Ekonomisk politik

Europeiska rådets möte den 24-25 mars sammanföll med att Rysslands invasion av Ukraina pågått i en månad och mötets fokus låg på krigets och dess konsekvenser för EU. USA:s president besökte mötet för överläggningar under torsdagskvällen och på fredagen låg fokuset på det strategiska beroendet av ryska fossila bränslen, de höga energipriserna i EU och den gröna omställningen.

Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina har lett till ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde och bidragit till exceptionellt höga elpriser. Regeringen agerar utifrån tre viktiga principer: stötta Ukraina, sanktioner mot Ryssland och stärka Sverige. I dag har regeringen därför beslutat om en femte extra ändringsbudget för att stärka Sverige med mer medel till Sveriges militära försvar och tillfällig ekonomisk kompensation till svenska hushåll för höga elpriser. Åtgärderna har presenterats tidigare.

När EU-ländernas finansministrar träffades den 15 mars i Bryssel stod de ekonomiska konsekvenserna av sanktionerna mot Ryssland, gränsjusteringsmekanism för koldioxid, global skattenivå för företag och översyn av EU:s ekonomiska styrning på dagordningen.

När EU-ländernas finansministrar möts i Bryssel den 15 mars väntas de följa upp det informella toppmötet i Versailles och de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Ukraina. Eventuellt beslut väntas om förslaget om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) liksom om en global, lägsta skattenivå för multinationella koncerner. Ministrarna kommer också godkänna rådslutsatser om riktlinjer för EU:s årsbudget 2023. Finansminister Mikael Damberg företräder Sverige vid mötet.

Regeringen har i dag överlämnat en fjärde extra ändringsbudget till riksdagen. I budgeten lämnas förslag om att Sverige ska stötta Ukraina genom att ställa ut en garanti på cirka en halv miljard kronor till Världsbankens lån till Ukraina. Åtgärden har presenterats tidigare.

I denna proposition lämnar regeringen förslag om ekonomiskt stöd till Ukraina med anledning av Rysslands invasion av landet.

Rysslands invasion av Ukraina har lett till ökade priser på drivmedel och el. För att stärka Sverige i denna extraordinära situation presenterar regeringen ett åtgärdspaket med insatser både på kort och lång sikt. Paketet innehåller bland annat sänkt drivmedelsskatt, en ny drivmedelskompensation till privatpersoner med bil, höjt bostadsbidrag till barnfamiljer och ett nytt reseavdragssystem. Detta presenterade finansminister Mikael Damberg vid en presskonferens idag.

Den svenska regeringen har tre tydliga prioriteringar: att stötta Ukraina, att driva på för fortsatta sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige. Vid en pressbriefing den 8 mars summerade finansminister Mikael Damberg och finansmarknadsminister Max Elger de finansiella sanktionerna och konsekvenserna av invasionen för den finansiella stabiliteten och utvecklingen i ekonomin.

I dag tisdag den 8 mars håller finansminister Mikael Damberg en pressbriefing tillsammans med finansmarknadsminister Max Elger, om ekonomiska konsekvenser av Rysslands invasion av Ukraina.

Finansminister Mikael Damberg har i dag presenterat potentiella ekonomiska konsekvenser för Sverige med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Svensk ekonomi kan komma att påverkas negativt, inte minst genom prisökningar på råvaror som gas och olja. Samtidigt är Sveriges handel med Ryssland begränsad, och de svenska offentliga finanserna är starka.

EU-ländernas utrikesministrar möttes 25 februari för att anta EU:s andra sanktionspaket riktat mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. På mötet beslutades att nu också president Putin och utrikesminister Lavrov omfattas av EU:s sanktioner.

Den 25-26 februari deltar finansminister Mikael Damberg i ett informellt möte i rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) i Paris.

I dag har regeringen beslutat om ändringar i Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet. På grund av förändringar i regeringens budgetförslag för 2022 med anledning av riksdagens beslut behöver planen ändras. Ändringarna begränsas till att röra ett fåtal, befintliga åtgärder, bland annat stödet till energieffektivisering av flerbostadshus.

EU:s och den Afrikanska unionens ledare möttes i Bryssel den 17–18 februari. Ledarna antog en gemensam deklaration och lade mycket av mötestiden på att diskutera kommande samarbeten i grupper med utvalda teman. Statsminister Magdalena Andersson företrädde Sverige.

Stats- och regeringscheferna för EU och Afrikanska unionen, AU, träffas i Bryssel den 17-18 februari. Det är sjätte gången EU:s och AU:s ledare möts. Avsikten är att lägga en grund för ett förnyat och fördjupat partnerskap mellan de två unionerna. Ledarna väntas anta en gemensam deklaration om förstärkt samarbete inom en rad områden. Statsminister Magdalena Andersson företräder Sverige.