Försvars­departementet

Den 17 maj möttes EU:s försvarsministrar i Bryssel för att diskutera hur EU:s strategiska kompass ska genomföras. Rysslands aggression mot Ukraina stod också på dagordningen. Statssekreterare Jan-Olof Lind företrädde Sverige vid mötet.

Regeringen har i dag beslutat om en proposition som föreslår lagändringar för att skyndsamt effektivisera Sveriges möjligheter att ta emot militärt stöd. Syftet är att möjliggöra snabbare beslut om att kunna ta emot operativt militärt stöd i form av militära styrkor från stater som är medlemmar i EU eller i Nato.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari i år har tydliggjort att Ryssland inte anser sig bundet av den regelbaserade världsordningen som Sverige bygger sin säkerhet på. Det råder ett nytt och försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. I ljuset av förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön ser Sverige över hur den egna säkerheten kan stärkas.

I dag, måndag den 16 maj, reser försvarsminister Peter Hultqvist till Washington DC för att träffa sin amerikanske kollega Lloyd Austin. Resan sker på inbjudan av Pentagon och fokus för överläggningarna är Rysslands aggression mot Ukraina, säkerhetsläget i Europa, bilateralt samarbete och Sveriges kommande ansökan om medlemskap i Nato.

Regeringen beslutade den 16 mars 2022 att tillsätta en arbetsgrupp för genomförande av överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Överläggningarna har letts av utrikesminister Ann Linde. Försvarsminister Peter Hultqvist har också deltagit.

När EU:s försvarsministrar möts i Bryssel står implementering av den strategiska kompassen, med fokus på framtiden för EU:s krishanteringsinsatser inom ramen för GSFP och Rysslands aggression mot Ukraina på dagordningen. Statssekreterare Jan-Olof Lind företräder Sverige.

Regeringen tog den 16 mars i år initiativ till överläggningar med riksdagens partier för att diskutera det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Resultatet av överläggningarna presenteras vid en pressträff fredag den 13 maj. Vid pressträffen deltar utrikesminister Ann Linde, försvarsminister Peter Hultqvist, Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Pål Jonsson (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L), och Maria Ferm (MP).

Den 11–12 maj deltog försvarsminister Peter Hultqvist i ett möte i Nordnorge med sina kollegor från de andra nordiska länderna. Försvarsministrarna besökte gränsstationen vid den ryska gränsen och diskuterade hur det nordiska försvarssamarbetet kan stärkas ytterligare.

Uttalande från de nordiska försvarsministrarna den 11 maj 2022 i samband med försvarsministermötet inom Nordefco i Kirkenes i Norge.

Till regeringssammanträdet torsdag den 12 maj.

Den 11–12 maj reser försvarsminister Peter Hultqvist till Kirkenes i Norge för ett möte inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. På agendan står diskussioner om det säkerhetspolitiska läget i närområdet.

Till regeringssammanträdet torsdag den 5 maj.

Till regeringssammanträdet torsdag den 28 april.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Försvarsdepartementet på betänkandet Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga (SOU 2021:82). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Hur många arbetar i Regeringskansliet? Hur såg statsbudgeten ut förra året? Vilka var 2021 års propositioner, skrivelser och offentliga utredningar? I Regeringskansliets årsbok 2021 får du svar på bland annat dessa frågor.

Till regeringssammanträdet torsdag den 21 april.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Försvarsdepartementet på SOU 2021:103 Totalförsvarsanalys – en oberoende myndighet för uppföljning och utvärdering. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Den 12–13 april besökte försvarsminister Peter Hultqvist sin lettiska kollega försvarsminister Artis Pabriks och militärbasen Ādaži. I fokus för besöket stod Rysslands invasion av Ukraina och vikten av Sveriges och Lettlands försvarspolitiska samarbete.

Regeringen har beslutat att fem miljoner euro, cirka 50 miljoner svenska kronor, ska lämnas i stöd till Ukraina via en Natofond. Stödet ska i huvudsak användas till projekt för att hantera kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.