinnande i linje med Agenda 2030 har hög prioritet. Den fria grundforskningen utgör basen för att långsiktigt kunna adressera hälsoutmaningen.
-
Forskning med koppling till coronapandemin
Vetenskapsrådet gavs i uppdrag att tillsammans med Vinnova finansiera forskning och innovation som snabbt skulle kunna bidra till att stoppa utbredningen av covid-19 och förhindra framtida pandemiutbrott.
Regeringen satsade 100 miljoner kr på uppföljningsstudier av covid-19-vacciner och Vetenskapsrådet fick i uppdrag att genomföra finansieringen.
För att stärka kunskaperna om långtidscovid har Vetenskapsrådet fått i uppdrag att finansiera forskning om långvariga symptom till följd av genomgången covid-19 sjukdom.
-
Stärkt forskning inom hälsa och välfärd
I forsknings- och innovationsprop. presenterar regeringen satsningar inom hälsa, välfärd och life science på cirka en halv miljard kronor om året – satsningar som kommer att bidra till att Sverige står bättre rustat inför eventuella nya pandemier och andra hälsoutmaningar.
-
Nytt nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier
I forsknings- och innovationspropositionen satsar regeringen på ett nytt nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier på 100 miljoner kronor per år presenteras.
-
Explorativ tvärsektoriell medicinsk forskning och innovation i samverkan
I forsknings- och innovationspropositionen görs en satsning på Vinnova som syftar till att möjliggöra projekt med hög innovationshöjd och stor potential att effektivisera forsknings-och utvecklingsprocesser, nå en global marknad och uppnå höga förädlingsvärden, samt öka Sveriges globala konkurrenskraft och attraktivitet inom life science. En andel av satsningen ska inriktas mot utveckling av välfärdsteknik.
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige regeringen.se - publicerad
-
Nationellt program för proteinforskning och läkemedelsproduktion
Regeringen gav 2015 Vinnova och Vetenskapsrådet ett gemensamt uppdrag att utforma ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel. Forsknings- och innovationspropositionen säkerställer medel till programmet under 2021-2023.
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige regeringen.se - publicerad
-
Förstärkning av det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens
Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens förstärks i forsknings- och innovationspropositionen med 75 miljoner kr/år inom ramen för Vetenskapsrådets forskningsanslag.
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige regeringen.se - publicerad
6.2 Excellent forskningsinfrastruktur inom life science-området
Regeringen vill att svenska life science-forskare ska ha tillgång till forskningsinfrastruktur av hög kvalitet och att Sveriges position som science-nation stärks.
-
Organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur
Regeringen tillsatte en utredning om organisering, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur genomförs. Syftet med utredningen var att ge förslag för att dels upprätthålla en forskningsinfrastruktur av hög kvalitet som stöd för att möta samhällsutmaning, dels för att möta målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.
Utredningen överlämnades till regeringen i augusti 2021. Utredningen har remitterats och remissvaren håller på att sammanställas inom Regeringskansliet.
Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur - regeringen.se publicerad 11 augusti 2021
-
Forskningsinfrastruktur med koppling till coronapandemin
EU-kommissionen samlar forskningsdata och metadata från forskning på en covid-19-dataplattform som är en gemensam öppen plattform inom ramen för det europeiska öppna forskningsmolnet (EOSC). Vetenskapsrådet har i uppdrag att samordna det nationella arbetet. I juni 2020 lanserades en nationell dataportal för forskning om covid-19. Portalen koordineras av SciLifeLab och Vetenskapsrådet.
Ny nationell portal tillgängliggör forskningsdata om covid-19 VR.se publicerad 3 juni 2020
Prover med koppling till covid-19 som samlas in i vården behöver kunna utnyttjas så bra som möjligt för forskning. Biobank Sverige får 10 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att samordna insamlingen och tillgången till prover med koppling till covid-19.
-
Satsningar på SciLifeLab och annan nationell forskningsinfrastruktur
I forsknings- och innovationspropositionen satsar regeringen på ökade medel till SciLifeLab. Dels höjs infrastrukturens grundläggande finansiering, dels avsätts medel för att ge ökad kapacitet för laborativt stöd vid framtida pandemier. Vidare höjs anslaget för forskningsinfrastrukturer hos Vetenskapsrådet med 1,75 miljarder kr under 2021-2024 och en satsning görs på den internationella forskningsanläggningen ESS.
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige regeringen.se - publicerad
-
Satsning på pandemilabb
I december 2020 fick SciLifeLab i uppdrag av regeringen att säkerställa ökad nationell laboratoriekapacitet för att på så sätt stå bättre rustad inför eventuella framtida pandemier.
Pandemic Laboratory Preparedness SciLifeLab
6.3 Ökat och breddat nyttjande av forskningsinfrastruktur
Regeringen vill att nyttjandegraden av svensk forskningsinfrastruktur ska öka och att användarna ska representera en bredd av aktörer för att stimulera till tvärsektoriella samarbeten.
-
Uppdrag att föreslå en metod som möjliggör uttag av avgifter för användande av forskningsinfrastruktur
Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att föreslå en metod som möjliggör för universitet och högskolor som är värdar för forskningsinfrastruktur att ta ut avgifter för nyttjande av denna. ESV rapporterade uppdraget i februari 2020.
Uttag av avgifter för forskningsinfrastruktur (esv.se) publicerad
13 februari 2020
-
Infra Access for Life Science Sweden, InfraLife
Tre av Sveriges största forskningsinfrastrukturer, SciLifeLab, MaxIV och ESS, gör genom InfraLife en gemensam satsning för att skapa bättre förutsättningar för bland annat life science-industrin och hälso- och sjukvårdssektorn att använda anläggningarna. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
6.4 Stärkta infrastrukturer för datadriven forskning och innovation
Regeringen anser att det finns behov av stärkt digital infrastruktur, såsom datorresurser för beräkning och analys, kostnadseffektiv lagring av data, avancerat användarstöd och höjd kapacitet i nätverk för digital kommunikation för att möjliggöra hantering av allt större och mer komplexa datamängder.
-
Svenskt deltagande i EuroHPC JU, European High-Performance Computing Joint Undertaking
LUMI-superdatorn ska byggas i Finland och kommer ha en prestanda i världsklass som innebär stora möjligheter för svensk forskning och innovation.
Nu ska superdatorn LUMI byggas - Vetenskapsrådet Publicerad 21 oktober 2020
6.5 Ökat svenskt deltagande i EU-program
Regeringen vill att aktörer i Sverige ska arbeta aktivt för att påverka implementeringen av kommande ramprogram (Horisont Europa), så att det möter svenska behov, prioriteringar och styrkeområden.
-
Förslag till nationell strategi för deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation
Sex myndigheter (Forte, Formas, Rymdstyrelsen, Energimyndigheten, Vetenskapsrådet och Vinnova) fick uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för det svenska deltagandet i Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa. Förslaget överlämnades till regeringen i oktober 2020.
Förslag till strategi om Horisont Europa Vetenskapsrådet - publicerad
8 dec 2020
-
En nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021-2027
Regeringen fattade den 7 oktober 2021 beslut om En nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027. Strategin innehåller regeringens övergripande mål och åtta mer specifika mål för deltagandet i Horisont Europa. Strategin fokuserar även på hur forskningsfinansiärerna, universitet och högskolor och projektdeltagare kan bidra till att målen uppnås.
Kontakt
Life science-strategins åtta prioriterade områden
Life science-konferensen 2022: Område 6
Den 17 januari 2022 genomfördes den nationella life science-konferensen. Konferensen fokuserade på konkreta resultat och effekter av de insatser som görs runt om i landet.
Videopodden: Samverkan och infrastrukturer
Sjukhuschefen Ann-Marie Wennberg och industriledaren Carl Bennet diskuterar hur infrastrukturer för samverkan och kompetensutbyten kommer att vara bra investeringar för framtidsbranschen life science. Värd för podden är Jenni Nordborg, nationell life science-samordnare och samtalet faciliteras av Björn Arvidsson, verksamhetsledare på STUNS Life science. (Publicerad 31 aug. 2021)
